Emma Villman har försökt låta bli att tro, men konstaterat att det inte går.
Emma Villman har försökt låta bli att tro, men konstaterat att det inte går.

I grunden är vi är alla väldigt lika

profilen. Hon är diakonen som älskar att studera och kriminologen som är ointresserad av deckare. Hon uppskattar kommunitetsliv, lever nyfiket och vill se andra människor. 30.8.2018 kl. 15:45

Emma Villman utbildade sig till diakon efter gymnasiet. Det var en praoperiod hos diakonen i Purmo församling som öppnade hennes ögon för yrket. Men när hon väl var färdig med utbildningen insåg hon att hon inte var färdig att slå sig till ro i yrket för all framtid.
– Egentligen insåg jag det redan under utbildningen. Vi hade mycket praktik, och för de andra var praktiken höjdpunkten, medan jag tänkte ”yes, nu får jag läsa igen” när jag var färdig med praktiken. Då tänkte jag att det här med att bara jobba praktiskt kanske inte är något jag ska göra.
Hon poängterar att hon trivdes väldigt bra med att jobba som diakon och att hon först och främst är diakon. Hon ville ändå ha en utbildning som gav henne fler verktyg att analysera det praktiska jobbet. Valet föll på studier i kriminologi.
– Jag tycker inte alls om deckare. Jag är snarare intresserad av hur ett samhälle hanterar kriminalitet.
I höst börjar hon doktorera i kriminologi. Under ett och ett halvt år ska hon följa med personer som frigetts ur fängelset och försöker lämna sin kriminella livsstil. Hon ser många kopplingar till att leva som kristen.
– Man är fri och förlåten, men det handlar också om att verkligen känna det och om att göra aktiva val för att kunna förändra sitt liv.


Hennes inställning är att vi människor i grunden är väldigt lika. Det är en inställning som förstärkts ytterligare sedan hon började studera kriminologi.


"Det är de förutsättningar som vi haft i livet som gör att vi hamnar på olika platser."


Många undrar om hon inte är rädd när hon ska börja med forskningsprojektet. Men hon tänker inte så.
– Nä, det är ju bara vanliga människor.
Hon tycker att det är problematiskt att vi gör så stor skillnad mellan de onda och de goda.
– När man talar om de onda med barn säger man: dom som poliserna tar, dom som hamnar i fängelse, skurkarna. Men det här är konstruktioner, det som vi har bestämt i samhället.

Emma Villman upplevde att det var enklare att vara kristen när hon jobbade som diakon.


"För mig är tron något praktiskt och vardagsnära. När jag var diakon fanns det i min arbetsbeskrivning: Du ska göra som en kristen gör. Det är svårare att leva ett kristet liv när jag bara sitter och läser hela dagarna. Jag funderar också på hur jag kan motivera att jag sitter och studerar i stället för att hjälpa människor."


När hon bodde i Oslo var hon med i en kommunitet. Den hjälpte henne att hitta ett sätt att leva ut sin tro.
– Vi träffades en gång i veckan för att både be och äta tillsammans. Vi hade intentionen att leva enklare liv, ha ett öppet bord, söka stillhet. Ta ansvar för glädjen. Vi försökte hjälpa varandra och bönen hade en central plats.
Nu när hon bor i Helsingfors saknar hon kommuniteten och möjligheten att leva tillsammans och dela samma mål. Men tron finns med henne, precis som den alltid har gjort.

Läs mer i Kyrkpressen 35–36 som utkommer 30.8.

Erika Rönngård



Kyrka. Efter 29 år i fängelse släpps idag den turkiske man som 1981 sköt påven Johannes Paulus II. 18.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ingen enskild gruppering eller organisation inom kyrkan kan utse en biskop eller grunda ett stift. 18.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans utlandshjälp har nu ökat sitt bistånd till Haiti från 650 000 euro till 850 000 euro. 16.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den första valpanelen i samband med ärkebiskopsvalet kan ses i direktsändning på webben. 15.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Ärkebiskop Jukka Paarma vädjar till enskilda finländare och församlingarna om att hjälpa jordbävningsoffren i Haiti. 15.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Den organiserade begravningsverksamheten speglar samhällets syn på döden. 14.1.2010 kl. 00:00

Människa. Hon förberedde sig på att flytta till USA en tredje gång. Men hon flyttade till Munsala. 14.1.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. ”Jos sull’ kylmä on niin kädet yhteen lyö...!” 14.1.2010 kl. 00:00

Ledare. För drygt sex år sedan, närmare bestämt i november 2003, lanserade fritänkarna i Tammerfors nätsidan www.eroakirkosta.fi. 14.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lutherstiftelsen som motsätter sig kvinnopräster låter nu viga en egen biskop åt sig på egen hand. 14.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. På söndag uppbärs kollekten i kyrkorna till att hjälpa offren för jordbävningen i Haiti. 14.1.2010 kl. 00:00

Allmän info. Välkommen på Kyrkpressens 40-årsfest! Festen äger rum lördag 13.2.2010 kl. 14–17 i Trefaldighetskyrkan i Vasa. Festen är öppen för allmänheten. Ingen förhandsanmälan behövs.  13.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Den ekumeniska böneveckan för kristen enhet pågår 18-25 januari 2010. 13.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. I november håller de lutherska församlingarna i Finland församlingsval. 12.1.2010 kl. 00:00

Kultur. Jussi-kandidaterna för årets film 2009 har valts. 12.1.2010 kl. 00:00

Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31