Carla Ihatsu har domkyrkan i Helsingfors som sin arbetsplats. Klocktornet till vänster om kyrkan kan erbjuda en lugn stund när kyrkan är full av ljud- och ljuspersonal inför stora tv-sända gudsjänster.

Följ med in bakom luciakulisserna i domkyrkan!

Folkfest.

Levande ljus i håret, blåst, kanske is och en minuttidtabell – utmaningarna kan vara många när 1 500 människor fyller domkyrkan för att se luciakröningen.

12.12.2018 kl. 00:00

– Första mötet inför lucia har vi redan i oktober. Då är Folkhälsan och Yle på plats i kyrkan och planerar det praktiska, till exempel var kamerorna ska stå. Det är en otroligt noggrann tidtabell.

Det berättar Carla Ihatsu som är vaktmästare i Helsingfors domkyrkoförsamling, närmare bestämt i domkyrkan.

– Jag har skrivit upp var notställen ska stå och var flygeln och extra stolar ska placeras.

Carla Ihatsu är spindeln i nätet för luciakröningen eftersom hon är tvåspråkig. Hennes specialansvar till vardags är blommor, kyrkotextilier och värdeföremål.

– På luciadagen ska det vara två ljus och lila färg för det är fastetid, säger hon utan betänketid.

– Därför får blommorna inte vara så hemskt stora. Vita blommor passar till lucia tycker jag.

Lucia valdes en fredag och genast på måndag fick Carla Ihatsu ett viktigt samtal.

– Då får jag veta vilken längd flickorna har. De lånar tjugotre vita albor härifrån som måste vara rena och i fint skick.

De sammanlagt 118 alborna har funnits länge i församlingen, och är ursprungligen tänkta för konfirmander.

– Jag har märkt att flickorna blir allt längre. Vi har långa ungdomar i dag.

Det är endast två vaktmästare som jobbar vid kröningen.

– Men i och med att det är Folkhälsans tillställning har de med egen säkerhetspersonal, till exempel vakter som står vid dörrarna och som vi kan meddela när kyrkan är full. Vi är inte elaka när vi inte släpper in mer folk, utan det är av säkerhetsskäl.

Mycket som ska klaffa

– Mest nervös är jag egentligen för sådant jag inte kan påverka, till exempel att tidtabellen ska hålla. Hela gården och torget utanför kyrkan är fulla med folk som tittar på klockan. Kyrkan ska först tömmas på publik och sedan ska lucia komma ut vid trapporna klockan sex.

Dörrarna mot torget öppnas sällan.

– De är stora och tunga och ofta sväller de så de är svåra att öppna. Ännu svårare är det om vinden är stark och blåser dem inåt. Vi brukar vara två som hjälps åt.

Gården sköts av underleverantörer, och de är beredda att hålla trapporna snö- och isfria vid behov.

Efter kröningen återstår städning.

– Det är mycket fejande efteråt. I bänkarna blir allt möjligt kvar, och om det är dåligt väder kommer det in mycket smuts.

Att det pågår något hela tiden i domkyrkan hör till vardagen för de anställda. En vecka före kröningen firas bland annat självständighetsdagens gudstjänst, vilket gör att Carla Ihatsu jobbar nio dagar i sträck.

– Vi som jobbar här är vana vid stora händelser så lucia är inte märkligare än något annat.

Hittills har inga värre fadäser inträffat under Carla Ihatsus sju år i domkyrkan.

– Alla har varit friska och ingen har brutit ihop av nervositet.

Finlands lucia

  • Finlands lucia är i år 19-åriga Elin Qvist från Grankulla.
  • Hon kröns i Helsingfors domkyrka torsdag 13.12 kl. 17 av professor emeritus i ekonomi Sixten Korkman.
  • Lucia har närmare 100 besök inbokade, bl.a. på sjukhus, äldreboenden, hos Finlands president Sauli Niinistö och i riksdagen.
  • Luciainsamlingen stöder barnfamiljer som har det svårt i sin vardag.
Ulrika Hansson



Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30