Bönen kunde inte förändra honom

sexualitet.

Predikanten levde ett dubbelliv. I över 20 år försökte han förtränga sina känslor och bad till Gud om helande. Idag vill Anthony Venn-Brown berätta öppet om vad självhatet gjorde med honom. Hans berättelse har även hjälpt andra.

13.9.2018 kl. 14:48

Den värsta dagen i Anthony Venn-Browns liv var när han ställde sig inför 800 människor i sin hemförsamling och erkände att han begått äktenskapsbrott. Fallet var högt. Han var en framgångsrik förkunnare av Guds ord, vars kalender var uppbokad månader i förväg. Han predikade på stora ungdomsmöten och i Australiens största församlingar.

Inför församlingen behövde han inte avslöja det som hade gjort synden ännu värre i deras ögon. Anthony Venn-Brown föddes år 1951 i Sydney. Han växte upp under en tid när homosexualitet räknade som en psykisk sjukdom och homosexuella handlingar kunde innebära fängelse. Som tonåring började han inse att han var attraherad av män.

– Att leva med den ständiga kampen gjorde mig mer och mer deprimerad. Jag försökte ta mitt liv.

Han fick gå till en psykiatriker, som trodde att det han gick igenom bara var en fas.

– Det fanns en tanke om att ifall du kommer åt det medan personen ännu är ung så skulle det vara lättare att förändras och bli heterosexuell.

Terapi, bibelskola och äktenskap

Men Venn-Brown lyckades inte förändra sin läggning. Som 18-åring vände hansig till tron i hopp om att Gud skulle kunna hela honom. Han började bibelcollege på Nya Zeeland och drömde om att bli predikant. För att få bukt med sina homosexuella känslor gick han igenom flera exorcismer. Han deltog i ett program som erbjöd rehabilitering för människor som ville förändra sin läggning – något som skulle bli känt under namn som ”konversionsterapi” eller ”ex-gay-terapi”.

Efter flera år av kamp och snedsteg trodde Venn-Brown att han hade sitt problem under kontroll. Han träffade en flicka i landsortskyrkan där han bodde och bestämde sig för att gifta sig med henne.

– Det kändes som att det var rätt sak att göra: gifta sig och få barn.

Anthony och Helen Venn-Brown fick två döttrar. Hans dröm om att arbeta som evangelist på heltid gick i uppfyllelse. Han levde det livet i 16 år.

Men när han var 40 år gammal blev han förälskad – i en man.

"Det skulle inte hända. I 22 år hade jag gjort allt. Jag hade bett varje dag, jag hade fastat, gått igenom exorcismer och ett rehabiliteringsprogram, jag hade varit gift i 16 år. Och se vad som hänt. Jag kunde inte predika längre."

Ideologin lever kvar

Det rehabiliteringsprogram där Anthony Venn-Brown deltog i början av 1970-talet var ett av de första i sitt slag. År 1976 grundades organisationen Exodus International med syfte att hjälpa homosexuella att ändra sin läggning. Ur rörelsen uppstod församlingar i USA, Australien, Nya Zeeland och Storbritannien.

– I nästan 40 år predikades det budskapet och tusentals människor gick med i rehabiliteringsprogrammen med hopp om att förändras. De gjorde det frivilligt, de blev inte tvingade. De var del av kyrkor och kulturer som sa: Du kan inte vara så här, du måste förändras. De ville vara normala, precis som jag ville.

Venn-Browns erfarenheter är från karismatiska, evangelikala kyrkor. Han tror att den här synen på människans sexualitet är vanligast i sammanhang med en fundamentalistisk bibelsyn. Sammanhang där betoningen på helanden, mirakel och demoniska krafter dessutom är stark.

– Den tron passar in i narrativet att homosexualitet är något ont och människor kan bli befriade eller helade.

Konversionsterapi och reparativ terapi är vanliga termer för det Venn-Brown talar om. De associeras lätt till 50- och 60-talen, då homosexualitet klassades som en psykisk störning och det förekom medicinska interventioner, lobotomier och elchocker. Han betonar att det här inte är vad orden syftar på idag, även om sådant ännu kan förekomma i extrema fall.

Själv använder Venn-Brown termen religiös konversionsterapi, men medger att även den har sina problem. I en religiös kontext finns det sällan en professionell terapeut. Det handlar om en ideologi, en tro på att en människa är homosexuell på grund av att något gått fel i hennes utveckling. Det är inte en del av Guds plan och genom bön och andlig vägledning kan hon förändra sin sexuella läggning, gifta sig, få barn och leva ett ”normalt” liv.

Det fungerade inte för Venn-Brown. Alan Chambers, som ledde Exodus i många år, har senare sagt att 99,9 procent av människor som han träffat inte förändrat sin sexuella läggning. År 2013 lades organisationen ner.

– Men det betyder inte att det är över, på något sätt. Ideologin finns kvar, tron finns kvar.

Anthony Venn-Brown tror att det för de flesta i dagens samhälle är ofattbart att någon människa faktiskt skulle tro att det är möjligt att förändra sin sexuella läggning. När sådana åsikter får publicitet väcker det motreaktioner i samhället. Men att hålla fast vid ideologin handlar för en del om självbevarelsedrift och säkerhet i sin tro, tror Venn-Brown.

Gud hade andra planer

– Jag var helt såld på Gud från 18 års ålder till 40. Efter det vände jag kyrkan ryggen – jag vände allting ryggen, mina vänner, min familj. Det fanns ingen i min värld som sa att du kan vara gay och kristen. Jag trodde att jag var på väg över till den mörka sidan.

Anthony Venn-Brown trodde att han skulle hamna i helvetet. Han bestämde sig för att leva de kommande nio åren som öppet homosexuell och sedan ta sitt liv.

– Jag ville inte vara en ensam, gammal, homosexuell man. Det var så jag trodde att min framtid såg ut, för så hade man sagt åt mig. Men tydligen hade Gud andra planer.

Han upplevde en tydlig uppmaning att skriva och berätta ärligt om sitt liv. Resultatet blev boken A life of unlearning.

– Jag skrev boken eftersom jag blev tillsagd att göra det. Den skulle hjälpa mig och den skulle hjälpa många andra.

Han fick tusentals svar av människor som kände igen sig i hans erfarenheter.

"Från dag ett var det en lavin av e-post. Där fanns berättelser som fick mig att sitta vid datorn och gråta."

Terapierna mot homosexualitet har ofta fått förskräckliga konsekvenser.

– Låt mig börja med det värsta: självmord.

Han läser upp ett meddelande han fick från en ung man i USA: ”Jag har alltid blivit lärd att Gud hatar mig. Jag fick många vänner i konversionsterapin. Av 40 lever bara sex. En dog av naturliga orsaker, de andra begick självmord.”

– Människor vet inte om det här. Ingen kyrka skulle ge publicitet åt det.

På listan följer psykisk ohälsa, depression och posttraumatiskt stressyndrom, självdestruktivt beteende och självhat.

– Om någon gått igenom konversionsterapi i en religiös kontext och kommit ut ur det utan någon form av PTSD skulle det vara ett mirakel. De flesta av oss har levt åratal med självhat, bortträngning och förnekelse.

Efter att boken kom ut startade Venn-Brown en stödorganisation för människor med berättelser som hans.

– Sedan insåg jag att vi kan hålla på med det här i en evighet. Vi kör ambulanser nedanför klippan, men vi måste bygga stängsel uppe på den.

Den organisation han leder idag, Ambassadors & Bridge Builders International (ABBI), vill göra just det. Ideologin bakom religiös konversionsterapi bekämpas med information och dialog.

– Den verkliga fienden är inte individer, kyrkor eller samfund – det är ovetskap. Jag uppskattar dialog med människor. Jag är inte någon arg militant aktivist, jag tycker om att sitta ner med en kaffe, dela en måltid, föra en konversation.

”Ett mirakel att jag lever”

– Ibland säger människor: Åtminstone har du två vackra döttrar. Och jag säger: Ja, jag har två vackra döttrar som älskar mig. Men jag har också varit källan till den värsta smärta de upplevt i sina liv.

Det finns ändå mycket han inte ångrar med det liv han levde. Han bär ännu sin vigselring, den representerar sexton underbara år som han inte vill kasta bort.

– Och jag ångrar inte alla de människor jag hjälpte som predikant. Egentligen gör jag precis samma sak idag som jag gjorde då: Jag hjälper människor, ger dem information som kan göra deras liv bättre, berika deras liv och göra en skillnad i världen.

Hur gick det till slut med de egna relationen till Gud? I samband med att boken kom till gick Anthony Venn-Brown en kurs i personlig utveckling. Där fanns tankar och spår som han kände igen.

"Jag tänkte att det kanske finns saker i mitt tidigare kristna liv och tro som jag kan omfatta som en homosexuell man. Det var en främmande tanke för mig. Så jag bad, för första gången på sex eller sju år."

Han var arg på Gud, som aldrig svarat på hans böner om helande. Men han började läsa Bibeln igen och studerade dess historia. Han insåg att de slutsatser han tidigare dragit var fel, men att de passade in i den kultur och det samhälle där han då befann sig.

– Idag har jag lärt mig att leva i mysteriet. Det är en underbar plats att vara på. Tidigare hade jag alla svar, idag har jag inte svaren och jag behöver inte ha svaren. Och kanske kräver det mer tro. Jag tycker det är ett mirakel att jag ännu har en tro. Det är ett mirakel att jag ännu lever.

Mer information:

www.abbi.org.au

alifeofunlearning.com

Emelie Wikblad



De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21