Janne Heikkilä, Ann-Mari Audas-Willman och Björn Vikström.

Kyrkoherdes frispråkighet i tidningsintervju fick mothugg

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12

I en intervju för Vasabladet sade kyrkoherden i Korsnäs församling, Janne Heikkilä, att han inte anser att kvinnor borde bli präster, men att han kan samarbeta med kvinnliga präster då det behövs.

– Det är en sak där man helt enkelt måste kompromissa. Det finns så mycket mer saker som förenar oss, vi är ju ändå en kyrka, säger Heikkilä till Kyrkpressen. Jag tycker nog att det är viktigt att man samarbetar. Att inte samarbeta skulle säkert förlama kyrkans verksamhet. Jag har förstått domkapitlets linje så att man samarbetar med alla kollegor och det kan jag gå in för.

En som reagerade är Ann-Mari Audas-Willman, kyrkoherde i Solfs församling. Hon betonar att diskussionen inte handlar om Heikkilä som person.

– Det var en trevlig intervju med en trevlig person i en fin församling. Det enda jag reagerade på är att han går ut och säger att kvinnor inte borde vara präster. Jag frågar om det är korrekt att säga så år 2018?

Audas-Willman ifrågasätter rutinerna för hur domkapitlet tar ställning till ifall en blivande präst – eller en sökande till kyrkoherdetjänst – är beredd att samarbeta med präster som är kvinnor.

Biskop Björn Vikström säger att kravet är att en präst ska vara beredd att samarbeta med sina kolleger oberoende av kön och att Heikkilä därmed uppfyller det som domkapitlet frågar efter.

– Människor måste få ha åsikter, det vi förutsätter är beredskap till samarbete.

– Vi kan inte börja väga människors åsikter, det som vi kan pröva rent formellt är människors beredskap till samarbete.

Läs mer i Kyrkpressen nummer 16/2018!

Emelie Wikblad



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00