Färre förhandsröster i de större städerna

församlingsvalet. De första siffrorna från församlingsvalet visar att valdeltagandet i förhandsröstningen i många större församlingar stannar på en lägre nivå än för fyra år sedan. Ett undantag är de svenska församlingarna i Helsingfors. 12.11.2018 kl. 10:05

– Enligt de förhandsuppgifter vi fått är det färre som röstar i förhandsröstningen i större städer än senaste gång. I små församlingar och av de stora till exempel i den kyrkliga samfälligheten i Björneborg har man ändå höjt röstningsprocenten i förhandsröstningen, sade kampanjchef Hanna Piira på lördag eftermiddag då det återstod bara några timmar av förhandsröstningen.

Fram till klockan 14.30 på förhandsröstningens sista dag hade församlingsmedlemmarna avgett röster enligt följande: i Esbo 8 611 (i förra valet 10 600 förhandsröster), Helsingfors 14 000 (17 636), Kuopio 4 320 (5 965), Lahtis 3 024 (3 993), Björneborg 4 017 (3 275), Seinäjoki 5 800 (6 901), Tammerfors 7 353 (10 219) och Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet 8 172 (10 933) röster.

Varierande valdeltagande i Borgå stift

I Vasa tycks valdeltagandet ligga något lägre än i förhandsröstningen 2014 medan man har röstat flitigt i Mariehamn, visar de preliminära uppgifterna efter att förhandsröstningen avslutades på lördag kväll.

– I Vasa svenska församling har 502 av de röstberättigade medlemmarna röstat och valdeltagandet ligger på 4,8 procent just nu. Förhandsröstningsprocenten kan ännu justeras eftersom församlingsborna har haft möjlighet att rösta på alla förhandsröstningsställen i hela landet och brev med förhandsröster kan inkomma ännu nästa vecka, berättar informatör Johanna Backholm.

I Vasa svenska församling nådde valdeltagandet i förhandsröstningen 2014 upp till 6,6 procent.

I de svenska församlingarna i Helsingfors röstade 1079 personer under förhandsröstningsveckan. Det är klar ökning jämfört med förra valet år 2014 då 896 personer förhandsröstade.

– I Ekenäsnejdens svenska församling har totalt 760 personer röstat, av dem är 684 egna röster. Det ger en röstningsprocent på 8,5. Där ingår också några röster från andra församlingar och om det kommer flera kan valdeltagandet i förhandsröstningen ännu stiga, säger informatör Yvonne Lindström. Senaste år uppgick valdeltagandet i förhandsröstningen till 9,2 procent.

Informationssekreterare Gunvor Haddas berättar att 1 317 personer har röstat i Borgå svenska domkyrkoförsamling och det skulle ge ett valdeltagande på 12,7 procent under förhandsröstningen. Det är färre än i valet 2014 då sammanlagt 1 507 personer röstade i församlingen.

Den sista förhandsröstningsdagen röstade 150 personer i Mariehamns församling. Där har sammanlagt 634 personer röstat på förhand. Församlingen har ett medlemsantal på ca 8 000. Det saknas jämförelsetal från förhandsröstningen i Mariehamn 2014.

16 år fyllda församlingsmedlemmar får rösta
I församlingsvalet väljs förtroendevalda till kyrkofullmäktige och församlingsråd för mandatperioden 2019-2021. Den egentliga valdagen är den 18 november. Då kan man rösta bara i sin egen församling.

– Alla som fyller 16 år senast på valdagen och är medlem i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har rösträtt. De är sammanlagt över tre miljoner. Var och en har nu möjlighet att påverka, säger Hanna Piira.

Det finns sammanlagt närmare 200 000 förstagångsväljare i åldern 16-19 år.

Kyrklig tidningstjänst/Red.

Webred



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24