Ett tryggt Gudsomhaver kan lysa upp skymmande minneslandskap

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44

De minnessjuka medlemmarna i kyrkan är många. De behöver och har rätt att utöva sin andlighet. Varje år insjuknar drygt 14 000 finländare i minnessjukdom. De flesta är över 64 år. Men bland dem som diagnosticeras är ca sex procent fortfarande i arbetsför ålder.

Mister kristen gemenskap

Följden är att närmare 200 000 finländare lever med minnessjukdomar av olika grad. Det är en stor grupp, som i takt med sjukdomens förlopp riskerar att berövas den andliga gemenskap de tillhör – och största delen av dem tillhör kyrkan. Dessutom kan sjukdomen ofta väcka en andlig längtan som behöver mötas.

Minnesstörningar också risken för isolering. Det är en sorg för en människa, som aktivt deltagit i kyrkans liv, ifall den gemenskapen försvinner ur livet. Trots det stora behovet har det inte funnits så mycket konkret stöd att tillgå för dem som jobbar i församlingarna.

I vår utkom en skrift riktad till församlingsmedarbetare och frivilliga. Den finns också att ladda ner på webben, på finska Hengellinen tuki muistisairaan elämässä och på svenska Andligt stöd i en minnessjuk persons liv

Experter inom äldrevården och sjukhussjälavården har medverkat med sin sakkunskap. Skriften innehåller konkreta råd för hur man till exempel kan fira enkel andakt.

En av eldsjälarna bakom den är Markku Palosaari, pastor inom äldreomsorgen i Uleåborg.

– Kyrkan vill stiga in det landskap där en familj med minnessjukdom i bilden lever, säger han.

Han betonar att arbetet med minnessjuka människor vilar på två grundpelare: sammanhang och kroppslighet. För att stärka dem är framför allt musiken något som kan förena bäggedera.

”En svår minnessjukdom tar inte bort tron eller trons betydelse i en människas liv. Det är viktigt att hon får ett adekvat andligt stöd i form av bekanta böner, nattvard, psalmer, bibelord.”

(Ur texten)

Äldre version också på svenska

Palosaari har tidigare bidragit till arbetet bland minnessjuka med en inspirationsskift som också översattes till svenska med titeln Mässa för minnessjuka – inspiration för gudstjänstlivet tillsammans med personer som lider av minnesstörningar. Mässa för minnessjuka

Den riktar sig till präster, kantorer, diakoner eller alla dem som arbetar med minnessjuka människor i olika sammanhang. Den ger råd för hur man kan fira andakt, julgudstjänst eller nattvard så att behovet av igenkännande och trygghet blir mött.

Texten ger en allmän inblick i de minnessjukas tillvaro, och kan därför med fördel läsas också av andra än församlingsanställda. Den innehåller många handfasta råd: hur man ska hantera aggressioner, var det till exempel är neutralt att röra vid någon utan att det väcker rädsla.

Våga vara enkel!

Den tidigare skriften, Mässa för minnessjuka är översatt av Helene Liljeström, kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon säger många församlingsarbetare rent spontant gör ”rätt” saker, men tror ändå att det är viktigt att en handledning av det här slaget finns.

– Den bekräftar att det ofta är det enkla som kan vara det viktiga. Också en präst kan fundera ”vad kan jag bjuda på?” och tro att det man har är för lite.

Hon poängterar att de minnessjuka alltid är människor med minnen och stor livserfarenhet.

– Därför kan det också vara överraskande saker som kan beröra någon, för att det väcker igenkännande.

Fotnot: Artikeln är delvis baserad på tidigare material i samband med utgivningen av Mässa för minnessjuka

May Wikström



ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20