Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Att våga släppa taget

Kontroll.

Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn?

2.8.2018 kl. 00:00

– Jag tror att alla föräldrar kan känna igen sig i rädslan för att något ska hända ens barn. Ibland är den konstant, ibland är den en rädsla som kommer och går.

Det säger Fredrik Kass som är präst och jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Med de här rädslorna är det som med det mesta annat: Vi måste prata med varandra, sätta ord på det vi känner. De här känslorna är riktiga och inget vi ska negligera. För en del är det svårt att prata, man är kanske inte så van att dela det som berör och det man är rädd för.

Mindre insyn

Fredrik Kass är pappa till tre barn, varav Ingrid som är äldst redan gått några år i skolan.

– När hon började skolan var jag inte så orolig över att något skulle hända rent praktiskt eller i trafiken. Det handlade mer om hur mitt barn ska hitta sin plats i den nya gemenskapen och bli accepterat.

När barnen går i dagis är man van vid att få dagliga rapporter av personalen om hur dagen varit.

– Det är helt klart att det blir en skillnad när skolan börjar. Det blir mest meddelanden via Wilma och ett eller ett par utvecklingssamtal i året. Men vi har god kontakt till skolan och jag utgår från att om större problem uppstår så tar de vuxna tag i det och tar kontakt.

De växer

Vår medvetenhet om olika faror som finns gör det inte lättare att släppa taget om våra barn.

– En primitiv känsla är att säga: Gå inte ut! Men vi vet ju också att livet inte funkar på det sättet. Det behöver ske en frigörelse. Det är skönt att den sker stegvis, det är en nåd för oss föräldrar och något vi får ta emot som en bra sak.

Fredrik Kass erkänner att han ibland har svårt att acceptera att hans barn blir äldre.

– Jag skulle gärna ha dem kvar i min vård, och det är något jag som förälder måste bearbeta. Ingrid brukar skoja och påminna mig: Jo, jag håller på att bli stor pappa!

Samtidigt tycker han det är fint att se äldsta dottern ute i kvarteren med kompisar.

– Hon har sitt eget liv. Det är roligt att se henne på nya platser och i nya konstellationer. Sådant hjälper en att se nya saker hos sitt barn.

För att hitta en balans mellan frihet och kontroll och för att undvika överbeskyddande tendenser tror Fredrik Kass att kommunikation också här är i nyckelposition.

– Vi behöver en inre dialog: Vad gör det med mig om jag hela tiden ängslas? Men vi behöver också utvärdera vårt föräldraskap med vår partner och med barnet: Hur ser du på de här gränserna vi dragit?

Ger skolvälsignelser trygghet?

Inför skolstarten ordnar flera församlingar skolvälsignelser.

– Det är en väldigt enkel och avslappnad tillställning som den lokala församlingen ordnar. Man samlas och sjunger några kända barnpsalmer. Sedan får barnen komma fram till altaret där prästen lägger handen lite ovanför deras huvuden och ber en välsignelse över de nya skoleleverna.

– Glass eller något liknande tycker jag ska vara med också. Nu lägger jag press på församlingarna, säger Fredrik Kass och skrattar.

Kan det öka känslan av trygghet?

– Jag tror på bön och på det där att vi lägger det som är viktigast för oss i Guds händer, ber om Guds nåd för den här stunden och för framtiden.

Att ta hand om våra barn är en stor gåva och ett förtroende, säger han.

– Vi vill våra barn det bästa och jag vill gärna vända mig till Gud med bönen: Låt det gå väl. Jag tror att det spelar en roll faktiskt.

Skolvälsignelser

  • Matteus församling: tisdag 14.8 kl. 18 i Matteuskyrkan.
  • Johannes församling: torsdag 16.8 kl. 17 i både Johanneskyrkan och i S:t Jacobs kyrka.
Ulrika Hansson



Samhälle. Allt fler elever väljer att läsa livsåskådningskunskap i stället för evangelisk-luthersk eller ortodox religion. 7.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Tiggarna blir allt fler i de finländska städerna. Också kyrkans diakoniarbetare står rådvilla inför deras bedjande blickar och en del efterfrågar klarare direktiv. 7.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Borgåförsamlingarna och kyrkornas samtalstjänst betjänar Borgåbor efter skottdramat. 6.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Ett nyfunnet samarbetsnätverk mellan hjälporganisationer banar väg för mer effektiv hjälp i huvudstadsregionen. 6.7.2010 kl. 00:00

Kultur. Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Kultur.   Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. De hittills äldsta bilderna på apostlarna Petrus och Paulus har hittats i Rom. 29.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Döden är svår att tala om och därför har det uppstått många alternativa sätt att säga att någon har dött. 24.6.2010 kl. 00:00

Ledare. Det har alltid funnits, och kommer förhoppningsvis alltid att finnas, de som lever motströms. Män och kvinnor med skarpa blickar för det som händer runtom dem, i förening med djupt rotad rättskänsla, prestigelöshet, talförhet och mod. Låt oss här kalla sådana människor profeter, väl medvetna om att ordet i sin fulla bemärkelse också har en klart definierad religiös betydelse. 23.6.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Jag är fjorton och överlycklig. Mitt lag har svettats i en fotbollsturnering i Trondheim. 23.6.2010 kl. 00:00

Människa. Biskop Humphrey Peters vill finnas till för sitt folk mitt i deras tuffa verklighet i Pakistan. 23.6.2010 kl. 00:00

Teologi. Varför använder han så hårda ord? Är det kläderna som gör mannen? Och har han faktiskt en god relation till sin släkting Jesus? Johannes Döparen berättar allt. 22.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Antalet vägkyrkor är rekordstort i år. I Svenskfinland hör endast ett fåtal församlingar till nätverket. 21.6.2010 kl. 00:00

Det är glada och spända miner på domkapitlet inför att omröstningen ska börja.

biskopsvalet. Om några timmar klarnar det om det är Harry Sanfrid Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell eller Bo-Göran Åstrand som går vidare i biskopsvalets första omgång. 19.3.2019 kl. 12:51
Niklas Wallis, Timo Saitajoki och Anders Store är idag  kyrkoherdar i var sin församling. Nu blir Store kyrkoherde medan Wallis och Saitajoki blir kaplaner i en gemensam församling.

sammanslagning. Kyrkoråden i Kronoby, Nedervetil och Terjärv vill att de tre församlingarna ska gå ihop den 1 januari 2020. Råden beslöt var för sig ta initiativ till samgång i går kväll. Besluten var enhälliga. 14.3.2019 kl. 13:17

nytt från domkapitlet. Borgå stifts domkapitel fastställde ett nytt handlingsprogram för bemötande och förebyggande av sexuella trakasserier och övergrepp. 12.3.2019 kl. 16:14
Mingel, mat och glad stämning var viktiga ingredienser när Petruskyrkan invigdes med mässa och festprogram.

fest. Petrus församling i Helsingfors har nått en milstolpe. Den första helt egna kyrkan i Månsas invigdes på söndag eftermiddag och samtidigt firades Petrus församlings tioårsjubileum. Kyrkan var fylld till bristningsgränsen. 10.3.2019 kl. 20:46
Camilla Ekholm och Karl af Hällström har sökt kyrkoherdetjänsten i Sibbo.

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har sökts av Camilla Ekholm och Karl af Hällström. 7.3.2019 kl. 16:50