– Jag kan ibland stanna upp och titta på eleverna och känna en stark lycka och tacksamhet över att det gick just så som jag hoppades, säger Sonja Djupsjöbacka.
– Jag kan ibland stanna upp och titta på eleverna och känna en stark lycka och tacksamhet över att det gick just så som jag hoppades, säger Sonja Djupsjöbacka.

Teologen fann sin plats i klassen

profilen. Sonja Djupsjöbacka är tacksam för sitt drömjobb, men vägen dit hade sina krokar. – Många gånger kände jag ”kommer det här att lyckas?” Det var för många pusselbitar som skulle falla på plats för att jag skulle kunna bli lärare. 9.5.2018 kl. 14:04
Intresset för att studera till klasslärare fanns där redan när Sonja Djupsjöbacka gick i gymnasiet. Men en flytt till Vasa lockade inte alls. I stället inledde hon teologistudier vid Åbo Akademi.
– Tron är något som har varit nära mig ända från barndomen, först via söndagsskola och sedan var jag aktiv i församlingen som ungdom.
Under studietiden vikarierade Djupsjöbacka en del i skolor, läste pedagogik och psykologi som biämne. Det samlades en hög med studiepoäng, utvecklingspsykologi, kurser om barn och unga, som hon inte kunde utnyttja i studierna. Hon märkte att hon drogs åt ett annat håll, men ville ändå ta sin examen.
– Jag tycker inte om att lämna någonting på hälft, det är viktigt för mig att alltid avsluta saker.
Under studieåren i Åbo föddes även sönerna Harald och Artur. Efter examen var Sonja hemma med barnen en tid, tills hon blev tillfrågad att börja vikariera som lärare.
– När jag var där kände jag så starkt: Det här vill jag göra, det här måste jag göra.
Året därpå startade en påbyggnadsutbildning för ämneslärare i Vasa. Det var en tvåårig utbildning, men inget litet projekt.
– Vägen till Vasa var ju fortfarande lika lång, och nu med två barn.

Väljer varandra varje dag

Sonja Djupsjöbacka var 16 år när hon och Sebastian blev ett par.

– Vi var väldigt unga då och vi har blivit vuxna tillsammans. Vi har delat allting och jag tror att det har gjort att vi är sammansvetsade och nära. Fast det är självklart att vara tillsammans så jobbar vi mycket på att aldrig ta den andra för givet utan ofta påminna oss själva och varandra om vilken tur vi har att få välja varandra varje dag.

De fick barn tidigt i förhållande till sina jämnåriga. Djupsjöbacka minns mest positiva sidor av att bli föräldrar som studerande: flexibiliteten, att båda föräldrarna kunde vara hemma och ge barnet sin odelade uppmärksamhet. Det gjorde inte så mycket att de inte kunde köpa dyra saker; två stolar och en sopborste kunde bli ett fungerande babygym.
Helhjärtat in i jobbet
– Jag kan ibland stanna upp och titta på eleverna och känna en stark lycka och tacksamhet över att det gick just så som jag hoppades, säger Sonja Djupsjöbacka.
Hon tilltalas av den nystart som kommer med varje läsår och att varje dag är olik den andra,att få se eleverna växa upp och utvecklas. Hon skiljer inte så mycket på sitt jobb-jag och sitt privata jag, vilket kanske inte alltid är en fördel.
– Jag går in i jobbet med hela min själ och hela mitt hjärta. Jag är helt och hållet mig själv och det kan samtidigt var tungt.

Fakta: Sonja Djupsjöbacka

Född i Sibbo, bor i Helsingfors.

Klasslärare och teologie magister.

Familj: Maken Sebastian, barnen Harald, Artur och Saga.

Tycker om att vara ute i naturen, promenerar mycket, läser böcker och stickar.

Läs mer i Kyrkpressen nummer 19/2018!
Emelie Wikblad



Kyrka. Tusentals laestadianer samlades till sommarmöte i Esse under veckoslutet. 11.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finland har förbundit sig att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen med 150 000 fram till år 2020. Kyrkan utmanar affärslivets representanter att verka aktivt för att bekämpa fattigdomen. 8.7.2011 kl. 00:00

Människa. Olle Eriksson fanns på de sydafrikanska myndigheternas svarta lista under Namibias självständighetskamp. Han påstods ”ha en vit hud men ett svart hjärta” och tog det som en komplimang. 7.7.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkorna måste höja rösten när flyktingarnas och invandrarnas människovärde kränks, säger Marja-Liisa Laihia, Finlands representant vid konferensen Churches’ Commissions for Migrants in Europe (CCME) i Bukarest. 7.7.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Jesus älskar när vi dansar så här galet till hans ära. När vi släpper loss och inte bekymrar oss om hur det ser ut.” 7.7.2011 kl. 00:00

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När kyrkoherde Per-Erik Örn i Korsholm predikar vid konfirmationer brukar han också påminna om församlingens fotoetikett. 6.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När evangeliföreningen SLEF firade årsfest i Övermark under veckoslutet fick man celebert besök: prosten F.G. Hedberg själv som 31-årig replotbo rörde sig bland de sina och gav läsprov på sina texter. 4.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten avslutades på söndagen i Kökar. Nästa års tema blir kvinnorna i Franciskus omgivning. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Radio Deis friluftsjippo Dei Festival ordnas i år för första gången i Svenskfinland. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Passionsberättelsen 7 dygn i Jerusalem framförs också nästa år i österbottnisk tappning. 3.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusdagarna pågår som bäst på Kökar. Nyheter för i år är bland annat fågelvandringar och nya gudstjänsttider, på söndag eftermiddag i stället för förmiddag. 2.7.2011 kl. 00:00

Världen. Över 90 procent av världens kristna godkände en gemensam rekommendation för vittnesbörd om kristen tro. Rekommendationen offentliggjordes i Geneve den 28 juni 2011. 2.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Det kristna popbandet Paddington avslutade sin karriär med ny skiva och avskedskonsert. 1.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den 1-3 juli arrangeras Franciskusfesten på Åland. Temat för festen är Pilgrimsskap. Dagarna bjuder på föredrag, konserter och flera kortare vandringar. 30.6.2011 kl. 00:00

Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06