Världsböndagen firas alltid den första fredagen i mars. Årets tema är ”Allt Gud skapat är mycket gott”.

Ber samma böner på tusen språk

bön.

Världsböndagen börjar när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Samma gudstjänst firas på mer än tusen språk i över 170 länder.

2.3.2018 kl. 11:15

Vad är Världsböndagen?

– Det var år 1887 som man först började samla kvinnor till förbön. Initiativet växte till en nationell, ekumenisk böndag. På 1920-talet spreds idén från Nordamerika vidare. I början kallades dagen ”Kvinnornas internationella böndag” men numera har man ändrat namnet till ”Världsböndagen”, berättar Britta Lassus, som är med i den finlandssvenska kommittén för Världsböndagen.

I Finland firas Världsböndagen för 58:e gången. Som traditionen bjuder sker det i morgon, den första fredagen i mars. Årets tema är ”Allt Gud skapat är mycket gott”. Materialet till Världsböndagens gudstjänst – som översätts till olika språk och firas över hela världen – har i år sammanställts av kvinnor i Surinam i norra Sydamerika.

Vilka kyrkor är inkluderade?

– I princip kan alla kristna kyrkor och samfund vara med, säger Britta Lassus.

I Finland finns både en finskspråkig och en svenskspråkig kommitté som arbetar med böndagen utgående från det material som sammanställts. Den finlandssvenska består av representanter för sex olika samfund: Ella Enberg (Missionskyrkan i Finland), Tuula Sahlin (Finlands sv. Metodistkyrka) Rut Nordlund-Spiby (Finlands sv. Baptistsamfund), Christina Långström (Frälsningsarmén), Barbro Holmberg (Finlands sv. Pingstmission) och Britta Lassus som representerar den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Varje år är någon av dessa ansvarig för Världsböndagens program och utser vilket biståndsprojekt som får ta emot världsböndagssamlingarnas kollekter. I år är det Frälsningsarméns fadderarbete i Bolivia som får ta emot de medel som samlas in.

För naturen och barnen

– I årets program ber vi speciellt för bevarandet av den natur som Gud skapat (miljön håller på att förstöras på olika sätt i Surinam och i hela vår värld) och för människorna i Surinam, om möjlighet för barn och unga att få gå i skola – en fråga som är aktuell i de flesta utvecklingsländer, säger Lassus.

Världsböndagskommittén skickar ut gudstjänstprogrammet till församlingarna runt om i Svenskfinland.

– Vår förhoppning är att materialet ska användas vid en ekumenisk gudstjänst på olika orter.

I Helsingfors firas en gemensam svenskspråkig ekumenisk gudstjänst på Världsböndagen. I år hålls den i Templet på Frälsningsarmén, Nylandsgatan 40, fredagen den 2 mars kl. 19. Medlemmarna i Världsböndagskommittén och Templets hornmusikkår medverkar och talare är Lyn Hills från Frälsningsarmén.

Emelie Wikblad



unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39