Här svingar Ingeborg och Per-Olof Korander sina verktyg vid Sjundeå kyrka.

Kyrkans tjänare i åttonde generationen

arv. Syskonen Ingeborg och Per-Olof Korander gräver gravar, tröstar församlingsbor och fixar lite av varje vid kyrkorna i Degerby och Sjundeå, precis som deras förfäder gjort. 18.10.2018 kl. 09:21

– Det här är vår farfar, Alvar Korander.
Vi sitter i sakristian i Degerby kyrka och studerar ett gammalt fotografi på två Koranderska bröder, den längre Martin och den kortare Alvar. Bägge två jobbade som gravgrävare och klockringare i Sjundeå kyrka – först Alvar, sedan Martin.
Och efter Martin var det Per-Olofs och Ingeborgs pappa Osvald som tog över.
– Och vi följde ju med. Då hade vi någonting att göra, säger Per-Olof ”Pärre” Korander. (Också kallad ”chefen” eller helt enkelt ”Korander”.)
– Vi var alltid med pappa. Det hörde till. Jag for till honom genast efter skolan och mamma blev orolig, säger Ingeborg ”Ia” Korander.

Syskonen Koranders titel är i dag ”församlingsmästare”. Deras förfader Abraham Abrahamsson var kyrkvakt i Sjundeå åren 1716–1794. Och så gick yrket vidare från far till son i generation efter generation – och år 2011 äntligen också till en dotter, Ingeborg.
Ingeborg Korander hade redan två utbildningar – hon var trädgårdsmästare och massör – och hon trivdes med massörsyrket.
– Men sedan var det som om en högre makt skuffat mig i en ny riktning, och jag bara måste följa uppmaningen.
Hon sökte och fick jobbet som kyrkvaktmästare i Sjundeå församling. Hennes äldre bror Per-Olof har arbetat med samma uppgifter i Ingå församling sedan år 1987.

När de var barn och hjälpte pappa med arbetet lärde de sig att ringa i kyrkklockan och att sköta gravar.
– Och på fredagen och lördagen krattade vi gravgårdsgångarna. Det var mycket viktigt! säger Ingeborg.

Mycket av arbetet som församlingsmästare kan man lära sig, annat måste man helt enkelt ha i blodet. Goda sociala färdigheter, till exempel. Att vara smidig, men samtidigt bestämd.
– Vår farfar Alvar lär ha varit lite av en psykolog och jag är likadan, säger Per-Olof.
– När folk hade problem så kom de till honom. Prästerna var ju herrskap på den tiden, inte vågade man gå till dem. Och kanske var man orolig för att prästen skulle säga ”du är syndare, det är ditt eget fel!”.

Ingeborg håller med. Församlingsmästaren är församlingens pr-person och själavårdare.
– Men alla förstår inte att det är så, säger hon.
Och medkänslan ska vara äkta och komma från hjärtat, säger Per-Olof.
– Här i Degerby känner jag alla och alla känner mig. När någon dör brukar de anhöriga ringa mig och fråga: ”Vad ska vi göra?” Och sedan kan de säga: ”Nog är du väl här sen när det gäller? Inte är du väl ledig?” Det har hänt att jag kommit till kyrkan för att vara i tjänst vid en begravning även om jag haft semester.

Men alltid kan man inte vara förstående och mjuk. Ibland måste man vara benhård. Folk glömmer lätt bort att kyrkan är ett sakralt utrymme, en helig plats.
– För några år sedan var det ett bröllop i Sjundeå. Då kom blivande svärmor dit med två duvor i bur. Dem hade hon tänkt släppa fria under vigselakten som en symbolisk gest. Det tog en kvart att få henne övertygad om att det inte var möjligt, säger Ingeborg.
– Nej huhhuh! säger Per-Olof. Inne i kyrkan! Och hur skulle man få ut dem sedan?

Själv minns han särskilt en vigsel för många år sedan.
– Paret stod vid altaret och prästen frågade brudgummen ”vill du ta henne till din äkta hustru och älska henne i nöd och lust?” – och han sa ingenting. Stod där bara och flinade. Folket vred på sig i bänkarna och bruden blev allt rödare i ansiktet, men han var tyst. Sedan ställde prästen frågan på nytt, och då svarade han tillslut ”jojo”.
Efteråt kröp det fram att brudgummen slagit vad med sina kompisar om att han skulle klara av att vara tyst när frågan kom.
– Då sa jag till honom: ”Det där var nog en dålig början på ett äktenskap.” Numera brukar jag säga till brudgummarna: ingen alkohol och inga konstigheter. Allt ska gå rätt till.

Ingeborg och Per-Olof Koranders arbete ser ganska olika ut även om titeln är densamma. Ingeborg jobbar i en samfällighet och har många kolleger. Per-Olof är ganska ensam på sin post i Degerby kyrka.
Ingeborg ringer i klockorna i Sjundeå genom att trycka på en knapp – Per-Olof klättrar upp i klockstapeln och drar i ett band. Ingeborg gräver gravar med bobcat, Per-Olof med spade.
– Jag får ju bra kondis! Det är som att vara på gymmet! Så här gör jag, och så här, säger han och visar med vida rörelser hur han svänger sin spade.
– Och när allt är gjort har både kroppen och själen fått sitt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds
Jukka Granström



LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10