Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Att våga släppa taget

Kontroll.

Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn?

2.8.2018 kl. 00:00

– Jag tror att alla föräldrar kan känna igen sig i rädslan för att något ska hända ens barn. Ibland är den konstant, ibland är den en rädsla som kommer och går.

Det säger Fredrik Kass som är präst och jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Med de här rädslorna är det som med det mesta annat: Vi måste prata med varandra, sätta ord på det vi känner. De här känslorna är riktiga och inget vi ska negligera. För en del är det svårt att prata, man är kanske inte så van att dela det som berör och det man är rädd för.

Mindre insyn

Fredrik Kass är pappa till tre barn, varav Ingrid som är äldst redan gått några år i skolan.

– När hon började skolan var jag inte så orolig över att något skulle hända rent praktiskt eller i trafiken. Det handlade mer om hur mitt barn ska hitta sin plats i den nya gemenskapen och bli accepterat.

När barnen går i dagis är man van vid att få dagliga rapporter av personalen om hur dagen varit.

– Det är helt klart att det blir en skillnad när skolan börjar. Det blir mest meddelanden via Wilma och ett eller ett par utvecklingssamtal i året. Men vi har god kontakt till skolan och jag utgår från att om större problem uppstår så tar de vuxna tag i det och tar kontakt.

De växer

Vår medvetenhet om olika faror som finns gör det inte lättare att släppa taget om våra barn.

– En primitiv känsla är att säga: Gå inte ut! Men vi vet ju också att livet inte funkar på det sättet. Det behöver ske en frigörelse. Det är skönt att den sker stegvis, det är en nåd för oss föräldrar och något vi får ta emot som en bra sak.

Fredrik Kass erkänner att han ibland har svårt att acceptera att hans barn blir äldre.

– Jag skulle gärna ha dem kvar i min vård, och det är något jag som förälder måste bearbeta. Ingrid brukar skoja och påminna mig: Jo, jag håller på att bli stor pappa!

Samtidigt tycker han det är fint att se äldsta dottern ute i kvarteren med kompisar.

– Hon har sitt eget liv. Det är roligt att se henne på nya platser och i nya konstellationer. Sådant hjälper en att se nya saker hos sitt barn.

För att hitta en balans mellan frihet och kontroll och för att undvika överbeskyddande tendenser tror Fredrik Kass att kommunikation också här är i nyckelposition.

– Vi behöver en inre dialog: Vad gör det med mig om jag hela tiden ängslas? Men vi behöver också utvärdera vårt föräldraskap med vår partner och med barnet: Hur ser du på de här gränserna vi dragit?

Ger skolvälsignelser trygghet?

Inför skolstarten ordnar flera församlingar skolvälsignelser.

– Det är en väldigt enkel och avslappnad tillställning som den lokala församlingen ordnar. Man samlas och sjunger några kända barnpsalmer. Sedan får barnen komma fram till altaret där prästen lägger handen lite ovanför deras huvuden och ber en välsignelse över de nya skoleleverna.

– Glass eller något liknande tycker jag ska vara med också. Nu lägger jag press på församlingarna, säger Fredrik Kass och skrattar.

Kan det öka känslan av trygghet?

– Jag tror på bön och på det där att vi lägger det som är viktigast för oss i Guds händer, ber om Guds nåd för den här stunden och för framtiden.

Att ta hand om våra barn är en stor gåva och ett förtroende, säger han.

– Vi vill våra barn det bästa och jag vill gärna vända mig till Gud med bönen: Låt det gå väl. Jag tror att det spelar en roll faktiskt.

Skolvälsignelser

  • Matteus församling: tisdag 14.8 kl. 18 i Matteuskyrkan.
  • Johannes församling: torsdag 16.8 kl. 17 i både Johanneskyrkan och i S:t Jacobs kyrka.
Ulrika Hansson



Kyrka. Jag kan inte räkna dem alla. De viktkilogram som jag rönt. O, ville de blott av mig falla, min vikt skulle minska. Va’ skönt. Ett kärleksbevis kan man kalla den läskunnighet vi vill ge. 4.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens föregående chefredaktör Stig Kankkonen avtackades på tisdagen för sina tio år på tidningen. Se bilder från festen! 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Irja Askola valdes till biskop i Helsingfors stift. 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Karleby samfällighet har förnyat sina logotyper och sina webbsidor. Logon bygger på en kompass som är den gemensamma nämnaren medan bilden i kompassens mitt är unik för varje församling. 3.6.2010 kl. 00:00

Människa. Nancy Wang-Hedström fick på ett konkret sätt uppleva de kristnas kärlek och blev nyfiken på dess källa.  3.6.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. När värmen kom till Helsingfors för några veckor sedan skyndade jag ut i skogen. I skuggan av några björkar tog jag några glädjeskutt och utstötte ett glädjevrål, lite som Ronja Rövardotter efter att vintern gett vika i Mattisskogen: Aaaaah! 3.6.2010 kl. 00:00

Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen. Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen. 3.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Enligt en färsk undersökning har Hufvudstadsbladet flest kritiska kyrkliga nyheter. Chefredaktör Hannu Olkinuora erkänner att tidningens rapportering ibland är för händelseorienterad. 2.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkan får mycket uppmärksamhet i medierna. 83 procent av rapporteringen är balanserad eller neutral, säger informationschef Iiris Kivimäki vid Kyrkans informationscentral. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kvinnornas intresse för förmansuppgifter inom kyrkan har ökat. 63 procent av de kvinnliga prästerna är intresserade av chefsjobb, 39 procent kan tänka sig att bli kyrkoherdar. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Karleby samfällighet har förnyat sina logotyper och sina webbsidor. Logon bygger på en kompass som är den gemensamma nämnaren medan bilden i kompassens mitt är unik för varje församling. 1.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Föreningen Samaria utvidgar sitt arbete i Österbotten och öppnar loppmarknad och ett dagcenter i Korsnäståget i Vasa. 1.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan ska se över instruktionerna för hur man agerar i fall av brott som uppdagas i själavårdssamtal. 1.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den nuvarande kyrkoherden i Oravais, Berndt Berg, blir den nya Vörå församlings första kyrkoherde. 1.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. En demonstration mot utvisandet av ryskan Irina Antonova och egyptiskan Eveline Fadayel ordnas i dag, måndag. Före demonstrationen kallar stödgruppen till presskonferens. 31.5.2010 kl. 00:00

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34
Varje dag avslutas med att Leif läser en andakt för Gita.

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12
Hilkka Olkinuora är präst, journalist och författare. – Godhet är ingen prestation, säger hon.

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06
Markus Engström

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18
Itohan okundaye från Nigeria var människohandelsoffer i Italien i sex år. Tillammans med Eva Biaudet pratade hon om människohandel under Blomma-konferensen i september i Helsingfors. 

människohandel. Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt. 14.11.2017 kl. 00:00