Min gudsons tro duger inte för myndigheterna

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

Vi kan kalla honom Daniel. Han varken heter eller kallar sig så, men han kunde ha valt det namnet. I hans vänkrets av före detta muslimer är det vanligt att välja ett nytt, bibliskt namn efter dopet.

Daniel fick dopundervisning i församlingen och blir döpt den 27 januari 2017 tillsammans med sina vänner. Jag fick förtroendet att bli hans fadder. Som gudfar och fadder är mitt uppdrag att vägleda och undervisa Daniel i den kristna tron och att be för honom. Det vill jag också göra.

Daniel tar sin kristna tro på allvar och det är tydligt att han för varje dag växer i sin tro. Han är ingen främmande gäst i gudstjänsten och i nattvarden. Han har också medverkat i gudstjänsterna genom att be en del av den allmänna kyrkobönen och tillsammans med sina vänner agera försångare i den arabiska versen i psalm 887.

Våren 2017 fick Daniel ett jobb som krävde mycket av honom och hans gudstjänstbesök blev färre. Ändå har han fortsatt besöka församlingen. Han har han gått en Alphakurs och är nu som bäst i församlingens böneskola. Han deltar också i samtal om Bibeln tillsammans med sina vänner hemma hos mig.

Det senaste året har jag som fadder och vän regelbundet umgåtts med Daniel. Jag ser ingen orsak att tvivla på äktheten i hans kristna tro. Tvärtom har hans förvandling uppmuntrat min kristna tro.

Men i Finland har vi en statlig myndighet som har makt att döma vem som är kristen och vem som inte är det: Migri. Migri nöjer sig inte med att ta det andliga domslutet, verket tar också den världsliga dömande makten genom att föregripa rättsbehandlingar.

Efter dopet gjorde Daniel en ny asylansökan till Migri. Tre månader senare, för snart ett år sedan, blev han kallad till ny intervju. Som stöd för sin ansökan hade han sitt dopintyg och ett intyg av kyrkoherden över sin församlingsaktivitet. I egenskap av fadder skrev också jag ett intyg att han vuxit som kristen och att han förändrats.

Migri förbehåller sig ändå rätten att göra egna bedömningar. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgås med honom regelbundet under ett helt år.

Men varken jag, en statlig myndighet, kyrkan eller dess anställda kan bedöma vem som är kristen. Det kan bara Gud. Med den dom ni dömer ska ni dömas, säger skriften. Därför avundas jag inte beslutsfattarna på Migri som tagit sig den makten.

I januari i år avslår Migri Daniels asylansökan. Migri tror att han övergett islam. De tror också att han är döpt. Men intyg över dop och församlingsaktivitet räcker inte för att övertyga Migri om att hans kristna övertygelse är äkta. De tycker att hans berättelse handlar mer om att han tagit avstånd från islam och om hans goda erfarenheter av kristna människor än om att han skulle ha anammat den kristna tron.

Migri godkänner Daniels berättelse om sin församlingsaktivitet och dop. De finner varken brister i hans kunskap om Bibeln, den kristna läran eller dess historia. Men Migri anser ändå att det inte räcker för att visa en genuin kristen övertygelse. Det har skett för snabbt och den är för ytlig, anser man. Eftersom Migri anser att han inte är övertygad kristen är det tryggt för honom att återvända till Irak. Samtidigt som Migri konstaterar att det i Irak ses som ett brott med allvarliga straffpåföljd att överge islam.

"Inga lätta beslut"

– Vi tar inga lätta beslut när vi behandlar konvertiter, säger resultatområdeschef Tirsa Forssell på Migri.

Intygen över dop och församlingsaktivitetär en del av helhetsbedömningen, säger hon.

– Vi måste utreda trovärdigheten i berättelsen. Vi förutsätter inte detaljkunskap utan att de känner till de viktigaste kristna högtiderna och symbolerna. För oss är det viktigt att personen kan beskriva hur den kristna tron syns i vardagen. Kan de inte ge tillräcklig information om den saken är det en grund för att ifrågasätta konverteringen.

Personer som konverterat efter att de lämnat sitt hemland har en större börda att bevisa att konverteringen är äkta och inte motiverat av asylbeslut.

– Den som nyligen konverterat har en kortare historia och en ytligare kunskap om den kristna tron.

Forssell säger att Migri inte följer upp fallen efter intervjun. De känner varken till Daniels utveckling som kristen eller hans församlingsaktivitet sedan dess.

Läs mera i Kyrkpressen nummer 12/2017

Johan Sandberg



stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35