Gud behöver inga förklaringar, och då kan bönen vara just så okomplicerad som den ska få vara, tror Sofia Torvalds.
Gud behöver inga förklaringar, och då kan bönen vara just så okomplicerad som den ska få vara, tror Sofia Torvalds.

Du behöver inte knäböja

Avspänt.

Det största hindret för oss när det gäller bön är att vi tror att det är mycket besvärligare än det är. En mening eller ett ord kan vara din bön.

24.1.2019 kl. 00:00

”Du är gränslös, du är nära, du är ljus och jag är din.” Det är en av Sofia Torvalds favoritböner.

– Det är svårt att tala om bön på ett sätt så att det inte låter trosvisst och jättepräktigt, så där så folk vill slå en med slägga i huvudet när de läser. Eller som att ”om du ber så blir allting bra”. Jag har tio dåliga sätt att hantera stress och så har jag ett bra, och det är bönen.

Sofia Torvalds jobbar som redaktör på Kyrkpressen och har skrivit boken Två kors och en fisk, där hon bland annat skriver om sitt eget böneliv. Det har gått mycket i faser, från torftigt till lätt. Hon har också haft intensiva perioder med begärande bön.

– Det har varit ”Hjälp, hjälp, hjälp, Gud, kan du fixa det här?”. Det är som att gå till någon och säga ”jag vill ha det och det och det”, vilket är ett ganska tråkigt och ensidigt sätt att bedriva en relation överhuvudtaget, säger hon muntert.

Efter sådana perioder har hennes böner glidit över i något annat.

– Då har det blivit böner som hjälpt mig att vara i Guds närvaro eller bara påmint mig om att Gud finns i min vardag hela tiden. Bönen är ett sätt för mig att orka, att få kraft och stöd. Det är som vilken relation som helst.

Att be är också att släppa lite av kontrollen.

– När man försöker hålla i sitt liv hela tiden ger man ingen annan chansen att hjälpa.

Skarpt läge

En allmän stress och rastlöshet tycker Sofia Torvalds att försvårar hennes böneliv, medan riktigt svåra situationer gjort att bönen varit det hon lyckats fokusera på.

– Som bäst har det fungerat när jag varit totalt ensam och desperat och utsatt, när jag har prövat alla vägar. Då har jag tänkt att nu borde jag egentligen vara helt hysterisk, men så har jag märkligt nog lyckats be och vara lugn.

Både högstämdhet och en föreställning om att vi måste vara mångordiga tror hon gör att bönen blir en relation med förhinder, om vi som hon uttrycker det tänker ”Kära nån, nu måste jag ligga på knäna i en halvtimme”.

– Om du skulle be om förbön så skulle det räcka med att jag i bussen när jag kommer att tänka på dig säger: ”Gud, Ulrika.” Vad behöver jag förklara? Gud vet mycket bättre vad det finns för lösningar. Varför ska vi göra det så svårt? Det handlar mycket om att få insikten att det här är lätt och vägen är kort.

Gympa för bönemuskeln

En viss målmedvetenhet har gjort vägen kortare till bönen för Sofia Torvalds.

– Det har hjälpt mig att på något sätt få in det som en rutin. Om jag vaknar på natten eller sitter i bussen och inte orkar göra någonting är steget ganska nära till att jag ber. Men det tar tid att komma dit, och det har inte alltid varit så för mig. Jag har också övat på det lite. Det är som en liten bönemuskel man får hålla på och gympa med.

– Bönen är också lite som en impuls. Vad gör du när du är uttråkad? Tar du fram telefonen eller äter du någonting eller ber du?

Uteblivna bönesvar har hon upplevt många gånger. Men också insett att ett bönesvar som hon tänkt sig skulle ha varit en total katastrof.

– Samtidigt vet jag ju att det finns människor som på riktigt förlorar hoppet. I slutändan kan man inte säga att det från vårt sätt att se på saken alltid blir meningsfullt. Som kristen måste man bara leva i något slags hopp om att det i ett perspektiv som vi själva inte har en aning om blir meningsfullt i slutet. Det är det enda hopp vi har.

Och lyckas man inte be på ett bra tag så är det inget oåterkalleligt.

– Gud säger inte ”hejdå, nu är jag inte längre med dig”. Han är nog hela tiden där och väntar på att man ska ringa.

Ulrika Hansson
Malin Aho



Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51
Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka 
i Helsingfors.

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00
Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24
– Jag kände i många år att jag höll på med något som jag egentligen inte ska göra, säger Ester Rudnäs.

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00
 – Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant, säger Kajsa Sjöström.

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23
Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59
Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31
Lucas Snellman tror valet blir spännande.

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

Metodistkyrkan öppnar för samkönat – med många reservationer.

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32
Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00
Pia Kummel-Myrskog börjar i Petrus församling i juni.

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16
– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16