Min gudsons tro duger inte för myndigheterna

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

Vi kan kalla honom Daniel. Han varken heter eller kallar sig så, men han kunde ha valt det namnet. I hans vänkrets av före detta muslimer är det vanligt att välja ett nytt, bibliskt namn efter dopet.

Daniel fick dopundervisning i församlingen och blir döpt den 27 januari 2017 tillsammans med sina vänner. Jag fick förtroendet att bli hans fadder. Som gudfar och fadder är mitt uppdrag att vägleda och undervisa Daniel i den kristna tron och att be för honom. Det vill jag också göra.

Daniel tar sin kristna tro på allvar och det är tydligt att han för varje dag växer i sin tro. Han är ingen främmande gäst i gudstjänsten och i nattvarden. Han har också medverkat i gudstjänsterna genom att be en del av den allmänna kyrkobönen och tillsammans med sina vänner agera försångare i den arabiska versen i psalm 887.

Våren 2017 fick Daniel ett jobb som krävde mycket av honom och hans gudstjänstbesök blev färre. Ändå har han fortsatt besöka församlingen. Han har han gått en Alphakurs och är nu som bäst i församlingens böneskola. Han deltar också i samtal om Bibeln tillsammans med sina vänner hemma hos mig.

Det senaste året har jag som fadder och vän regelbundet umgåtts med Daniel. Jag ser ingen orsak att tvivla på äktheten i hans kristna tro. Tvärtom har hans förvandling uppmuntrat min kristna tro.

Men i Finland har vi en statlig myndighet som har makt att döma vem som är kristen och vem som inte är det: Migri. Migri nöjer sig inte med att ta det andliga domslutet, verket tar också den världsliga dömande makten genom att föregripa rättsbehandlingar.

Efter dopet gjorde Daniel en ny asylansökan till Migri. Tre månader senare, för snart ett år sedan, blev han kallad till ny intervju. Som stöd för sin ansökan hade han sitt dopintyg och ett intyg av kyrkoherden över sin församlingsaktivitet. I egenskap av fadder skrev också jag ett intyg att han vuxit som kristen och att han förändrats.

Migri förbehåller sig ändå rätten att göra egna bedömningar. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgås med honom regelbundet under ett helt år.

Men varken jag, en statlig myndighet, kyrkan eller dess anställda kan bedöma vem som är kristen. Det kan bara Gud. Med den dom ni dömer ska ni dömas, säger skriften. Därför avundas jag inte beslutsfattarna på Migri som tagit sig den makten.

I januari i år avslår Migri Daniels asylansökan. Migri tror att han övergett islam. De tror också att han är döpt. Men intyg över dop och församlingsaktivitet räcker inte för att övertyga Migri om att hans kristna övertygelse är äkta. De tycker att hans berättelse handlar mer om att han tagit avstånd från islam och om hans goda erfarenheter av kristna människor än om att han skulle ha anammat den kristna tron.

Migri godkänner Daniels berättelse om sin församlingsaktivitet och dop. De finner varken brister i hans kunskap om Bibeln, den kristna läran eller dess historia. Men Migri anser ändå att det inte räcker för att visa en genuin kristen övertygelse. Det har skett för snabbt och den är för ytlig, anser man. Eftersom Migri anser att han inte är övertygad kristen är det tryggt för honom att återvända till Irak. Samtidigt som Migri konstaterar att det i Irak ses som ett brott med allvarliga straffpåföljd att överge islam.

"Inga lätta beslut"

– Vi tar inga lätta beslut när vi behandlar konvertiter, säger resultatområdeschef Tirsa Forssell på Migri.

Intygen över dop och församlingsaktivitetär en del av helhetsbedömningen, säger hon.

– Vi måste utreda trovärdigheten i berättelsen. Vi förutsätter inte detaljkunskap utan att de känner till de viktigaste kristna högtiderna och symbolerna. För oss är det viktigt att personen kan beskriva hur den kristna tron syns i vardagen. Kan de inte ge tillräcklig information om den saken är det en grund för att ifrågasätta konverteringen.

Personer som konverterat efter att de lämnat sitt hemland har en större börda att bevisa att konverteringen är äkta och inte motiverat av asylbeslut.

– Den som nyligen konverterat har en kortare historia och en ytligare kunskap om den kristna tron.

Forssell säger att Migri inte följer upp fallen efter intervjun. De känner varken till Daniels utveckling som kristen eller hans församlingsaktivitet sedan dess.

Läs mera i Kyrkpressen nummer 12/2017

Johan Sandberg



Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26
Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00
Merete Mazzarella skule gärna ha en upplevelse av att fyllas av Guds närvaro.

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00
Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00
Kyrkoherde Kristian Willis hoppas att det snart ska finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska.

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19
Hintikka konstaterade att vi i sommar har brutit tystnaden kring rasismen.

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00
Pelagia och Dimitris tackade för sin relation och den nystart de 
fått tillsammans.

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00
Kyrkans gemenskap för mig är musiken, säger Catharina von Schoultz.

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39