Zacharias Topelius avporträtterades av F. Kaschenreuter år 1845, då han var 27 år.
Zacharias Topelius avporträtterades av F. Kaschenreuter år 1845, då han var 27 år.

Snöbollar, örfilar, Vergilius – och kärlek

dagbok. I dagböckerna möter vi en ung, social, spontan yngling, en man som senare blev den farbror vi kallar Topelius. 17.9.2018 kl. 11:17

”Första october war jag på min första resa till Helsingfors – låg öfver natten på Tojala gästgifvargård uti Akkas socken och Tavastehus län.” Så börjar fjortonåriga Zacharias Topelius dagboksanteckningar år 1832.

I dem får vi läsa om människor i hans omgivning (”sakramentskade nöt till piga”), vad han studerar (”sedan läste jag åter dugtigt Virgilius”) och ställen han besökt (”kommo kl. 1/2 6 öfver till en holme, eller rättare en ö, som kallas Drumsjö”). Under åtta år gör han nästan dagliga anteckningar om sitt liv i studiestaden Helsingfors och hemma i Nykarleby.
– Det är mängden material som är unikt, det att han skriver sammanhängande anteckningar under en så lång period. Dagböckerna är inget hastverk, utan skrivna med omsorg och möda, säger Pia Asp vid Svenska litteratursällskapet, redaktör för den färska historiskt-kritiska utgåvan av Zacharias Topelius dagböcker.

Asp är historiker och har särskilt intresserat sig för handskrifter. För tio år sedan började arbetet med Topelius dagböcker genom att hon och en kollega läste originalmanuskripten i Nationalbibliotekets specialläsesal. De gick igenom texten rad för rad, tecken för tecken.
– När man skriver under en så lång tid utvecklas man både som skribent och människa. De första anteckningarna är korta och uppräknande, men ganska snabbt börjar Topelius använda ett mer berättande språk.

Det är en socialt orädd ung man som träder fram i anteckningarna. Han verkar vila i en sorts självklar trygghet om att han har nätverk som bär honom, att pengarna räcker till, att han är välkommen och omtyckt. En av de få saker som kan rubba hans jämvikt är om det inte kommer post – varför skriver inte familjen och vännerna i Nykarleby, har något hänt?
– Jag upplever honom som väldigt nyfiken och social, inte inåtvänd, ingen ensamvarg. Han är öppen och alert, en iakttagare. Han har uppenbarligen också ett stort behov av att formulera sina iakttagelser i ord, säger Pia Asp.

Hon påpekar att Topelius dagböcker är ett fönster till 1800-talets Finland. Det är lite av nöjesreportage över Topelius anteckningar – han hade en förmåga att skapa nätverk eller ta del av dem som bjöds. Via mosterns man, friherre Carl Rosenkampff, får han en ingång till huvudstadens högre kretsar.
– I Nykarleby tillhörde Topelius överklassen, men också som student i Helsingfors är han tämligen välbärgad. Han vältrade sig inte i pengar men kunde föra ett anständigt liv och njuta av det som fanns till buds. Han kunde köpa böcker och gå på kafé och resa hem när han ville. Det kunde inte alla studenter.

Enligt dagens mått är Topelius en mycket from ung man. Han dricker visserligen lite för mycket punsch ibland – särskilt i de första dagböckerna – och spelar kort, och alltid går han inte i kyrkan. Men när han drabbas av förkrosselse över sitt leverne verkar ångern äkta, och ibland kan läsaren skymta en förnöjsamhet över att han, till skillnad från en del andra studenter, faktiskt ägnar Gud och Jesus innerliga tankar då och då.

Pia Asp menar att Topelius hade ett rätt bekvämt förhållande till andlighet när han var ung.
– Han var som andra studenter. Det här är ju inte Topelius, det här är den gossen som senare blir Topelius. Han röker, dricker och roar sig. Jag upplever inte att han gör ett stort nummer av sin tro. Den är en naturlig del av tillvaron, en del av hans arv och uppfostran och den tid han lever i.

I en anteckning gör han ett kyrkobesök och hänförs av en kvinna som är djupt berörd av nattvardsgången (”en huld quinlig ängel”). Han suckar över att sådana kvinnor är så sällsynta i stora städer. Verkar han tycka att de goda, fromma kvinnorna enbart finns i Österbotten?
– Det hör lite till dagbokens jargong att idealisera hemtrakten. Nykarleby står ofta för det lilla och det vackra, det sköna och det äkta. Helsingfors representerar motsatsen, mer som ett måste på grund av studierna. I dagboken jämför han de två städerna med orden: Den lilla världens stora glädje och den stora världens lilla glädje.

De känslomässigt intressantaste scenerna äger rum i Nykarleby. Där gror förälskelsen i först Mathilda Lithén och sedan Emilie Lindqvist. Också döden är alltid närvarande i dagboken, det här är ju en tid då få sjukdomar kunde behandlas ordentligt. En stor sorg skildras i de sista anteckningarna från år 1842, då Zacharias Topelius bästa Nykarlebyvän Henrik Backman plötsligt dör i ”nervfeber” – en form av tyfus.

Men i myllret av anteckningar kring sociala evenemang, skildringar av dåligt leverne på Estnäsbacken, hemliga kyssar och äkta sorg, finns också sådant som Pia Asp saknar.
– Jag kan tycka att rapporteringen från Nykarleby känns ensidig, med de otaliga kulturreportagen. Jag saknar information och anteckningar om vardagen på Kuddnäs, som var en stor gård som modern skötte och som rimligtvis måste ha krävt en hel del arbete. Han kan skriva att han hade ”quarn att gå” eller att de gick till landbonden för att säga upp kontraktet. Det livet har ju funnits där, men det får man inte läsa så mycket om i dagböckerna. Han väljer uttryckligen att skriva nöjesreportage. Det var förstås modern som drev gården, men samtidigt vill jag gärna tro att också Zacharias drog sitt strå till stacken.

Den digitala utgåvan är fritt tillgänglig på adressen topelius.sls.fi.

Sofia Torvalds



Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22
Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16
Gymnasieeleven Fanny Nylund från centrum och yrkesinstitutstuderande Andreas Fors från Jeppo är två av medlemmarna i den nystartade styrgruppen för ungdomsverksamheten.

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59
Vad kan du som andra kan ha nytta av? Det är en viktig fråga man kan ställa sig när man skapar webbinnehåll, anser Simon Lampenius.

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14
Skivan Möda, vila och behag spelades in under tre intensiva dagar i producenten Janne 
Hyötys studio.

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00