Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Att våga släppa taget

Kontroll.

Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn?

2.8.2018 kl. 00:00

– Jag tror att alla föräldrar kan känna igen sig i rädslan för att något ska hända ens barn. Ibland är den konstant, ibland är den en rädsla som kommer och går.

Det säger Fredrik Kass som är präst och jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Med de här rädslorna är det som med det mesta annat: Vi måste prata med varandra, sätta ord på det vi känner. De här känslorna är riktiga och inget vi ska negligera. För en del är det svårt att prata, man är kanske inte så van att dela det som berör och det man är rädd för.

Mindre insyn

Fredrik Kass är pappa till tre barn, varav Ingrid som är äldst redan gått några år i skolan.

– När hon började skolan var jag inte så orolig över att något skulle hända rent praktiskt eller i trafiken. Det handlade mer om hur mitt barn ska hitta sin plats i den nya gemenskapen och bli accepterat.

När barnen går i dagis är man van vid att få dagliga rapporter av personalen om hur dagen varit.

– Det är helt klart att det blir en skillnad när skolan börjar. Det blir mest meddelanden via Wilma och ett eller ett par utvecklingssamtal i året. Men vi har god kontakt till skolan och jag utgår från att om större problem uppstår så tar de vuxna tag i det och tar kontakt.

De växer

Vår medvetenhet om olika faror som finns gör det inte lättare att släppa taget om våra barn.

– En primitiv känsla är att säga: Gå inte ut! Men vi vet ju också att livet inte funkar på det sättet. Det behöver ske en frigörelse. Det är skönt att den sker stegvis, det är en nåd för oss föräldrar och något vi får ta emot som en bra sak.

Fredrik Kass erkänner att han ibland har svårt att acceptera att hans barn blir äldre.

– Jag skulle gärna ha dem kvar i min vård, och det är något jag som förälder måste bearbeta. Ingrid brukar skoja och påminna mig: Jo, jag håller på att bli stor pappa!

Samtidigt tycker han det är fint att se äldsta dottern ute i kvarteren med kompisar.

– Hon har sitt eget liv. Det är roligt att se henne på nya platser och i nya konstellationer. Sådant hjälper en att se nya saker hos sitt barn.

För att hitta en balans mellan frihet och kontroll och för att undvika överbeskyddande tendenser tror Fredrik Kass att kommunikation också här är i nyckelposition.

– Vi behöver en inre dialog: Vad gör det med mig om jag hela tiden ängslas? Men vi behöver också utvärdera vårt föräldraskap med vår partner och med barnet: Hur ser du på de här gränserna vi dragit?

Ger skolvälsignelser trygghet?

Inför skolstarten ordnar flera församlingar skolvälsignelser.

– Det är en väldigt enkel och avslappnad tillställning som den lokala församlingen ordnar. Man samlas och sjunger några kända barnpsalmer. Sedan får barnen komma fram till altaret där prästen lägger handen lite ovanför deras huvuden och ber en välsignelse över de nya skoleleverna.

– Glass eller något liknande tycker jag ska vara med också. Nu lägger jag press på församlingarna, säger Fredrik Kass och skrattar.

Kan det öka känslan av trygghet?

– Jag tror på bön och på det där att vi lägger det som är viktigast för oss i Guds händer, ber om Guds nåd för den här stunden och för framtiden.

Att ta hand om våra barn är en stor gåva och ett förtroende, säger han.

– Vi vill våra barn det bästa och jag vill gärna vända mig till Gud med bönen: Låt det gå väl. Jag tror att det spelar en roll faktiskt.

Skolvälsignelser

  • Matteus församling: tisdag 14.8 kl. 18 i Matteuskyrkan.
  • Johannes församling: torsdag 16.8 kl. 17 i både Johanneskyrkan och i S:t Jacobs kyrka.
Ulrika Hansson



Kyrka. År 2009 knackade 175 000 personer på diakoniarbetets dörr i hopp om mathjälp och över 160 församlingar deltog i EU:s livsmedelsdistribution. Via församlingarnas 250 distributionsställen delades sammanlagt ca 600 000 kg livsmedel ut. Den utdelade livsmedelsmängden är nästan 40 procent större än år 2008. 30.3.2010 kl. 00:00

Kultur. I konstverk som föreställer den sista måltiden har den mängd mat Jesus och lärjungarna åt ökat med 69 procent på tusen år. 29.3.2010 kl. 00:00

Kultur. Har du svårt att komma i påskstämning? Surfa in på påskbloggen på http://himlaglimten.blogspot.com! 29.3.2010 kl. 00:00

Människa. På Terhohemmet utgår man från att det ännu finns mycket att göra när allt hopp är ute. 28.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Många församlingar släcker sina lampor i dag, lördag klockan 20.30–21.30. Kyrkan deltar i Världsnaturfondens (WWF) klimatevenemang Earth Hour då lamporna slocknar runtom i världen vid samma tid på samma dag. 27.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Dag Tuvelius på Kyrkans Tidning tror att det gynnar kristendomen att bjuda in andra åskådningar att hålla andakter i radion. – Kyrkan har inte ensamrätt på att prata livsfrågor. 27.3.2010 kl. 00:00

Världen. Trots att världens blickar vänts mot nya oroshärdar befinner sig Haiti fortfarande i katastrofläge efter den förödande jordbävningen i januari. 26.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Korsnäs bygger ett nytt församlingshem på 534 kvadratmeter. I nybygget ingår församlingssal, kök, serveringsrum, toaletter, aula samt två verksamhetsrum för barn och ungdomar. 26.3.2010 kl. 00:00

Människa. – Min utbildning gör att jag kan hävda mig trots att jag är kvinna. 25.3.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Jag tycker mycket om inkluderande sammanhang. Grupper som välkomnar alla. En tro, en nation eller ett kollegium som säger: Hej! Kul att du är här. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Tänk om man skulle få läsa i dagstidningarna om hur man kommer till himlen. Men när jag vill läsa om de stora livsfrågorna så är det frågan om homosexualitet som lyfts fram. 25.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Det är så sant som det är sagt: land ska med lag byggas. Alternativet till den regeln är anarki och kaos. Det alternativet ger endast dem som är starka på olika sätt möjligheter att slå vakt om sitt värde och förverkliga sig själva. Alla andra är utelämnade åt deras godtycke och deras välvillighet. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Prästerna är för få. – Nu börjar effekterna av pensionsboomen synas, säger notarie Clas Abrahamsson vid Borgå domkapitel. 24.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I femton år har Vandasvenskarna väntat på sitt eget församlingscentrum. Nu riskerar projektet att rinna ut i sanden på grund av samfällighetens ekonomiska prioriteringar. 24.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De studenter som skrev realprovet i evangelisk-luthersk religion förra veckan fick bland annat diskutera etik och konsumtion. Se hela realprovet här! 23.3.2010 kl. 00:00

Bröderna Vilpanen som ettåringar. De föddes i en finsktalande familj, men växte upp på svenska och är i dag helt svenskspråkiga.

livshistoria. Ett barnhem där barnen får utstå hot, misshandel och hårt fysiskt arbete. En ängel som kommer på besök i natten. Det låter som en otrolig berättelse, för bröderna Vilpanen var det verklighet. 9.11.2018 kl. 16:21
Harry S Backström

biskopsval . Kyrkoherden i Väståbolands svenska församling, teologie doktor Harry S Backström ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. 8.11.2018 kl. 16:31
Pekka Huokuna är ny kanslichef på kyrkostyrelsen.

Kyrkomötet. Kyrkomötet valde Pekka Huokuna till ny kanslichef för kyrkostyrelsen. 8.11.2018 kl. 12:48
Ann-Mari Audas-Willman är kyrkoherde i Solf sedan 2011.

Vasa. Kyrkoherden i Solf söker tjänsten som samfällighetens förvaltningschef. 8.11.2018 kl. 10:05

pris. Folktingets samvetspris tillfaller någon som genom ord eller handling visat prov på stort civilkurage under det gångna året. 7.11.2018 kl. 12:32