Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

Biskop Eriks bok är tändvätska för hjärtan som längtar efter bön

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58

När Erik Vikström gick i pension efter 24 år som Borgå stifts biskop var det första han gjorde att ensam bege sig till retreatgården Snoan. Där tillbringade han en vecka med tystnad, regelbundna tideböner och mycket läsning. Han skapade en buffert mellan sitt gamla och nya liv. I bokhyllan fann han en bok om ortodoxt böneliv som han läste i gungstolen framför brasan.

– Där vaknade tanken: Om det finns ett ortodoxt böneliv och ett katolskt böneliv, så måste det väl finnas ett evangeliskt-lutherskt böneliv?

Den vintern började han skriva den numera slutsålda boken Min bön – evangelisk bönbok för årets alla dagar. Arbetet fortsatte när Erik och Kerstin Vikström på hösten 2007 återvände till sin tidigare missionärspost i Makumira, Tanzania, där Erik undervisade på universitetet.

Kortvariant nu i juli

Nu i juli kommer boken I bönens tid. Nio år efter att den ursprungliga bönboken gavs ut får ett urval av bönerna leva vidare i ny form och inramning. För förarbetet står Siv Bergman, lärare och tidigare Kenya-missionär från Kristinestad. Hon valde för flera år sedan ut en del av Vikströms böner med en tanke om att de kunde publiceras i en kortare form. Förlaget Fontana Media har tagit fasta på Bergmans material och gått vidare med projektet.

– Om det här är den stora kakan, säger Erik Vikström och håller upp den nästan 600 sidor tjocka Min bön, så är bönboken som kommer ut nu en liten russinkaka, där de plockat ut en del av russinen.

Att skriva böner för varje dag i året minns Vikström som en utmanande process och en djupt andlig resa. För honom påminner böneskrivandet mycket om att förbereda en predikan.

– Jag försöker alltid vänta tills jag får det jag ska säga. Ofta går jag ut och vandrar och är öppen för vad Anden ger. Samma gäller också när jag skriver böner, man måste vänta på inspirationen och inte pressa fram någonting.

I hans böner finns även mycket bibelundervisning och teologi inbäddade.

– Jag vågar tro att min bönbok också är en introduktion i kristen tro.

Tändvätska för böneglöden

– I vår sekulariserade tid har människor tappat bort bönespråket, säger Vikström.

Har man en bönegrupp finns där kanske några ”proffs” som ber långa böner, medan de flesta sitter tysta och inte riktigt vet vad de ska säga. Ifall det känns svårt att be tillsammans är ett råd Vikström ger att prova på det han kallar samtalsbön.

– Vi tänder ett ljus och så samtalar vi bara, man kan nämna tacksägelseämnen och böneämnen. Och ingen behöver formulera en enda bön, utan utgångspunkten är att Gud hör vårt samtal, vårt samtal är vår bön.

Han tänker sig också att bönboken kan vara en plats att hämta inspiration, att smaka på orden i bönerna. Syftet är att inte begränsa utan öppna upp; i förordet formuleras en förhoppning om att bönerna ska vara inkörsport till den egna, fria bönekontakten med Gud.

– Jag hoppas de skulle fungera som en slags tändvätska för någon som har lite böneglöd någonstans djupt nere i hjärtat.

Hela intervjun med biskop Erik Vikström om bön ingick i Kp 27-28. Boken utkommer på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där författaren också deltar.

Förlaget Fontana Media ger också ut Kyrkpressen.

Emelie Wikblad



Kyrka. Finland har förbundit sig att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen med 150 000 fram till år 2020. Kyrkan utmanar affärslivets representanter att verka aktivt för att bekämpa fattigdomen. 8.7.2011 kl. 00:00

Människa. Olle Eriksson fanns på de sydafrikanska myndigheternas svarta lista under Namibias självständighetskamp. Han påstods ”ha en vit hud men ett svart hjärta” och tog det som en komplimang. 7.7.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkorna måste höja rösten när flyktingarnas och invandrarnas människovärde kränks, säger Marja-Liisa Laihia, Finlands representant vid konferensen Churches’ Commissions for Migrants in Europe (CCME) i Bukarest. 7.7.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Jesus älskar när vi dansar så här galet till hans ära. När vi släpper loss och inte bekymrar oss om hur det ser ut.” 7.7.2011 kl. 00:00

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När kyrkoherde Per-Erik Örn i Korsholm predikar vid konfirmationer brukar han också påminna om församlingens fotoetikett. 6.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När evangeliföreningen SLEF firade årsfest i Övermark under veckoslutet fick man celebert besök: prosten F.G. Hedberg själv som 31-årig replotbo rörde sig bland de sina och gav läsprov på sina texter. 4.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten avslutades på söndagen i Kökar. Nästa års tema blir kvinnorna i Franciskus omgivning. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Radio Deis friluftsjippo Dei Festival ordnas i år för första gången i Svenskfinland. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Passionsberättelsen 7 dygn i Jerusalem framförs också nästa år i österbottnisk tappning. 3.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusdagarna pågår som bäst på Kökar. Nyheter för i år är bland annat fågelvandringar och nya gudstjänsttider, på söndag eftermiddag i stället för förmiddag. 2.7.2011 kl. 00:00

Världen. Över 90 procent av världens kristna godkände en gemensam rekommendation för vittnesbörd om kristen tro. Rekommendationen offentliggjordes i Geneve den 28 juni 2011. 2.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Det kristna popbandet Paddington avslutade sin karriär med ny skiva och avskedskonsert. 1.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den 1-3 juli arrangeras Franciskusfesten på Åland. Temat för festen är Pilgrimsskap. Dagarna bjuder på föredrag, konserter och flera kortare vandringar. 30.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kolibakterierna som hittats i Övermarks dricksvatten är inget hinder för Svenska Lutherska Evangeliföreningens årsfest på orten. 29.6.2011 kl. 00:00

Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21