Ett tryggt Gudsomhaver kan lysa upp skymmande minneslandskap

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44

De minnessjuka medlemmarna i kyrkan är många. De behöver och har rätt att utöva sin andlighet. Varje år insjuknar drygt 14 000 finländare i minnessjukdom. De flesta är över 64 år. Men bland dem som diagnosticeras är ca sex procent fortfarande i arbetsför ålder.

Mister kristen gemenskap

Följden är att närmare 200 000 finländare lever med minnessjukdomar av olika grad. Det är en stor grupp, som i takt med sjukdomens förlopp riskerar att berövas den andliga gemenskap de tillhör – och största delen av dem tillhör kyrkan. Dessutom kan sjukdomen ofta väcka en andlig längtan som behöver mötas.

Minnesstörningar också risken för isolering. Det är en sorg för en människa, som aktivt deltagit i kyrkans liv, ifall den gemenskapen försvinner ur livet. Trots det stora behovet har det inte funnits så mycket konkret stöd att tillgå för dem som jobbar i församlingarna.

I vår utkom en skrift riktad till församlingsmedarbetare och frivilliga. Den finns också att ladda ner på webben, på finska Hengellinen tuki muistisairaan elämässä och på svenska Andligt stöd i en minnessjuk persons liv

Experter inom äldrevården och sjukhussjälavården har medverkat med sin sakkunskap. Skriften innehåller konkreta råd för hur man till exempel kan fira enkel andakt.

En av eldsjälarna bakom den är Markku Palosaari, pastor inom äldreomsorgen i Uleåborg.

– Kyrkan vill stiga in det landskap där en familj med minnessjukdom i bilden lever, säger han.

Han betonar att arbetet med minnessjuka människor vilar på två grundpelare: sammanhang och kroppslighet. För att stärka dem är framför allt musiken något som kan förena bäggedera.

”En svår minnessjukdom tar inte bort tron eller trons betydelse i en människas liv. Det är viktigt att hon får ett adekvat andligt stöd i form av bekanta böner, nattvard, psalmer, bibelord.”

(Ur texten)

Äldre version också på svenska

Palosaari har tidigare bidragit till arbetet bland minnessjuka med en inspirationsskift som också översattes till svenska med titeln Mässa för minnessjuka – inspiration för gudstjänstlivet tillsammans med personer som lider av minnesstörningar. Mässa för minnessjuka

Den riktar sig till präster, kantorer, diakoner eller alla dem som arbetar med minnessjuka människor i olika sammanhang. Den ger råd för hur man kan fira andakt, julgudstjänst eller nattvard så att behovet av igenkännande och trygghet blir mött.

Texten ger en allmän inblick i de minnessjukas tillvaro, och kan därför med fördel läsas också av andra än församlingsanställda. Den innehåller många handfasta råd: hur man ska hantera aggressioner, var det till exempel är neutralt att röra vid någon utan att det väcker rädsla.

Våga vara enkel!

Den tidigare skriften, Mässa för minnessjuka är översatt av Helene Liljeström, kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon säger många församlingsarbetare rent spontant gör ”rätt” saker, men tror ändå att det är viktigt att en handledning av det här slaget finns.

– Den bekräftar att det ofta är det enkla som kan vara det viktiga. Också en präst kan fundera ”vad kan jag bjuda på?” och tro att det man har är för lite.

Hon poängterar att de minnessjuka alltid är människor med minnen och stor livserfarenhet.

– Därför kan det också vara överraskande saker som kan beröra någon, för att det väcker igenkännande.

Fotnot: Artikeln är delvis baserad på tidigare material i samband med utgivningen av Mässa för minnessjuka

May Wikström



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24