Min gudsons tro duger inte för myndigheterna

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

Vi kan kalla honom Daniel. Han varken heter eller kallar sig så, men han kunde ha valt det namnet. I hans vänkrets av före detta muslimer är det vanligt att välja ett nytt, bibliskt namn efter dopet.

Daniel fick dopundervisning i församlingen och blir döpt den 27 januari 2017 tillsammans med sina vänner. Jag fick förtroendet att bli hans fadder. Som gudfar och fadder är mitt uppdrag att vägleda och undervisa Daniel i den kristna tron och att be för honom. Det vill jag också göra.

Daniel tar sin kristna tro på allvar och det är tydligt att han för varje dag växer i sin tro. Han är ingen främmande gäst i gudstjänsten och i nattvarden. Han har också medverkat i gudstjänsterna genom att be en del av den allmänna kyrkobönen och tillsammans med sina vänner agera försångare i den arabiska versen i psalm 887.

Våren 2017 fick Daniel ett jobb som krävde mycket av honom och hans gudstjänstbesök blev färre. Ändå har han fortsatt besöka församlingen. Han har han gått en Alphakurs och är nu som bäst i församlingens böneskola. Han deltar också i samtal om Bibeln tillsammans med sina vänner hemma hos mig.

Det senaste året har jag som fadder och vän regelbundet umgåtts med Daniel. Jag ser ingen orsak att tvivla på äktheten i hans kristna tro. Tvärtom har hans förvandling uppmuntrat min kristna tro.

Men i Finland har vi en statlig myndighet som har makt att döma vem som är kristen och vem som inte är det: Migri. Migri nöjer sig inte med att ta det andliga domslutet, verket tar också den världsliga dömande makten genom att föregripa rättsbehandlingar.

Efter dopet gjorde Daniel en ny asylansökan till Migri. Tre månader senare, för snart ett år sedan, blev han kallad till ny intervju. Som stöd för sin ansökan hade han sitt dopintyg och ett intyg av kyrkoherden över sin församlingsaktivitet. I egenskap av fadder skrev också jag ett intyg att han vuxit som kristen och att han förändrats.

Migri förbehåller sig ändå rätten att göra egna bedömningar. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgås med honom regelbundet under ett helt år.

Men varken jag, en statlig myndighet, kyrkan eller dess anställda kan bedöma vem som är kristen. Det kan bara Gud. Med den dom ni dömer ska ni dömas, säger skriften. Därför avundas jag inte beslutsfattarna på Migri som tagit sig den makten.

I januari i år avslår Migri Daniels asylansökan. Migri tror att han övergett islam. De tror också att han är döpt. Men intyg över dop och församlingsaktivitet räcker inte för att övertyga Migri om att hans kristna övertygelse är äkta. De tycker att hans berättelse handlar mer om att han tagit avstånd från islam och om hans goda erfarenheter av kristna människor än om att han skulle ha anammat den kristna tron.

Migri godkänner Daniels berättelse om sin församlingsaktivitet och dop. De finner varken brister i hans kunskap om Bibeln, den kristna läran eller dess historia. Men Migri anser ändå att det inte räcker för att visa en genuin kristen övertygelse. Det har skett för snabbt och den är för ytlig, anser man. Eftersom Migri anser att han inte är övertygad kristen är det tryggt för honom att återvända till Irak. Samtidigt som Migri konstaterar att det i Irak ses som ett brott med allvarliga straffpåföljd att överge islam.

"Inga lätta beslut"

– Vi tar inga lätta beslut när vi behandlar konvertiter, säger resultatområdeschef Tirsa Forssell på Migri.

Intygen över dop och församlingsaktivitetär en del av helhetsbedömningen, säger hon.

– Vi måste utreda trovärdigheten i berättelsen. Vi förutsätter inte detaljkunskap utan att de känner till de viktigaste kristna högtiderna och symbolerna. För oss är det viktigt att personen kan beskriva hur den kristna tron syns i vardagen. Kan de inte ge tillräcklig information om den saken är det en grund för att ifrågasätta konverteringen.

Personer som konverterat efter att de lämnat sitt hemland har en större börda att bevisa att konverteringen är äkta och inte motiverat av asylbeslut.

– Den som nyligen konverterat har en kortare historia och en ytligare kunskap om den kristna tron.

Forssell säger att Migri inte följer upp fallen efter intervjun. De känner varken till Daniels utveckling som kristen eller hans församlingsaktivitet sedan dess.

Läs mera i Kyrkpressen nummer 12/2017

Johan Sandberg



givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24
Julkalendern som församlings-
medlemmarna i Helsingfors fick på posten har väckt mycket diskussion särskilt på sociala medier. Medieforskare Ari Nykvist undrar om kyrkan alls kan kommunicera på ett sätt som ligger i tiden.

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03
En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53
Åsa Nordström och Kalle Sällström bjuder på bokbord och dadelkaka i Borgå och Helsingfors.

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31
Rainer Karvonen och Bo-Göran Åstrand

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09
På söndag får vi äntligen tända det första adventsljuset.

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07
Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25
Det är i Nordsjö Sara Razai känner sig hemma just nu. Hon har alltid hellre bott i stadsdelar där hon vet att många kulturer möts.

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16
Paula Risikko och Kari Mäkinen.

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

– Jag har en syster som har Downs syndrom. Jag tror att jag är mer präglad av det än jag själv insett, säger Susanna Landor.

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04
Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00
Anders Mård är Svenska Yles medarbetare. I S:t Petersburg sedan 20 år tillbaka.

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21
– Vill du hjälpa, stöd först dem som har färdiga kanaler och kontakter, säger Ulla Siirto.

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01
Ungerns premiärminister Viktor Orbán beskrivs ha Kyrkans Utlandshjälps partnerorganisation i sitt nätverk – Ukrainsk flyktingkvinna i tåg från Lviv.

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30