När pengarna inte räcker till

ekonomi.

Vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar. Gör upp en realistisk budget och förbered dig på otrevliga scenarier. Numera erbjuder också Helsingforsförsamlingarna ekonomisk rådgivning.

9.5.2018 kl. 16:03

– Det som människor frågar mest är hur mycket pengar de ska lägga på olika områden i livet, exempelvis mat. De skulle helst vilja få en färdig budget av oss, säger Mia-Maja Wägar som är ekonomirådgivare på Marthaförbundet.

Det finns egenligen inget rätt och fel svar på den frågan, konstaterar hon.

– En realistisk budget kräver självkännedom. Det är de egna värderingarna och behoven som måste styra den. Det är viktigt att reflektera över egna vanor och vilka resurser man har.

Vem som helst kan drabbas

Livet är oförutsägbart och vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar, betonar Wägar. Sjukdomar, arbetslöshet och inte minst skilsmässor kan sätta hård press på privatekonomin.

Ekonom Mia-Maja Wägar betonar vikten av planering för att upprätthålla en sund privatekonomi. (Pressfoto)

– Även om det är tråkigt att tänka att man kanske kommer att skilja sig eller bli utan jobb så skulle det vara viktigt att våga lyfta upp de här obekväma ämnena och förbereda sig.

I Helsingfors är det ofta de höga boendekostnaderna som kan ställa till det.

– Speciellt för ensamstående föräldrar och singelhushåll. Då blir planering ännu viktigare.

Skamkänslor och hjälpbehov

Det är lättare sagt än gjort att inte känna skam när ens ekonomi fallerar. Och ibland kan det vara svårt att erkänna för sig själv att man har ekonomiska bekymmer.

– Om vi alla skulle bli bättre på att prata om pengar tror jag det skulle vara enklare att också våga be om hjälp, säger Wägar.

Arto Leinonen är projektanställd för en ny satsning på ekonomirådgivning. Man kan få rådgivning via alla församlingar i Helsingfors, också de svenskspråkiga. Närmare hundra frivilliga har utbildats för att kunna hjälpa privatpersoner med att få rätsida på sin pengasituation.

– Låt inte skammen vara ett hinder. Livet behöver inte krisa innan man får hjälp. Ju förr man söker hjälp, desto snabbare lättar situationen, säger Leinonen.

Rådgivarna jobbar i par och man kan få tid till personlig handledning via diakonin i den egna församlingen.

– För att få handledning räcker det med att man upplever sin ekonomiska situation som ångestfylld, säger Leinonen.

Depression kan också vara följden av ekonomisk stress och skulder.

– Det kräver kraft att söka hjälp utifrån, speciellt om man är deprimerad. Det skulle gälla att försöka se sin situation som en utmaning som kan lösas, och sedan fundera på vad som måste göras och vem som kan hjälpa, säger Wägar.

Hon nämner också att kommunerna erbjuder ekonomi- och skuldrådgivning.

– För unga finns också den finskspråkiga chatten ”Kysy rahasta” och så finns Garantistiftelsen som erbjuder bland annat telefonrådgivning på svenska och som kan gå i borgen för lån under vissa premisser.

Fyra tips

Det finns fyra saker för att upprätthålla en sund ekonomi som Mia-Maja Wägar vill lyfta fram.

1. Planera. Håll koll på alla utgifter och gör en realistisk budget som en vägvisare i vardagen.

2. Sparande ger oss möjligheter att göra saker i livet, men ger oss också trygghet. Tänk inte att ditt sparande måste vara exempelvis tio procent av dina inkomster. Lite är bättre än ingenting. En euro om dagen blir 30 euro i månaden.

3. Ha ett klart system för hur och när du betalar räkningar. När du betalat dem och lagt undan lite för sparande ser du vad du har att röra dig med resten av månaden.

4. Var prismedveten och konkurrensutsätt olika tjänster. Försök att tänka på var du kan spara in när du bland annat handlar mat och jämför priser för exempelvis el och telefonabonnemang.

Ekonomirådgivning

  • Ekonomirådgivning kan du få via din församling. Kontakta en diakoniarbetare som lotsar dig vidare.
  • Handledarna är inte nödvändigtvis ekonomiska experter men hjälper dig att se klart på din situation. De har tystnadsplikt.
  • Rådgivningen är kostnadsfri och kräver inte att man är medlem i kyrkan.
  • Mer info på helsingforsforsamlingar.fi.
Arto Leinonen intervjuad i Kirkko ja kaupunki 29.3.2018.
Ulrika Hansson



Kyrka. Den lutherska kyrkan publicerade sina mål för regeringsprogrammet i januari. Kyrkan föreslår att man i nästa regeringsprogram tar med riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas, stöd till familjer och föräldrar och åtgärder för att förbättra matsäkerheten i de fattigaste länderna. 16.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Omnämnandet av Gud i scoutlöftet diskuteras som bäst inom scoutrörelsen i Svenskfinland. 16.3.2011 kl. 00:00

Världen. Sofia församling i Stockholm har anställt en muslimsk imam. Othman Al-Tawalbeh har anställts i nio månader för att jobba med mångfaldsarbete i Fryshuskyrkan. 15.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherden i Vasa svenska församling Tor-Erik Store och hans hustru Ann-Katrin åker ut som missionärer. 15.3.2011 kl. 00:00

Världen. Trettiotusen kristna och muslimiska sörjande samt demonstranter uppges ha deltagit i begravningen minoritetsminister Shahbaz Bhatti i hans födelseby Khuspur i Pakistan fredagen den 4 mars. 14.3.2011 kl. 00:00

Världen. Alla anställda vid de finska missionsorganisationerna i Japan är i trygghet. Även de två lutherska församlingarna och tre barnträdgårdarna i Sentai-området ser ut att ha klarat sig. 14.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. En ny missionskurs hjälper vuxna att hitta sin plats på dagens missionsfält. 14.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. En ny undersökning från Kyrkans forskningscentral visar att kapellförsamlingar fungerar effektivt. 14.3.2011 kl. 00:00

Världen. De danska partierna Konservative och Kristendemokraterne vill att danska kyrkan ska formulera en begravningsritual för aborterade foster, skriver Kristeligt Dagblad. 13.3.2011 kl. 00:00

Kultur. I år firas den mest sålda engelskspråkiga bibelöversättningen King James Bible – och en av dem som bidrar är prins Charles. Översättningen är från år 1611 och firar alltså sitt 400-årsjubileum. 12.3.2011 kl. 00:00

Världen. De finska missionsorganisationerna förbereder sig för krisarbete i Japan på grund av den jordbävning och den tsunamivåg som följde på jordbävningen på fredagen den 11 mars. 11.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Hur är det att i verkligheten ha ett jobb inom kyrkan?  Det ska veckoslutet ”Jag + Kyrkan = Sant?!” i Åbo ge studerande svar på. 11.3.2011 kl. 00:00

Människa. Frivilligarbete är Henrietta Grönlunds passion. 10.3.2011 kl. 00:00

Ledare. Vid det här laget vet vi att bördan för den gemensamma välfärdsstaten är en av de stora framtidsutmaningarna för Finlands folk. 10.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ska avdragsrätten för bidrag till utvecklingsbidrag återinföras? Det kunde fördubbla viljan att hjälpa, visar en opinonsmätning. 10.3.2011 kl. 00:00

Välkommen till Matteus för att fira jul med bland andra diakoniarbetare Mari Johnson och frivilligarbetarna Marina Alén och Annica Söderström, eller till Petrus där julaftonen firas hemma hos Rebecka och Daniel Björk med familj.

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01
I butiken Lundagård i Jakobstad. Aja Lunds samlande är både jobb och hobby.

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13
I somras fick Svenska församlingshemmet en vattenläcka, och sedan dess har huset inte haft varmvatten.

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42
Café Torpet har beskrivits som ett vardagsrum där människor kan komma samman.

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32