Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Att våga släppa taget

Kontroll.

Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn?

2.8.2018 kl. 00:00

– Jag tror att alla föräldrar kan känna igen sig i rädslan för att något ska hända ens barn. Ibland är den konstant, ibland är den en rädsla som kommer och går.

Det säger Fredrik Kass som är präst och jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Med de här rädslorna är det som med det mesta annat: Vi måste prata med varandra, sätta ord på det vi känner. De här känslorna är riktiga och inget vi ska negligera. För en del är det svårt att prata, man är kanske inte så van att dela det som berör och det man är rädd för.

Mindre insyn

Fredrik Kass är pappa till tre barn, varav Ingrid som är äldst redan gått några år i skolan.

– När hon började skolan var jag inte så orolig över att något skulle hända rent praktiskt eller i trafiken. Det handlade mer om hur mitt barn ska hitta sin plats i den nya gemenskapen och bli accepterat.

När barnen går i dagis är man van vid att få dagliga rapporter av personalen om hur dagen varit.

– Det är helt klart att det blir en skillnad när skolan börjar. Det blir mest meddelanden via Wilma och ett eller ett par utvecklingssamtal i året. Men vi har god kontakt till skolan och jag utgår från att om större problem uppstår så tar de vuxna tag i det och tar kontakt.

De växer

Vår medvetenhet om olika faror som finns gör det inte lättare att släppa taget om våra barn.

– En primitiv känsla är att säga: Gå inte ut! Men vi vet ju också att livet inte funkar på det sättet. Det behöver ske en frigörelse. Det är skönt att den sker stegvis, det är en nåd för oss föräldrar och något vi får ta emot som en bra sak.

Fredrik Kass erkänner att han ibland har svårt att acceptera att hans barn blir äldre.

– Jag skulle gärna ha dem kvar i min vård, och det är något jag som förälder måste bearbeta. Ingrid brukar skoja och påminna mig: Jo, jag håller på att bli stor pappa!

Samtidigt tycker han det är fint att se äldsta dottern ute i kvarteren med kompisar.

– Hon har sitt eget liv. Det är roligt att se henne på nya platser och i nya konstellationer. Sådant hjälper en att se nya saker hos sitt barn.

För att hitta en balans mellan frihet och kontroll och för att undvika överbeskyddande tendenser tror Fredrik Kass att kommunikation också här är i nyckelposition.

– Vi behöver en inre dialog: Vad gör det med mig om jag hela tiden ängslas? Men vi behöver också utvärdera vårt föräldraskap med vår partner och med barnet: Hur ser du på de här gränserna vi dragit?

Ger skolvälsignelser trygghet?

Inför skolstarten ordnar flera församlingar skolvälsignelser.

– Det är en väldigt enkel och avslappnad tillställning som den lokala församlingen ordnar. Man samlas och sjunger några kända barnpsalmer. Sedan får barnen komma fram till altaret där prästen lägger handen lite ovanför deras huvuden och ber en välsignelse över de nya skoleleverna.

– Glass eller något liknande tycker jag ska vara med också. Nu lägger jag press på församlingarna, säger Fredrik Kass och skrattar.

Kan det öka känslan av trygghet?

– Jag tror på bön och på det där att vi lägger det som är viktigast för oss i Guds händer, ber om Guds nåd för den här stunden och för framtiden.

Att ta hand om våra barn är en stor gåva och ett förtroende, säger han.

– Vi vill våra barn det bästa och jag vill gärna vända mig till Gud med bönen: Låt det gå väl. Jag tror att det spelar en roll faktiskt.

Skolvälsignelser

  • Matteus församling: tisdag 14.8 kl. 18 i Matteuskyrkan.
  • Johannes församling: torsdag 16.8 kl. 17 i både Johanneskyrkan och i S:t Jacobs kyrka.
Ulrika Hansson



Kapellet, gravgården och kursgården på Pellinge bildar en helhet. Det var ett av argumenten för att bevara Pellinge kursgård.

Gemensamma kyrkofullmäktige i Borgå beslöt i går att behålla kursgården på Pellinge. 9.3.2012 kl. 10:08
Bettina Sågbom gillar fysiskt arbete, som att bygga trädgårdsmurar.

Bettina Sågbom förstod tidigt hur grymt elaka vuxna människor kan vara med varann. 8.3.2012 kl. 15:31
Frida Westerback är nöjd med samarbetet med kyrkan. Jessica Högnabba har varit gästhandledare i Sluta Panta-chatten.

chatt. På chatten Sluta Panta får unga diskutera sina bekymmer. Nu är också kyrkligt anställda med på ungdomschatten. 8.3.2012 kl. 10:37
Kapellet beräknas bli klart i maj.

Kostnaderna för kapellet som byggs i Kampen i Helsingfors centrum beräknas öka från fem till sju miljoner. 6.3.2012 kl. 10:40
Så här ser påvens twitterkonto ut.

Påven har börjar twittra och ska hålla på åtminstone till påsk. Redan efter några tweets har han tiotusentals läsare. 3.3.2012 kl. 12:00

Är det lämpligt att ha en radioandakt som handlar om hur Abraham ska offra sin son Isak? 2.3.2012 kl. 15:37

Lagen om skydd av kyrkliga byggnader svarar inte mot dagens behov. 2.3.2012 kl. 15:29
Generalsekreterare Krister Andersson.

Bibel förlag bibelsällskap bibelöversättning bibel2000. Svenska Bibelsällskapet har alltid varit beroende av andra förlag för utgivningen av Bibel 2000 och annat, men nästa gång tar man saken i egna händer. 2.3.2012 kl. 09:30
Kantor, körledare, dirigent, tonsättare, arrangör, pedagog och musikförbundsaktiv. Psalmgruppens ordförande Rainer Holmgård har har många titlar.

Rainer Holmgård leder teamet som ska ge vår svenska psalmbok ett tillägg. 29.2.2012 kl. 08:33
Kaffet har en viktig plats i vår kyrkokultur.

Hyreskontrakt hindrar Lutherstiftelsens gudstjänstgemenskap i Jakobstad från att ha kyrkkaffe. 28.2.2012 kl. 10:44
Kay Vikström i smedjan.

Den bibliska bilden av krukmakaren ligger nära till hands när man ser smeden i arbete. Den jämförelsen har också Kay Vikström gjort. 28.2.2012 kl. 09:49

Oppositionens kandidat i presidentvalet i Senegal leder knappt. 27.2.2012 kl. 16:53
Närbild besöker Borgå domkyrka för att ta en titt på värdefulla föremål.

Borgå kyrkliga samfällighet har kartlagt 450 kulturhistoriskt värdefulla föremål. 25.2.2012 kl. 12:00
Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Varför vill ingen studera teologi? Det är en fråga som teologiska fakulteten kämpar med när antalet nya studerande minskar. 24.2.2012 kl. 08:40
Dance+Pray är den första mässan med elektronisk musik i Finland.

Finlands första mässa med elektronisk musik firas i Mikaelskyrkan i Åbo. 23.2.2012 kl. 10:37

Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59