Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.
Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Teologer forskar i vaccinattityder

Vaccin.

Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt.

15.2.2018 kl. 10:11

– Vi är intresserade av hur det kommer sig att vaccin blivit en eldfängd fråga som delar människor väldigt starkt, säger professor Mikael Lindfelt som leder projektet.

Forskarna vill försöka förstå varför hälsa blivit ett så centralt värde i människors liv – och om hälsa som värde tillåts åsidosätta andra värderingar.

– I vaccinfrågan är det här intressant eftersom människor hänvisar till rätten att bestämma över sin och sina barns hälsa, säger Lindfelt.

Han säger att vi ser samma fenomen också när det gäller till exempel kost och dieter.

– Det finns etablerad kunskap, men så finns det många sammanhang där man inte alls vill kännas vid den.

Människor kan välja sin egen diet utan att påverka andra, men när det gäller vaccin ställs de individuella rättigheterna mot ett kollektivt tryck, eftersom vaccin kräver en gemensam åtgärd för att gruppimmuniteten ska fungera.

– Därför är det här ett väldigt bra case för att diskutera den här sortens fenomen. Den stora spänningen mellan individ och grupp, mellan självbestämmande och solidaritet, sätts på prov.

Attityderna i en fråga som den här säger samtidigt något om samhället och om förändringar som skett när det gäller respekt för auktoriteter och myndigheter.

Fokus på Jakobstadsregionen

Det treåriga projektet genomförs av en grupp forskare och doktorander från den teologiska etiken och den tillämpade psykologin vid Åbo Akademi och Åbo universitet. De kommer att jobba med enkäter, intervjuer och instrument som ska ringa in människors etiska värdeprofiler och livsåskådningsprofiler.

Materialinsamlingen görs i tre omgångar: Först skickas enkäter till dem som jobbar inom sjukvården i elva olika sjukvårdsdistrikt, senare till småbarnsfamiljer i Åboland och möjligen på Åland. I höst görs en mer kvalitativt inriktad studie i Jakobstadsregionen, som i medier utmålats som en region med utpräglad vaccinskepticism.

– Vår mål är att få djupinformation på regional nivå. Den här typen av regionstudie har inte gjorts tidigare, därför är det också intressant för dem som gör globala studier, säger Lindfelt.

Frågan upplevs som viktig i regionen. Samarbetsnämnden i Pedersörenejden beslöt förra veckan att delta i finansieringen av projektet med 10 000 euro.

Tidigare forskning om attityder till vaccin har gjorts i flera europeiska länder, också i Finland, inom ramen för Institutet för hälsa och välfärds (THL) myndighetsansvar. Lindfelt betonar att projektet han leder är helt oberoende av myndighetsperspektiv.

– De flesta studier tittar på faktorer som påverkar vaccinbeteendet. Vi vill förstå fenomenet i ett mycket bredare perspektiv, som en fråga om hälsoförståelse och en fråga om grundläggande rättigheter och skyldigheter. Vi vill också förstå hur dessa slags hälsorelaterade övertygelser fungerar och spiller över till andra övertygelser.

Vag koppling till religion

Det finns några studier som visar på en vag koppling mellan religion och vaccinattityder. Lindfelt tror inte att ett sådant samband är speciellt relevant för att förstå det större mönstret, men givetvis är det en fråga som forskargruppen kommer att undersöka.

Kopplingen mellan religion och vaccinmotstånd verkar främst gälla HPV-vaccinet, som nu ges till flickor i tolvårsåldern med målet att förebygga livmoderhalscancer.

– HPV-vaccin uppfattas som signal för något som vissa religiösa riktningar inte gillar, men det är viktigt att inte låta ett avgränsat exempel bli betecknande för allt som berör attityder till vacciner eller hälsobeteende i stort.

Med på ett hörn finns också de rättsliga aspekterna.

– Ur ett rättsligt perspektiv är det öppet huruvida föräldrar kan hänvisa till religiös övertygelse när det kommer till att låta vaccinera sina barn. Mig veterligen har det inte heller använts som argument i Finland, men nog i vissa andra länder, säger Lindfelt.

Emelie Wikblad



Boris Salo har tillsammans med Larsmo När-TV spelat in åtta avsnitt om Markusevangeliet avsedda för samtal inom smågrupper.

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00
Kommunistregimen i Sovjet klassade Bibeln som en sagobok. Varför var de så rädda för den, undrar Håkan Nitivuori.

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43
Jan-Erik Andelin har bland annat jobbat som Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet.

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00
Terese Norrvik, Jona Granlund, Ingrid Björkskog, Eva-Maria Ilmoni och Nenne Lappalainen börjar som medarbetare i Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33
Patrica Strömbäck är tf kyrkoherde i Solf från årskiftet.

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13
När grannens vedlider
gapar tomt rycker församlingen och Leif Galls ut med ved.

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14
Efter att ha varit det yngre barnet blev Lotta Keskinen plötsligt ett endabarn.

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14
Hanna och hennes kollegor, en pingstpastor, en imam, en serbisk ortodox präst och en diakon, är de enda som får röra sig fritt på fängelset. Men det är många säkerhetsåtgärder att hålla i åtanke.

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40
Jan-Erik Andelin börjar jobba på Kyrkpressen i februari.

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34
Siv Jern och Barbro Eriksson har båda stor sakkunskap och lång arbetserfarenhet, nämner biskop Bo-Göran Åstrand i motiveringen.

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31
Just nu fylls Jessica Högnabba-Akins dagar av vagnspromenader, men om ett drygt år börjar hon på nya jobbet.

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59
Tina Westerlund klarar det mesta i vardagen själv. Men det tog tid att smälta att hon behöver rullstol.

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32
Fredrik Kass hoppar in som kyrkoherde i Replot i höst. Han besöker församlingen ungefär en gång i veckan.

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21