Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

Biskop Eriks bok är tändvätska för hjärtan som längtar efter bön

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58

När Erik Vikström gick i pension efter 24 år som Borgå stifts biskop var det första han gjorde att ensam bege sig till retreatgården Snoan. Där tillbringade han en vecka med tystnad, regelbundna tideböner och mycket läsning. Han skapade en buffert mellan sitt gamla och nya liv. I bokhyllan fann han en bok om ortodoxt böneliv som han läste i gungstolen framför brasan.

– Där vaknade tanken: Om det finns ett ortodoxt böneliv och ett katolskt böneliv, så måste det väl finnas ett evangeliskt-lutherskt böneliv?

Den vintern började han skriva den numera slutsålda boken Min bön – evangelisk bönbok för årets alla dagar. Arbetet fortsatte när Erik och Kerstin Vikström på hösten 2007 återvände till sin tidigare missionärspost i Makumira, Tanzania, där Erik undervisade på universitetet.

Kortvariant nu i juli

Nu i juli kommer boken I bönens tid. Nio år efter att den ursprungliga bönboken gavs ut får ett urval av bönerna leva vidare i ny form och inramning. För förarbetet står Siv Bergman, lärare och tidigare Kenya-missionär från Kristinestad. Hon valde för flera år sedan ut en del av Vikströms böner med en tanke om att de kunde publiceras i en kortare form. Förlaget Fontana Media har tagit fasta på Bergmans material och gått vidare med projektet.

– Om det här är den stora kakan, säger Erik Vikström och håller upp den nästan 600 sidor tjocka Min bön, så är bönboken som kommer ut nu en liten russinkaka, där de plockat ut en del av russinen.

Att skriva böner för varje dag i året minns Vikström som en utmanande process och en djupt andlig resa. För honom påminner böneskrivandet mycket om att förbereda en predikan.

– Jag försöker alltid vänta tills jag får det jag ska säga. Ofta går jag ut och vandrar och är öppen för vad Anden ger. Samma gäller också när jag skriver böner, man måste vänta på inspirationen och inte pressa fram någonting.

I hans böner finns även mycket bibelundervisning och teologi inbäddade.

– Jag vågar tro att min bönbok också är en introduktion i kristen tro.

Tändvätska för böneglöden

– I vår sekulariserade tid har människor tappat bort bönespråket, säger Vikström.

Har man en bönegrupp finns där kanske några ”proffs” som ber långa böner, medan de flesta sitter tysta och inte riktigt vet vad de ska säga. Ifall det känns svårt att be tillsammans är ett råd Vikström ger att prova på det han kallar samtalsbön.

– Vi tänder ett ljus och så samtalar vi bara, man kan nämna tacksägelseämnen och böneämnen. Och ingen behöver formulera en enda bön, utan utgångspunkten är att Gud hör vårt samtal, vårt samtal är vår bön.

Han tänker sig också att bönboken kan vara en plats att hämta inspiration, att smaka på orden i bönerna. Syftet är att inte begränsa utan öppna upp; i förordet formuleras en förhoppning om att bönerna ska vara inkörsport till den egna, fria bönekontakten med Gud.

– Jag hoppas de skulle fungera som en slags tändvätska för någon som har lite böneglöd någonstans djupt nere i hjärtat.

Hela intervjun med biskop Erik Vikström om bön ingick i Kp 27-28. Boken utkommer på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där författaren också deltar.

Förlaget Fontana Media ger också ut Kyrkpressen.

Emelie Wikblad



I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26
Albanus väntar på pilgrimernas ankomst från vandringen utanför Sottunga.

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26
Leif Salméns bok ”Det orientaliska rummet” innehåller idé- och litteraturhistoriska funderingar.

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, kaplan i Vasa svenska församling, valdes i går till församlingens nya kyrkoherde. Han fick 56,9 procent av rösterna. 11.6.2017 kl. 22:39

Gudsbevis. Det är kanske lite enklare att tro på Gud i början av juni än i gråa november. 1.6.2017 kl. 00:00

sommar. Cirka 260 vägkyrkor från norr till söder öppnar sina dörrar igen till glädje för sommarresenärerna. 9.6.2017 kl. 09:06

litteratur. Patrik Hagman, Sofia Torvalds, Björn Vikström och Amanda Audas-Kass ger ut böcker på Fontana Media till hösten. 5.6.2017 kl. 15:08

– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15