Se Freja Pontán och Pia Öhman i det stora faddertestet på www.helsingforsforsamlingar.fi. Du kan också testa ditt eget fadderskap där.
Se Freja Pontán och Pia Öhman i det stora faddertestet på www.helsingforsforsamlingar.fi. Du kan också testa ditt eget fadderskap där.

Vi ses sällan men gärna

Kontakt.

Det är aldrig för sent att bli en bra fadder, menar Pia Öhman och Freja Pontán som hållit kontakten i 17 år.

24.5.2018 kl. 00:00

Pia Öhman har fem fadderbarn, däribland Freja Pontán som i dag är 17 år. De träffas några gånger om året, främst i samband med familjefester.

– När jag var liten sågs vi oftare, jag kom ibland till dig på mellanmål efter skolan. Även om vi inte ses så ofta i dag så tycker jag att det är ganska stort att du funnits med hela mitt liv. När jag flyttar hemifrån ska jag bjuda in dig till mig, du hör till på mina kalas, säger Freja Pontán.

Föräldrarnas roll

Enligt Öhman har hon främst Frejas föräldrar att tacka för den fina relationen till fadderbarnet.

– När du har konsert eller något annat viktigt så skickar din mamma ett textmeddelande till mig, jag är glad över att hon poängterar min roll som fadder. Klart att jag som fadder också behöver komma till mötes, men största insatsen kan föräldrarna själva göra genom att tala om faddern med barnet, minnas gemensamma stunder och upprätthålla kontakten.

Hon uppskattar också fadderskapet som en generationsöverskridande kontakt.

– Det är ju jättehäftigt att som barn, och också senare livet, ha en person som kände mina föräldrar redan innan jag föddes. Någon som ser min familj utifrån. Det är ju en lite konstruerad relation men i bästa fall kan faddern ge mig helt nya perspektiv på mitt liv.

Våga ta kontakt

Alla fadderrelationer är däremot inte lika livskraftiga. Livet rullar på, människor kommer och går - plötsligt har man inte setts på en väldigt lång tid.

Pia Öhman tycker ändå inte att man ska tveka att ta kontakt, också med ett lite äldre fadderbarn, även om det kanske är länge sedan man setts senast.

– Men kolla med föräldrarna också så att det är okej att kontakta barnet ifall det är länge sedan ni träffats.

Vad kan man göra tillsammans med sitt fadderbarn?

– Ta en kaffe, umgås, göra sånt som barnet gillar, föreslår Pia Öhman.

Om man inte har egna idéer erbjuder kyrkan i samarbete med lokala företagare på ett knippe utflyktsmål och aktiviteter på Fadderdagen den 3 juni. Bland annat vetenskapsmuseet Heureka, Huvudstadsregionens Hali-Bernit (kramhundar), utomhusbadet Allas Seapool och Helsingfors stadsmuseum erbjuder gratis inträde eller biljetter till nedsatt pris för faddrar som besöker utflyktsmålet tillsammans med sitt fadderbarn. Tanken är att göra umgänget mellan faddrar och fadderbarn så lätt och roligt som möjligt.

Fadderdagen

  • Den första söndagen i juni, 3.6.2018, firar församlingarna i Helsingfors och Vanda Fadderdagen.
  • Kyrkan erbjuder i samarbete med olika aktörer en mängd roliga aktiviteter gratis eller till nedsatt pris för faddrar som besöker utflyktsmålet tillsammans med sitt fadderbarn: Allas Seapool, Barnens stad, Heureka, Superpark m.fl.
  • Tanken är att göra umgänget mellan dig och ditt fadderbarn så lätt och roligt som möjligt.
  • Karta över utflyktsmålen på Fadderdagen och mera info hittas på helsingforsforsamlingar.fi.
Nina Österholm



Kyrka. På söndagen firas en tvåspråkig Tomasmässa i Mikael Agricolakyrkan i Helsingfors. 7.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Snart finns UK-låtar från tre decennier inspelade på skiva. Projektets primus motor Joakim Palmén utlovar fräscha men respektfulla nyarrangemang. 6.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den här helgen samlas över 800 finlandssvenska ungdomar till Höstdagar i Tammerfors. Temat för årets dagar är SKÖN. Tanken är att genom tal, andakter, gudstjänster, verkstäder och musik få Höstdagsdeltagarna att se skönheten i sig själva och omkring sig. 5.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Bröderna Karamazov har format Patrick Wingren. Det märkte han när han nyligen läste Fjodor Dostojevskijs bok för andra gången. 5.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bara förhandsröstningen har hittills inbringat lika många röster som det totala deltagande i föregående församlingsval. 4.11.2010 kl. 00:00

Människa. Den finlandssvenska kulturen är viktig, och ekumeniken. Viktigast är gudskontakten. 4.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Förhandsröstningen är fortsättningsvis mycket livlig. Till exempel i Borgå svenska domkyrkoförsamling hade under de två första röstningsdagarna avgetts långt flera förhandsröster än det totala antalet förhandsröster för fyra år sedan. 4.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Över 200 000 personer har redan använt sig av kandidattestet som hjälper en att hitta en lämplig kandidat att rösta på i församlingsvalet. Över 2 miljoner sidladdningar har registrerats sedan testet togs i bruk den 25 oktober. 4.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Församlingsvalets projektsekreterare Kari Kanala lever i spännande tider – på många sätt. 4.11.2010 kl. 00:00

Nina Österholm. Nu när vi firat Kyrkpressens 40-årsfest i två omgångar, både i Vasa och Helsingfors, så är det väl dags att börja invänta krisen. 40-årskris, läser jag på nätet, är en av många etiketter på grubblerier man kan hamna i när man ser över sitt liv, vad man gjort och inte gjort, vad man hade velat göra och inte minst vad man ska göra under den tid man har kvar här på jorden. 4.11.2010 kl. 00:00

Ledare. I dagens samhälle och on-linetidsuppfattning har växelverkan mellan vardag och helg suddats ut. Hos oss är allt alltid öppet, i ett ständigt och sekundsnabbt nu. Ändå vittnar ljushaven på kyrkogårdarna under den dubbelhelg som kommer att vi fortfarande vill minnas och reflektera. 4.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Våra recensenter har läst Österbotten-antologin - ur österbottnisk och nyländsk vinkel. 3.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet förordar i första hand Borgå för det svenska servicecentret. Också Vasa anses möjligt beroende på var de finska centralerna placeras. 3.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. En klar majoritet, knappt 60 procent, anser att det är för lätt att skriva ut sig ur kyrkan. Frågan ställdes på Kyrkpressens webbsidor där drygt 250 besökare besvarat enkäten. 3.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. De finlandssvenska diakonidagarna på Lärkkulla senaste veckoslut blev en kvalitativ och kvantitativ succé. Sammanlagt 240 deltagare från hela landet fick en ansenlig dos inspiration och information om diakonins roll och position i en turbulent och meningshungrande tillvaro. Var hitta tröst och stöd när själva livet krackelerar? 3.11.2010 kl. 00:00

Den dagen då intervjun gjordes cyklade Magnus Riska från hemmet i Helsingfors till jobbet i Borgå.

triathlon. Magnus Riska drömmer om att en dag få delta i det ultimata triathlonloppet, Ironman på Hawaii. – Varför gör jag det här? Den frågan kommer vid åttonde, nionde timmen. 5.9.2019 kl. 18:00
Stefan Forsén, Helene Liljeström, Erik Vikström och Johan Westerlund väntar med intresse på vilken väg Bo-Göran Åstrand ska ta när han axlar biskopsrollen.

biskop. Kyrkfolket hyllar Björn Vikström, men är också nyfikna på vilken väg den nya biskopen Bo-Göran Åstrand kommer att staka ut. – Han måste bevisa var han står. 5.9.2019 kl. 13:27
Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning

präst. Det är inte så lätt att peka ut vad som är avgörande för att en person väljer prästyrket, säger Patrik Hagman, lärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 4.9.2019 kl. 19:27
Andreas Andersson vill hjälpa människor att se det hoppfulla.

studentarbete. Studentprästens jobb är att prata med människor i högskolmiljö – kanske om tro, men allra mest om livet. 5.9.2019 kl. 00:01
- Men jag kan skriva ganska bra.  Det tar lång tid, eller längre än förr, säger Christa Mickelsson.

Kyrkpressen. För nästan exakt två år sedan fick Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson en hjärnblödning och förlorade sitt språk. Idag är hon tillbaka på redaktionen igen. 4.9.2019 kl. 09:45