Morgonmässor, andakter, middagsböner och meditationer. Är det realistiskt att tänka sig att man ska hinna med ett sådant inslag under arbetstid? Kanske … under rätt omständigheter.
Morgonmässor, andakter, middagsböner och meditationer. Är det realistiskt att tänka sig att man ska hinna med ett sådant inslag under arbetstid? Kanske … under rätt omständigheter.

Att hinna känna andakt

Jäkt.

Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad?

26.4.2018 kl. 00:00

Som en liten fallstudie i vardagsandlighet bestämmer jag mig för att försöka stanna upp på ett par andliga hållplatser under arbetstid.

På en nästan vanlig onsdag (det är Stilla veckan så lite annorlunda ändå) traskar jag i väg efter jobblunchen. Det tar mig ungefär en kvart. Jag hinner nätt och jämnt i tid. Jag skyller på halkan.

Jag stiger in i Johanneskyrkan. Det är tyst. Några turister strövar försiktigt i mittgången. Jag går fram och sätter mig på fjärde raden. Men sedan märker jag att några personer, som verkar ha för avsikt att delta i middagsbönen, sitter på stolar som radats upp längst fram. Så jag går modigt och sätter mig ännu längre fram.

I Johanneskyrkan ordnas middagsbön varje vardag kl. 12.

Middagsbönen är kort. ”Jag rinner bort likt vatten som slås ut”, läser Dag-Ulrik Almqvist från Psaltaren 22. Han är kantor i Johannes församling och leder dagens bön som i praktiken består av ett par bibelställen och en bön. Allt finns till pappers som stöd för oss som deltar, kyrkvana eller inte. Allting avslutas med bönen ”Vår Fader”och en välsignelse. Ingen musik och inget publikfrieri, bara ett kort avbrott mitt i vardagen.

Förvånad och glad

Jag sitter kvar, och för ett litet tag är jag helt ensam i Johanneskyrkan. Det är alldeles tyst, inte ens stadsbruset når in. I sådant vilar något heligt. Och jag anar att det finns många andra småstressade, yrkesarbetande mitt-i-livet-människor som längtar efter en stund som denna.

Jag inser igen en gång att jag tilltalas av de där stunderna då vi riktar blicken uppåt och utåt, stunderna när vi vågar säga att vi är väldigt små och inte har alla svaren. En morgonandakt eller en middagsbön – mer invecklat än så behöver det inte vara.

Stressiga morgnar

Det är mycket som ska klaffa en vardagsmorgon, och ofta blir det mesta en kamp mot klockan. Är det möjligt att få in något annat än en snabb och tyst bön i flykten i det sprinterloppet? Kanske, tänker jag, om det inte är för långt hemifrån. När alla i familjen landat där de ska vara, på dagis, förskola och på väg till jobbet, pilar jag i väg till Hagasalen på Vespervägen. Där håller lärjungaskolan Transform till ett par dagar i veckan. De inleder med morgonandakt kl. 9, öppen för vem som helst.

Tisdagar och torsdagar är det morgonandakt i Hagasalen på Vespervägen 12.

Det blir en energisk start på dagen. Deltagarna sjunger lovsånger med kraft och hjärta. En av deltagarna i lärjungaskolan håller en personlig andakt. Våga lämna något du grubblar på i Guds händer, och våga lita på att han tar hand om det, betonar hon. Jag har återkommit till den tanken flera gånger efter den morgonen.

Vad lärde jag mig av en middagsbön och en morgonandakt? Jag lärde mig att det ibland faktiskt går att få in en andaktsstund i en stressig vardag. Jag insåg också att det inte nödvändigtvis kräver massor av tid och planering om det geografiska avståndet är överkomligt. Blev jag en bättre människa? Tja, kanske inte direkt. Men jag fick faktiskt en lite trevligare dag, en dag med lite mer av eftertanke och närvaro i stunden.

Vardagsandlighet – ett plock

  • Morgonmässa varannan onsdag kl. 8.30–9 i Matteuskyrkan. Följ annonseringen!
  • Meditation och avslappningsövningar, torsdagar kl. 13–13.45 i Matteuskyrkan. Ingen anmälan.
  • Middagsbön i Johanneskyrkan, varje vardag kl. 12.
  • Lunchmusik i Gamla kyrkan, tisdagar kl. 12.
  • Kristen meditation i Johanneskyrkan, torsdagar kl. 17.30.
  • Morgonbön i Hagasalen, Vesperv. 12, tisdag och torsdag kl. 9.
Ulrika Hansson



Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00