Joel Halldorf är docent vid Teologiska högskolan Stockholm.
Joel Halldorf är docent vid Teologiska högskolan Stockholm.

Gud fanns hela tiden och nu märks han

Bok. Tänk om religionen behövs för att bygga ett gott samhälle. 2.11.2018 kl. 14:16

Författaren och teologen Joel Halldorf ville skriva en enkel, folkbildande bok som också är lite konstruktiv. Gud: Återkomsten handlar om att Gud är tillbaka i samhällsdebatten. Äntligen! tycker en del. Inte igen! tycker andra.

Lite som i ”Sagan om konungens återkomst”?
– Jag tänkte att titeln ska låta som en film: ”Gud: Återkomsten.” För mig är det liksom Sagan om konungens återkomst, för vissa andra The Empire Strikes Back, alltså någonting negativt. Så vi har lite olika syn på vilken film det är som utspelar sig, ler Halldorf.
Han berättar att han precis föregående dag fick ett samtal av en man som ville köpa tio stycken böcker för att dela ut till vänner och arbetslag. Äntligen en bok den svarslösa troende kan ta till i hetsiga religionsdebatter!

– De senaste åren har religionsfrågor lyfts också av politiska partier. Man vill förbjuda böneutrop, man vill förbjuda religiösa skolor – det blir en känsla av att det har gått för långt. Pendeln svänger från tolerans till intolerans. Då behövs saklighet och balans, säger Halldorf.

Egentligen handlar boken inte så mycket om Guds återkomst som om religionernas nya synlighet.
– På 1900-talet trodde vi att samhället var på väg att bli sekulärt. Religionen ignorerades och osynliggjordes. Den verklighetsbilden håller inte längre. Religionerna är här, de gör väsen av sig, och de är här för att stanna.

Är den allmänna uppfattningen att vi lever i en sekulär tid även om vi egentligen lever i en postsekulär tid?
– Det finns en sammanblandning här. Man är rädd för att religionerna ska återkomma, man säger att vi måste bevara det sekulära samhället. Men samhället är inte sekulärt. Samhället är pluralistiskt och postsekulärt. Däremot är staten sekulär, och det är någonting annat. Man blandar samman stat och samhälle. Det är ingen av oss som skriver om de här frågorna som vill ha en religiös stat. Men vissa verkar tycka att vi ska ha ett sekulärt samhälle och att religionen helt ska privatiseras. Det skulle bli ett väldigt förtryckande samhälle. Där skulle man förbjuda religiösa möten, man skulle förbjuda religiös förkunnelse på gatorna och kanske religiösa symboler. Och det är en väldigt obehaglig och totalitär samhällsvision, menar jag.

När medier rapporterar om religiösa samfund är det ofta för att det hänt något upprörande – sexuella övergrepp till exempel. Hur allmänbildade är svenska journalister när det gäller religion?
– Det finns ett enormt kunskapsunderskott hos journalister. Journalistiken har ju legat nära det man kallar den kulturradikala traditionen. Kulturradikalismen var väldigt kritisk mot Svenska kyrkans makt. Det fanns skäl till det. Men det är ett problem att journalister idag inte har kompetensen att hantera den religiösa mångfalden. De kan inte det de skriver om. Man kan skriva väldigt initierat om politik och idrott, men religion kan man skriva om bara när det gäller något spektakulärt och otäckt: övergrepp och våld. Det betyder att folk får en väldigt ensidig bild av religion. All vardagsreligiositet går helt under radarn.

Det sägs till exempel att Trumpväljarna är religiösa. Men du gör skillnad på religiös identitet och religionsutövande.
– Finns det ett samband mellan religiös identitet och säg främlingsfientlighet och nationalism? Ja, inom vissa religiösa traditioner. Men tittar man på svensk frikyrklighet finns inget sådant samband. Svenska frikyrkliga är mer positiva till invandring och moskébyggen än sekulära. Tittar man på Trumpväljarna så ser man att de nationalistiska värderingarna – till exempel att identiteten som ”vit” är mycket viktig – var något 60–70 procent av Trumpväljarna kryssade för. Bland religiösa väljare var de här värderingarna inte lika viktiga. Så den nationalistiska konservatismen både i Sverige och USA appellerar mer till sekulära konservativa än till religiösa konservativa. Det vi ser med Trump är alltså konservatismens sekularisering.

Vad kan vi göra åt att religionen fått dåligt rykte?
– Mina svärföräldrar har berättat hur det var förr, när min farfar var pingstpastor i Linköping. De säger ofta: ”Det var så skönt när din farfar kom till stan, för han kunde prata med kommunalråden och man kände att man var normal som pingstvän.” Jag har aldrig riktigt förstått vidden av det där. Kyrkorna måste alltså anstränga sig för att bli en samtalspartner i lokalsamhället: lära känna folk, tala med journalister, vara en normal del av samhällslivet. Det är viktigt att man också visar att man vill vara med och bygga ett gott samhälle, att man bryter isoleringen.

Du skriver att Jesus var revolutionär. Hur menar du?
– Vi tänker idag att idén om människans lika värde, att alla människor har ett unikt och okränkbart värde, är något självklart. Men tittar vi på historien och globalt så ser vi att det inte alls är så. Det normala har varit väldigt hierarkiska samhällen där vissa människor haft mer värde än andra. Så var det också i det antika Rom, där de fria männen hade ett människovärde. Men slavar, kvinnor, barn – de hade inget människovärde, dem kunde man mer eller mindre handskas med som man ville. Så kommer Jesus och säger till dem som inte räknades: Det som ni har gjort för dessa mina minsta, det har ni också gjort för mig. Han identifierar de fattiga och utsatta med Gud. Det är revolutionärt. Att vi inte ser det har att göra med att den här revolutionen har segrat. Vi ska inte ta den för given.

– Tittar vi på samhällets historia så har vi händelser som avlöser varandra på ytan. Under händelserna ligger ideologier, strömningar, trender i tiden, och under dem en mentalitet. Den mentaliteten är fortfarande kristen. Jag skulle säga att den håller på att tonas ut betänkligt, men den lever kvar. Mycket av det vi uppfattar som självklart goda värderingar är en kvardröjande kristen mentalitet. Om den försvinner – det uppfattar jag som den stora utmaningen.

Hur kunde en god, postsekulär politik se ut?
– Det behövs ett kunskapslyft. Den svenska religionspolitiken är utformad för att reglera den svenska statens relation till Svenska kyrkan, en enhetlig religiös aktör. Idag är det inte en religion, det är religionerna. Man måste hantera den här pluralismen, och då måste man kunna göra lite mer kvalitativa bedömningar: vad är det här för slags religion, vad är det här för slags gemenskap, kan vi samarbeta och samverka med dem? Det kräver mycket mer kunskap och mycket mer relationalitet. Tjänstemän och politiker måste känna aktörerna och kyrkorna måste också jobba på de här relationerna. Det finns en bra bild: två händer. Ena handen måste hålla borta den destruktiva religionen, den som är extrem och våldsbejakande. Men all religon kan inte behandlas så, för då göder man snarare extremism och motståndsidentitet. Så den andra handen ska sträckas ut till vanliga religiösa så att vi inkluderar, så att vi säger att vi är tillsammans i detta projekt: att bygga ett gott samhälle.

Sofia Torvalds



Samhälle. Alla ungdomar vågar inte ställa frågor och be om hjälp, ansikte mot ansikte. För dem kan stöd på nätet vara ett sätt att komma vidare. 7.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet i Åbo slutförde i går sin långa diskussion om biskopsmötets utredning om partnerskapets följder för kyrkan. 6.5.2010 kl. 00:00

Världen. Den schweiziska indexleverantören Stoxx har lanserat det första kristna aktieindexet över europeiska bolag, uppger Kyrkans Tidning. 6.5.2010 kl. 00:00

Människa. – Jag tror en hörande aldrig riktigt kan förstå hur en döv upplever sin situation, säger Maria Lindberg, nyutnämd dövpräst i Borgå stift. 6.5.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg. Tänk hur sårbart samhället är i dag. Kaos på flygfälten i Europa till en följd av askan från Eyjafjallajökull. Över 65 000 inställda flyg i Europa på en vecka. Här hemma har det varit mer eller mindre kaos på järnvägsstationerna hela vintern. Tåg som spårar ur, vagnar som skenar eller naturliga fenomen som snö och tjäle har förorsakat förseningar och inställda turer. 6.5.2010 kl. 00:00

Ledare. I princip är förmodligen de flesta överens om att människovärdet är ett värde i sig. Ett värde som därför inte behöver motiveras och inte heller relateras till exempel till arbetsinsats, social ställning, arvsanlag, släktträd, bankkonto, egendom eller annat liknande. 6.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett ombudsinitiativ som syftar till att utarbeta ett mångfaldsprogram som kan användas på kyrkans arbetsplatser väckte intresse då kyrkomötet behandlade stifts- och ombudsinitiativ på tisdag. 5.5.2010 kl. 00:00

Kultur. Fontana Media var med och firade Bokens och rosens dag i Helsingfors på tisdagen. 5.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Sideby får ingen kapellförsamling trots löftet om en sådan när de svenska församlingarna i Kristinestad gick samman 2006. Församlingsrådet i Lappfjärds-Kristinestads församling anser att en kapellförsamling blir för dyr. 5.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna drabbas direkt av regeringens planer på att sänka samfundsskatten från 26 till 22 procent. Staten betalar sin andel av begravningsväsendet och folkbokföringen genom att överföra en viss procent av samfundsskatten till församlingarna. 5.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Karleby svenska församling har beslutit att efter en tids uppehåll åter börja prenumerera på Kyrkpressen åt sina medlemmar. Detta ger tidningen drygt 3 000 nya prenumeranter. Därmed stiger Kyrkpressens upplaga till 112 500 – den är upplagemässigt Svenskfinlands största tidning. 4.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett femtiotal föreningar, organisationer och andra sammanslutningar med kristna förtecken stod bakom den stora Första-maj-festen på Senatstorget i Helsingfors. 4.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under de senaste veckorna har över 20 fall av sexuellt utnyttjandeavslöjats inom kyrkan, skriver Helsingin Sanomat (HS). Biskop emeritus Erik Vikström anklagas nu för att skyddat en förövare. 4.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Förslaget till en reform av den kyrkliga ekonomiförvaltningen och biskopsmötets betänkande om partnerskapslagens följder står i fokus under vårens kyrkomöte, som inleds i dag, måndag. 3.5.2010 kl. 00:00

Kultur. Den samreligiösa juryn för filmfestivalen Visions du Reel har belönat dokumentären Miesten vuoro (Männens tur). 2.5.2010 kl. 00:00

Carla Ihatsu jobbar som vaktmästare i Finlands antagligen mest fotograferade byggnad, Helsingfors domkyrka. På domkyrkotorget breder den glittrande julmarknaden ut sig.

Stämning. Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu. 21.12.2018 kl. 11:32

kaplansval. Med en rösts marginal valdes Ann-Mari Audas-Willman till ny kaplan i Närpes församling. Kyrkofullmäktige förrättade valet. 20.12.2018 kl. 23:09
Janette Lagerroos firar julafton i Hitis.

skärgård. När juldagsmorgon glimmar är åtminstone prästen vaken – också i skärgården. 20.12.2018 kl. 14:06

biskopens julhälsning. Vem kan vi lita på? Den frågan ställs vi allt oftare inför idag när vi försöker skilja på vad som är tillförlitliga nyheter och vad som är medveten förvrängning av fakta. 24.12.2018 kl. 09:00
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.

samkönad vigsel. Johannes församling i Helsingfors öppnar sina kyrkor för vigsel av samkönade par. Beslutet fattades på fredagen av församlingsrådet. 14.12.2018 kl. 19:21