Påve Francikus senaste drag är att sammankalla biskopar till möte kring övergreppsskandalerna.
Påve Francikus senaste drag är att sammankalla biskopar till möte kring övergreppsskandalerna.

Katolska kyrkan kämpar för sin överlevnad

Analys. Katolska kyrkan är i så djup kris att många undrar om den ska överleva. Nu blir kraven på att påven ska avgå allt mer högljudda. 13.9.2018 kl. 10:30

Det handlar om avslöjanden om att 300 katolska präster i Pennsylvania har utsatt över 1 000 barn för sexuella övergrepp sedan 1940-talet och framåt – och om nya utredningar kring liknande fall i New York och i Tyskland. Det handlar om kardinal McCarrick som förfört unga män, bland dem studerande vid katolska seminarier. Det handlar om rykten om ”lavendelmaffian”, ett nätverk bestående av homosexuella katolska präster som skyddar varandra och hjälper varandra framåt. Men det handlar också om vem som visste vad, och om att kyrkan är djupt splittrad i två läger.

I början av september skickade den svenska kardinalen Anders Arborelius ett brev till de troende i Stockholms katolska stift. Brevet inleddes med orden ”Vi är många som känner förtvivlan när vi hör om de övergrepp som präster har gjort sig skyldiga till och att man försökt dölja detta”. Han uppmanar alla att hjälpas åt genom att rapportera och polisanmäla misstankar om övergrepp. På slutet lägger han fingret på den situation övergreppsskandalerna lett till genom att be om förbön för ”den heliga fadern”, det vill säga påven, ”eftersom det finns en fara att vissa utnyttjar denna svåra situation för att underminera hans uppgift som Petri efterträdare”. Alla de nordiska katolska biskoparna, som samlades till möte förra veckan, har i ett brev vädjat om förbön för påven ”som utsatts för aldrig förr skådade attacker”.

Den man som symboliserar mycket av det som gått fel i katolska kyrkan är ärkebiskop emeritus i Washington D.C., Theodore McCarrick. Han är den första kardinalen i kyrkans historia som avgått på grund av anklagelser om sexuella övergrepp. För 47 år sedan, då McCarrick var präst i New York, ska han har utsatt en tonårig altarpojke för sexuella övergrepp. Senare vittnade en idag 60-årig man i The New York Times om att han blev utnyttjad av McCarrick i nästan tjugo år, från att han var elva år. Times utredning visade också att McCarrick på 80-talet, då han var en stigande stjärna inom katolska kyrkan, betalade tiotusentals dollar för att tysta ner män som anklagade honom för övergrepp.

Vad fallet McCarrick lett till är insikten om att problemet är större än en kardinals missdåd. Inom katolska kyrkan har man länge talat om en aktiv, homosexuell subkultur som frodats framför allt i prästseminarier. Dessutom finns ett nätverk som kallas ”lavendelmaffian”, där homosexuella präster stöder och skyddar varandra och förmedlar information om pojkar som kan utnyttjas. Sådana nätverk lär finnas i många länder, skriver den finska katolska prästen Oskari Juurikkala i ett blogginlägg på webbsidan ”Katolista hapatusta”. Juurikkalas poäng är att McCarrick manipulerat och antastat otaliga unga präster och seminarister (präststuderande). Många har känt till problemen, men få har velat tala högt om dem.

Juurikkala skriver att han själv, när han hörde ryktas om ”lavendelmaffian”, tänkte ungefär ”jaja, den där antikatolska propagandan igen”. Många katoliker har tänkt som han.
I sommar har de insett att det kanske ändå inte handlade om antikatolsk propaganda. Kanske det faktiskt finns en lavendelmaffia.
Juurikkala, som alltså själv är katolsk präst, skriver att det finns prästseminarier där seminaristerna uppmanats till sexuella förbindelser (med varandra). Det finns seminarier där utbildarna själva har haft sexuella förhållanden till andra män. Också heterosexuella seminarister uppmuntrades till hemliga förhållanden utanför seminariet, detta enligt Juurikkala för att så många som möjligt skulle korrumperas och därför hålla tyst om vad som pågick.
Har allt det här då något att göra med katolska kyrkans celibatkrav? Jo och nej, menar Juurikkala. Han skriver att det bland homosexuella präster råder en uppfattning om att de kan leva ”ogifta” men samtidigt bryta mot celibatlöftet och inte avhålla sig från (homosexuella) förbindelser. Att det är så här har kyrkan sett mellan fingrarna på i årtionden, skriver han.

Just nu är kanske den mest brännande frågan: vem visste vad, och när? I slutet av augusti publicerade Vatikandiplomaten och ärkebiskopen Carlo Maria Viganò ett elva sidor långt uttalande, där han anklagar Vatikanen för att ha skyddat dem som gjorde sig skyldiga till övergrepp. Den mest graverande anklagelsen är att Viganò skriver att påve Franciskus själv visste om McCarricks förseelser, men valde att inte agera.
Viganò skriver att redan påve Benedikt visste om anklagelserna om att McCarrick utnyttjat seminarister och präster, och valde att ge McCarrick ett kanoniskt straff. McCarrick måste lämna det seminarium där han bodde, han fick inte fira mässa offentligt, han fick inte föreläsa eller resa, i stället skulle han dra sig tillbaka för bön och ånger. Men Franciskus befriade McCarrick från straffet snart efter att han blivit påve. Viganò skriver att han är övertygad om att Franciskus visste om anklagelserna redan innan Viganò själv berättade för påven om vad McCarrick gjort sig skyldig till. Var orsaken kanske den att McCarrick spelade en viktig roll då Franciskus själv valdes till påve? När påven nyligen fick en chans att förneka att Viganò berättat för honom om McCarricks synder vägrade han kommentera frågan.

I lördags publicerade tidningen Catholic Herald ett brev som bekräftar att tjänstemän vid Vatikanen kände till anklagelserna mot McCarrick redan år 2000.
Och vilket är påvens följande drag? Igår, onsdag, meddelade Vatikanen att ledarna för världens alla katolska biskopskonferenser ska samlas i Vatikanen i februari för att diskutera frågan om sexuella övergrepp mot minderåriga. Nyheten kom ungefär samtidigt som en undersökning beställd av den tyska biskopskonferensen läckte ut. Den visar att präster i Tysklands katolska kyrka utsatt tusentals barn för sexuella övergrepp från år 1946 och framåt. Största delen av de utsatta barnen var pojkar, och över hälften av dem var yngre än tretton år då övergreppen skedde.

Bilden kompliceras ytterligare av att kyrkan är uppdelad i två läger, ett ”liberalt” och ett ”konservativt”. När Viganò i sin skrift spyr ut galla över dem som gjort fel, som tittat bort, spyr han ut galla också över alla dem som utövat ”LGTB-propaganda” inom kyrkan – det vill säga kämpat för att katolska kyrkan ska inta en mer accepterade syn till homosexuella. En av dem som Viganò nämner i det här sammanhanget är den katolska jesuitprästen och författaren James Martin.

I tidskriften America skriver James Martin själv att katoliker har rätt att vara arga på präster som begått brott, på biskopar som skyddat dem och på ett system som gjorde det möjligt att dölja brotten i årtionden. ”Men intensiteten i det hat och den vrede som nu riktas mot homosexuella präster är så kraftig att jag aldrig upplevt något liknande ”, skriver Martin, och poängterar att han med ”homosexuella präster” avser präster som är homosexuella men som håller sina celibatlöften. Martin menar att hatet mot ”laveldelmaffian” nu också börjat omfatta sexuella minoriteter i allmänhet. ”Under de senaste dagarna har jag sett fler homofobiska kommentarer i de sociala medier jag använder än jag någonsin sett förr”, skriver han. ”Många präster som gjort sig skyldiga till övergrepp är homosexuella. Det kan vi inte förneka”, skriver Martin. ”Men att många av dem var homosexuella innebär inte att alla eller ens de flesta homosexuella präster gör sig skyldiga till övergrepp. Det är en farlig och orättvis stereotypi.”

Vad vi nu ser är alltså att kyrkans mer konservativa krafter använder skandalerna för att smutskasta den mer liberala sidan. Samtidigt menar vissa att den liberala falangen kidnappats av ”Team Franciskus” – av dem som vägrar se att Franciskus kunde göra något fel. I skandalernas kölvatten är katolska kyrkan nu mer splittrad än den varit på mycket, mycket länge. De som redan länge talat om sede vacante (”tom stol” på latin) – de som alltså menar att katolska kyrkan just nu de facto inte har en påve, att påvestolen är tom – har fått vatten på sin kvarn (de kallas förresten sedevakantister). De begär nu, tillsammans med Viganò och andra som är trötta på den nuvarande ledningen i Vatikanen, att påven ska avgå.
Och hur ska det sluta? Det vet vi inte. Det vi kan räkna med är att katolska kyrkan kommer att förlora medlemmar framför allt i USA men också i Europa.

Källor: Bloggen ”Katolista hapatusta” med Oskari Juurikkalas texter, uttalandet av Carlo Maria Viganò, Catholic Herald, The New York Times, Damian Thompson i The Spectator, tidskriften America & samtal med katoliker.

Sofia Torvalds



Elisabeth Stubb är aktuell med boken ”Öken, vatten och snö – vägen genom Israel” (Fontana
Media).

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38
I panelen som diskuterade jubileumsboken satt Ida-Maria Sola, Robert Lemberg, Susanna Landor, Alaric Mård. och Maja-Stina Andersson-Tapola.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29
Fredrik Nygård håller nu på med att bygga nu upp förtroende till människorna omkring honom.

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00
Biskoparna kräver svar av SLEY och Folkmissionen

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54
– Min erfarenhet är att förluster och lidande har hjälpt mig att uppskatta livet på ett annat sätt än om jag bara hade haft det lätt i livet, säger Chris Gullmans,

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38
Till hösten har biskoparna gett ut en liten bok om bön.

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00
Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56