Min gudsons tro duger inte för myndigheterna

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

Vi kan kalla honom Daniel. Han varken heter eller kallar sig så, men han kunde ha valt det namnet. I hans vänkrets av före detta muslimer är det vanligt att välja ett nytt, bibliskt namn efter dopet.

Daniel fick dopundervisning i församlingen och blir döpt den 27 januari 2017 tillsammans med sina vänner. Jag fick förtroendet att bli hans fadder. Som gudfar och fadder är mitt uppdrag att vägleda och undervisa Daniel i den kristna tron och att be för honom. Det vill jag också göra.

Daniel tar sin kristna tro på allvar och det är tydligt att han för varje dag växer i sin tro. Han är ingen främmande gäst i gudstjänsten och i nattvarden. Han har också medverkat i gudstjänsterna genom att be en del av den allmänna kyrkobönen och tillsammans med sina vänner agera försångare i den arabiska versen i psalm 887.

Våren 2017 fick Daniel ett jobb som krävde mycket av honom och hans gudstjänstbesök blev färre. Ändå har han fortsatt besöka församlingen. Han har han gått en Alphakurs och är nu som bäst i församlingens böneskola. Han deltar också i samtal om Bibeln tillsammans med sina vänner hemma hos mig.

Det senaste året har jag som fadder och vän regelbundet umgåtts med Daniel. Jag ser ingen orsak att tvivla på äktheten i hans kristna tro. Tvärtom har hans förvandling uppmuntrat min kristna tro.

Men i Finland har vi en statlig myndighet som har makt att döma vem som är kristen och vem som inte är det: Migri. Migri nöjer sig inte med att ta det andliga domslutet, verket tar också den världsliga dömande makten genom att föregripa rättsbehandlingar.

Efter dopet gjorde Daniel en ny asylansökan till Migri. Tre månader senare, för snart ett år sedan, blev han kallad till ny intervju. Som stöd för sin ansökan hade han sitt dopintyg och ett intyg av kyrkoherden över sin församlingsaktivitet. I egenskap av fadder skrev också jag ett intyg att han vuxit som kristen och att han förändrats.

Migri förbehåller sig ändå rätten att göra egna bedömningar. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgås med honom regelbundet under ett helt år.

Men varken jag, en statlig myndighet, kyrkan eller dess anställda kan bedöma vem som är kristen. Det kan bara Gud. Med den dom ni dömer ska ni dömas, säger skriften. Därför avundas jag inte beslutsfattarna på Migri som tagit sig den makten.

I januari i år avslår Migri Daniels asylansökan. Migri tror att han övergett islam. De tror också att han är döpt. Men intyg över dop och församlingsaktivitet räcker inte för att övertyga Migri om att hans kristna övertygelse är äkta. De tycker att hans berättelse handlar mer om att han tagit avstånd från islam och om hans goda erfarenheter av kristna människor än om att han skulle ha anammat den kristna tron.

Migri godkänner Daniels berättelse om sin församlingsaktivitet och dop. De finner varken brister i hans kunskap om Bibeln, den kristna läran eller dess historia. Men Migri anser ändå att det inte räcker för att visa en genuin kristen övertygelse. Det har skett för snabbt och den är för ytlig, anser man. Eftersom Migri anser att han inte är övertygad kristen är det tryggt för honom att återvända till Irak. Samtidigt som Migri konstaterar att det i Irak ses som ett brott med allvarliga straffpåföljd att överge islam.

"Inga lätta beslut"

– Vi tar inga lätta beslut när vi behandlar konvertiter, säger resultatområdeschef Tirsa Forssell på Migri.

Intygen över dop och församlingsaktivitetär en del av helhetsbedömningen, säger hon.

– Vi måste utreda trovärdigheten i berättelsen. Vi förutsätter inte detaljkunskap utan att de känner till de viktigaste kristna högtiderna och symbolerna. För oss är det viktigt att personen kan beskriva hur den kristna tron syns i vardagen. Kan de inte ge tillräcklig information om den saken är det en grund för att ifrågasätta konverteringen.

Personer som konverterat efter att de lämnat sitt hemland har en större börda att bevisa att konverteringen är äkta och inte motiverat av asylbeslut.

– Den som nyligen konverterat har en kortare historia och en ytligare kunskap om den kristna tron.

Forssell säger att Migri inte följer upp fallen efter intervjun. De känner varken till Daniels utveckling som kristen eller hans församlingsaktivitet sedan dess.

Läs mera i Kyrkpressen nummer 12/2017

Johan Sandberg



Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55