Halv tolv svävar det förgyllda klotet och det splitternya korset i luften intill kyrkspiran i Degerby kyrka. Inifrån spiran hörs bultanden och knackningar – där byggs en ram som ska hålla för tyngden av korset. När det gamla klotet och korset avlägsnades för att åka iväg till förgyllning visade sig att de hade vilat på en ganska osäker konstruktion i trä, en konstruktion som med tiden hade börjat smulas sönder.
Utanför är det stämning av folkfest. Både församlingsbor, förtroendevalda och anställda strömmar till, och inne i kyrkan bjuder Maria Westerlund på kaffe och bulle.
– Nog är det spännande, säger församlingsmästare Per-Olof ”Pärre” Korander, en av de drivande krafterna bakom hela projektet. Han står tillsammans med en grupp församlingsbor och tittar uppåt medan kranen långsamt lyfter klotet och korset på sin plats.
– Är du nöjd? frågar förgyllaren Raimo Snellman. Det är i hans verkstad klotet och korset fått sin gyllene glans. Korset är i själva verket nytt, det gamla visade sig vara i alltför dåligt skick för att användas.
– Mycket nöjd, försäkrar Per-Olof Korander och undrar sedan hur många gram guld som nu sitter på taket till Dagerby kyrka.
– 40 gram. Lika tjockt som på Uspenskijkatedralen, säger Snellman. 800 guldblad på åtta gånger åtta centimeter har han fäst på klotet och korset.
Också Ingå församlings kyrkoherde Tom Sjöblom är på plats.
– Jag är mycket nöjd med projektet. Bra att vi hann i tid innan korset kom ner av sig självt, säger han. – Nu ser kyrkspiran ut som den ursprungligen sett ut och korset kommer att glänsa så fint när solen skiner på det, ända till stora vägen.
– Vi gör den lite sned så blir den som Pisatornet och vi får en massa turister, skojar Per-Olof Korander och får alla som samlats utanför kyrkan att brista ut i gapskratt.