Min gudsons tro duger inte för myndigheterna

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

Vi kan kalla honom Daniel. Han varken heter eller kallar sig så, men han kunde ha valt det namnet. I hans vänkrets av före detta muslimer är det vanligt att välja ett nytt, bibliskt namn efter dopet.

Daniel fick dopundervisning i församlingen och blir döpt den 27 januari 2017 tillsammans med sina vänner. Jag fick förtroendet att bli hans fadder. Som gudfar och fadder är mitt uppdrag att vägleda och undervisa Daniel i den kristna tron och att be för honom. Det vill jag också göra.

Daniel tar sin kristna tro på allvar och det är tydligt att han för varje dag växer i sin tro. Han är ingen främmande gäst i gudstjänsten och i nattvarden. Han har också medverkat i gudstjänsterna genom att be en del av den allmänna kyrkobönen och tillsammans med sina vänner agera försångare i den arabiska versen i psalm 887.

Våren 2017 fick Daniel ett jobb som krävde mycket av honom och hans gudstjänstbesök blev färre. Ändå har han fortsatt besöka församlingen. Han har han gått en Alphakurs och är nu som bäst i församlingens böneskola. Han deltar också i samtal om Bibeln tillsammans med sina vänner hemma hos mig.

Det senaste året har jag som fadder och vän regelbundet umgåtts med Daniel. Jag ser ingen orsak att tvivla på äktheten i hans kristna tro. Tvärtom har hans förvandling uppmuntrat min kristna tro.

Men i Finland har vi en statlig myndighet som har makt att döma vem som är kristen och vem som inte är det: Migri. Migri nöjer sig inte med att ta det andliga domslutet, verket tar också den världsliga dömande makten genom att föregripa rättsbehandlingar.

Efter dopet gjorde Daniel en ny asylansökan till Migri. Tre månader senare, för snart ett år sedan, blev han kallad till ny intervju. Som stöd för sin ansökan hade han sitt dopintyg och ett intyg av kyrkoherden över sin församlingsaktivitet. I egenskap av fadder skrev också jag ett intyg att han vuxit som kristen och att han förändrats.

Migri förbehåller sig ändå rätten att göra egna bedömningar. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgås med honom regelbundet under ett helt år.

Men varken jag, en statlig myndighet, kyrkan eller dess anställda kan bedöma vem som är kristen. Det kan bara Gud. Med den dom ni dömer ska ni dömas, säger skriften. Därför avundas jag inte beslutsfattarna på Migri som tagit sig den makten.

I januari i år avslår Migri Daniels asylansökan. Migri tror att han övergett islam. De tror också att han är döpt. Men intyg över dop och församlingsaktivitet räcker inte för att övertyga Migri om att hans kristna övertygelse är äkta. De tycker att hans berättelse handlar mer om att han tagit avstånd från islam och om hans goda erfarenheter av kristna människor än om att han skulle ha anammat den kristna tron.

Migri godkänner Daniels berättelse om sin församlingsaktivitet och dop. De finner varken brister i hans kunskap om Bibeln, den kristna läran eller dess historia. Men Migri anser ändå att det inte räcker för att visa en genuin kristen övertygelse. Det har skett för snabbt och den är för ytlig, anser man. Eftersom Migri anser att han inte är övertygad kristen är det tryggt för honom att återvända till Irak. Samtidigt som Migri konstaterar att det i Irak ses som ett brott med allvarliga straffpåföljd att överge islam.

"Inga lätta beslut"

– Vi tar inga lätta beslut när vi behandlar konvertiter, säger resultatområdeschef Tirsa Forssell på Migri.

Intygen över dop och församlingsaktivitetär en del av helhetsbedömningen, säger hon.

– Vi måste utreda trovärdigheten i berättelsen. Vi förutsätter inte detaljkunskap utan att de känner till de viktigaste kristna högtiderna och symbolerna. För oss är det viktigt att personen kan beskriva hur den kristna tron syns i vardagen. Kan de inte ge tillräcklig information om den saken är det en grund för att ifrågasätta konverteringen.

Personer som konverterat efter att de lämnat sitt hemland har en större börda att bevisa att konverteringen är äkta och inte motiverat av asylbeslut.

– Den som nyligen konverterat har en kortare historia och en ytligare kunskap om den kristna tron.

Forssell säger att Migri inte följer upp fallen efter intervjun. De känner varken till Daniels utveckling som kristen eller hans församlingsaktivitet sedan dess.

Läs mera i Kyrkpressen nummer 12/2017

Johan Sandberg



Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00