– Vi insåg inte alls hur stort det skulle bli, säger han.Musik hade alltid funnits i hans släkt och då han studerade i Helsingfors visste han att han ville skapa en kör och en orkester. Då han blev musikledare på Kyrkans Ungdom ordnade han det första lägret och åkte upp till Lappland med sexton unga pojkar, sin fru och ungdomsledaren Börje Holmström.
– Det var otroligt enkelt och charmigt. Vi hade inga planer utan allting var spontant. Pojkarna i 13-årsåldern tyckte ju att allt var roligt så vi spelade volleyboll, hade blåsorkesterövningar och vandrade. Det fanns en gemenskap på lägret man sällan får uppleva.
Lägret utvecklades under åren och hade många namnbyten innan det officiellt blev Sommarlägret. Numera är det ett familjeläger med program för alla åldrar.
Harry Kronqvist har deltagit på alla läger utom två och har alltså sammanlagt varit på plats 48 gånger. Det är svårt för honom att välja ett favoritminne men han lyfter fram sådant som han fortfarande minns väldigt starkt.
– Jag minns ungdomsväckelsen. Vi samlades i bönerummet och ropade och famnade om varandra. Det var ett Herrans liv med skrik och rop. Jag har fortfarande bilden på näthinnan av den glädje som ungdomarna utstrålade då de sprang ut.
Familjetradition
Gunilla Nybäck från Jakobstad sitter tillsammans med sin dotter Hanna Lemmetti och barnbarnet Alma på gräsmattan och njuter av solen. Båda tycker lägret är viktigt för barnen att uppleva.
– I början ledde jag kurser och brukade då ta med mannen och barnen på läger. Sedan började vi ta barnbarnen med för att låta dem uppleva lägret. Både den kristna fostran och den sociala aspekten är viktigt för barn, säger Nybäck.
– Lägret var alltid sommarens höjdpunkt då man var yngre, så jag är glad att barnen får uppleva detsamma som jag gjorde, säger Hanna Lemmetti.
Gunilla Nybäck har alla tolv barnbarn på plats och tycker att det är bra att de är med på lägret och får uppleva traditionen.
– Barnen här är självgående, de är bekanta med allt och får vara fria, säger Nybäck.
– Numera ser jag lägret från barnens perspektiv, det är viktigt att de har kul, säger Lemmetti.
Förutom att sommarlägret är roligt för barnen uppskattar de också själva att de får vara på plats.
– För mig hjälper den kristna fostran att stärka min tro. Den gör det lättare att hålla fast vid tron. Och den sociala gemenskapen är trevlig, säger Nybäck.
Läs mer i Kyrkpressen 31-32 som utkommer 2.8.