Kardinal Anders Arborelius tror att medierna kan vara Guds röst när det gäller att reda ut övergreppsskandalerna.
Kardinal Anders Arborelius tror att medierna kan vara Guds röst när det gäller att reda ut övergreppsskandalerna.

"Det är värre när det sker i kyrkan"

katolska kyrkan. För att reda ut kaoset efter övergreppsskandalerna måste katolska kyrkan samlas bakom påven, tror kardinal Anders Arborelius. 9.10.2018 kl. 09:39

– Kyrkan går just nu igenom en svår reningsprocess, säger den svenska kardinalen och biskopen Anders Arborelius om avslöjandena om sexuella övergrepp inom katolska kyrkan.

Vad kan kyrkan göra åt den splittring som syns bland katolikerna i övergreppsskandalernas kölvatten?
– För kyrkan är det en samvetsfråga att försöka reda ut allt detta. Vissa säger att det som skett beror på en sak, vissa att det beror på något annat. Alla har sina förklaringsmodeller, och de kan krocka. Då förstärks kanske vissa splittrande tendenser – till exempel det att ärkebiskop Viganò pekar ut också påven som skyldig, säger Arborelius.

Han påpekar att det är lättare att främja splittring än enhet.
– Vi står i en process där hela kyrkan måste försöka hitta tillbaka till enheten kring påven. Det är påvens uppgift att vara ämbetsbärare för enheten i Kristus. Och det är naturligtvis en process som kan vara både lång och ganska krävande. Samtidigt måste vi ta itu med övergreppsskandalerna. Det är inte heller lätt – vi uppmanar till exempel att polisanmäla övergepp, men i vissa länder är polisen korrumperad, så det fungerar inte.

Kardinal Arborelius påpekar att attackerna mot påven lett till att folk ställt sig på påvens sida.
– I land efter land har biskopar och andra ställt sig bakom påve Franciskus för att de vill hjälpa honom. Han måste ha förtroende inom kyrkan för att kunna genomföra en sådan här djupgående renings- och omvändelseprocess. Jag kan tänka mig att detta kan ta tid.

Arborelius hoppas att de krafter inom kyrkan som vill samverka för förnyelse, fördjupning och omvändelse får överhanden.
– Sedan får man ju säga att de som är emot påven egentligen vill samma sak: att det ska ta slut. Och det är ju en förutsättning för att man ska kunna enas kring samma mål.

Arborelius tror att den här krisen är den svåraste katolska kyrkan stått inför under detta århundrade.
– Naturligtvis sker övergepp överallt i samhället, men det är värre när de sker i kyrkan. Som någon sa: det är illa om en scoutledare eller förskollärare gör något sådant, men det är tusen gånger värre om det är en präst eller en nunna. Då påverkas ju kyrkan inifrån. Människors tilltro till Gud sätts på spel. Det leder till troskris. Jag har talat med flera människor för vilka det här har blivit en troskris. Hur kan detta ske i Guds hus? Hur kan människor bete sig på det sättet?

När det gäller bevakningen av övergreppsskandalerna tror Arborelius att medierna kan vara Guds röst.
– De tar fram saker, och det kan bli hjälp till rening. När det som skett kommer upp i ljuset har vi större möjlighet att motverka att det sker igen.

Kardinal Anders Arborelius besökte Helsingfors för några veckor sedan. Han föreläste på Riddarhuset på temat ”Jesus, påve Franciskus och det sekulära Norden”, och efteråt fick pressen – en handfull kyrkliga journalister – ställa frågor till en mycket lättillgänglig kardinal. De flesta valde genast att slopa det officiella ”Ers eminens” och i stället dua honom.

Arborelius blev kardinal år 2017, och han är Nordens enda och första kardinal.
– Att jag blev vald till kardinal betyder mer jobb för mig och mer intresse för mitt arbete i Sverige. Men det betyder också att den katolska kyrkan i Norden knutits närmare Rom, till påvemakten, säger Arborelius.
– Vissa tycks tro att jag talar med påven i telefon hela tiden, men det gör jag inte.

Senast träffade han påve Franciskus tillsammans med de andra nordiska katolska biskoparna i juni.
– Han var väldigt enkel och naturlig. Han sa: där har ni vatten och där finns toaletterna. Och sedan uppmanade han oss att kritisera påven så mycket vi ville – men enbart där!

Påven var också mycket intresserad av förhållandena i de nordiska länderna.
– Påven vill flytta tyngdpunkten från Europa till utkanten. Flera italienska stift som traditionellt haft kardinal har inte fått det, utnämningarna har i stället gått till kyrkor mer i utkanten. De marginella lokalkyrkorna är viktiga för helheten. Kyrkan är också de små, fattiga, perifera kyrkorna.

Kardinal Anders Arborelius är nu 69 år. Det betyder att han – om han får verka så länge – har elva år på sig att välja ny påve, ifall ett påveval skulle bli aktuellt. Men han förnekar att valet av nästa påve skulle vara något han diskuterar med andra kardinaler.
– Vi vet inte om val av påve någonsin blir aktuellt för min del. De flesta av kardinalerna känner jag inte. Jag har träffat ett åttiotal i konsistoriet, men många ser ju så likadana ut, ler han.
Är följande påve svensk? undrar en journalist.
– Det tror jag inte. Kyrkans tyngdpunkt flyttas bort från Europa, och kyrkan växer mest i Afrika.

Sofia Torvalds



Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51
Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka 
i Helsingfors.

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28