Itohan Okundaye säger att hon inte kunnat berätta om beslutet än för sin son. – Han har haft så höga förväntningar.

Itohan och hennes fyraåriga son utvisas efter fem år i Finland

Asyl.

Itohan Okundaye är ett människohandelsoffer med en son född i Finland. Efter ytterligare ett avslag från Migri kan de hämtas när som helst av polisen.

1.2.2019 kl. 18:21

Itohan Okundaye berättade i en intervju för Kyrkpressen (KP 46/2017) om sitt liv i Nigeria, hur hon blev ett offer för människohandlare och tvingades till sexhandel i många år i Italien. Hon kom till Finland för fem år sedan, då gravid med sin son.

Efter otaliga avslag på asylansökningar har Migrationsverket nu gett avslag på hennes senaste ansökan och hon och sonen utvisas till Italien.

– Jag har egentligen inga ord för att beskriva hur det känns nu, säger Itohan Okundaye.

– De kan hämtas av polisen vilken dag som helst inom de närmaste två veckorna. Det går inte att ansöka om verkställighetsförbud i det här fallet, säger Catarina Mikkonen som är ordförande för Elpida rf, som hjälper människohandelsoffer.

Itohan Okundaye har rätt att överklaga till Vasa hovrätt, men det måste ske inom sju dagar efter att hon fått beslutet.

– Jag hade väntat mig ett annat besked. Jag har inte kunnat berätta om beslutet för min son. Han har haft så höga förväntningar och sagt: mamma snart får vi pappret och då ska jag få ett blått rum och en blå filt. Han har ansträngt sig hårt för att lära sig språket här.

– Itohan har varit upptagen i hjälpsystemet för människohandelsoffer i Finland, men det anses inte vara ett tillräckligt tungt vägande skäl för att hon ska få stanna, säger Mikkonen.

Unicef är oroat över att Finska myndigheter bryter mot FN:s barnkonvention som säger att barnets bästa alltid ska ställas i första rummet.

– I beslutet är hennes son omnämnd, men bara i förbifarten, att han hör till henne. Om hans ställning och sårbarhet finns ingenting, säger Mikkonen.

Migrationsverket uttalar sig inte i specifika fall, men får allmänna frågor om beslutsprocesser. På frågan om de följer FN:s barnkonvention uppger Migris asylenhet till Kyrkpressen: ”Ja. I varje beslut som rör en minderårig tar vi ställning till barnets intresse.”

Aldrig intervjuad

Under alla de fem år Itohan Okundaye vistats i Finland uppger hon själv och Catarina Mikkonen att hon inte blivit muntligt intervjuad en enda gång av någon på Migri. Inte heller av polismyndigheten i samband med en förundersökning om misstänkt grov människohandel som nu lagts ner.

– Hur i allsin dar kan man ha en förundersökning utan att höra målsägande? Det tycker jag är fullständigt vidrigt. Helt förkastligt! säger Mikkonen.

Samtidigt uppger Migrationsverkets asylenhet att ”i asylärenden hör Migrationsverket varje sökande individuellt och muntligt innan ett beslut fattas. Också beslut om utvisning måste föregås av att personen beretts tillfälle att höras. En förnyad ansökan kan avgöras utan att Migrationsverket träffar personen.”

Enligt Dublinförordningen ska det land en person först anlänt till ansvara för avgörandet i asylansökningen. I detta och många andra fall av människohandel är det Italien.

De hjälpsystem som ska fånga upp utvisade människohandelsoffer i Italien har konstaterats vara överbelastade och fungera undermåligt, vilket gjorde att Migri för ett par år tillbaka beslutade att ännu noggrannare än tidigare se över utvisningarna dit.

Migris asylenhet uppger till Kyrkpressen att ”Italiens mottagningskapacitet har vuxit i takt med att antalet asylsökande och immigranter har sjunkit efter 2017.”

– Av de tre kvinnor som Elpida försökt hjälpa men som utvisats till Italien är två tillbaka på gatan. Den ena har ett barn och den andra två. Då påstår Migri att de prostituerar sig frivilligt. Men vad skulle du och jag göra om vi inte hade mat på bordet åt våra barn? säger Mikkonen.

Itohan Okundaye känner ingen i Italien.

– Mitt enda hopp nu är Gud. Det finns inget han inte kan göra.

En längre intervju med Itohan Okundaye gjord i samband med Blomma-konferensen i Helsingfors i november 2017 finns här.

En intervju, också den från Blomma-konferensen, med Eva Biaudet om människohandel finns här.

Ulrika Hansson



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24