Maria Repo-Rostedt säger att en poäng med att träffas och vara tysta tillsammans helt enkelt är att det blir av.

En kravlös övning i stillhet

Lugn.

En tyst halvtimme och inga försök att vara något annat än det du är – det är Kristen meditation som ordnas varje torsdag.

14.2.2018 kl. 12:50

Vi är många som längtar efter någon slags stillhet mitt i vardagsslitet. Ett sådant behov försöker man möta i Johanneskyrkans krypta, varje torsdag.

– Vi vill att det ska vara låg tröskel till Kristen meditation, så att var och en får be på sitt sätt. Vi är alla olika och kommunicerar på vårt eget sätt, säger Maria Repo-Rostedt som är församlingspastor i Johannes församling.

Kravlöshet är en utgångspunkt för meditationen.

– Man ska inte försöka vara något annat än det man är. Österländsk meditation associerar jag till att man ska bli tom, utan tankar. På sätt och vis gäller det också den kristna meditationen, men där har tomheten inte ett egenvärde utan det är ett möte det är fråga om. Man är inför Gud och har en gemenskap med Gud.

Vad händer i prktiken?

Den kristna meditationen i Johannes församling inleds med att någon kort berättar hur det hela går till. Sedan följer en stillhetsövning.

– Man har kanske sprungit från jobbet och har tankarna på många håll. Stillhetsövningen handlar om att hjälpa deltagarna att landa och bli närvarande här och nu. Lite som en avslappningsövning, men i stället för att endast bli avslappnad är målet att bli uppmärksam och närvarande.

Sedan delas ett bibelord ut.

– Man får smaka på det eller be kring det. Men man behöver förstås inte ta emot lappen om man inte vill, och vill man inte tänka på något alls går det lika bra.

Ett annat stöd för att bli stilla är mantrat eller ordet ”maranatha”. Det är arameiska, det talspråk som pratades på Jesu tid, och betyder ”Kom Herre”.

– Man kan upprepa maranatha för sig själv, ”mara” på inandning och ”natha” på utandning. Eller så kan man välja något annat ord. Andningen är något man kan koncentrera sig på om tankarna är överallt, den har vi alltid med oss. Om man försöker sitta upprätt och tänka på andningen kan det lätta på spänningar, göra oss mera öppna och mottagliga.

Efter stillhetsövningen och bibelordet följer helt enkelt en halvtimmes tystnad.

– Om man känner att man inte orkar sitta hela halvtimmen så kan man gå.

När tystnaden bryts ber alla Fader vår tillsammans och ber om Herrens välsignelse.

Varför i grupp?

Man kan kanske undra vad det är för idé med att vara tyst tillsammans. Varför inte bara sitta tyst hemma?

– Det får man också gärna göra, säger Maria Repo-Rostedt och skrattar.

– Egentligen finns det tre poänger med att göra det här tillsammans. Ett: det blir av. Två: det blir märkligt nog en gemenskap, även om vi bara sitter tysta tillsammans. Och slutligen finns det en möjlighet att efter meditationen rycka ledaren i ärmen om man känner att man vill prata om något.

Tystnaden är inte alltid bara en kraftkälla, den kan också utmana oss.

– Resultatet kan bli att jag känner: Jag mår inte alls bra nu. Vad ska jag göra åt det?

En stund i tystnad kan ge oss vidgade perspektiv.

– Vi påminns om en större verklighet än den vi ser nu, och vi påminns också om att vi inte är ensamma. Om vi känner att just nu är jag ledsen eller arg så har vi någon att ge det åt. När ångesten kommer finns det någon där som tar oss i handen och leder oss, han som vet precis hur det känns och som själv ropat ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”

– Det jag tycker är så underbart med kristendomen är att vi har tillåtelse att vara i ångesten, vi får vara allt annat än coola. Det är inte annars så tillåtet i vårt samhälle.

Varje torsdag

  • Kristen meditation ordnas varje torsdag kl. 17.30.
  • Platsen är Johanneskyrkans krypta, Högbergsg. 12. Kryptans ingång finns till höger om huvudingången. Från 8.3 flyttar meditationen tillbaka in i Johanneskyrkan (inga meditationer 15.3, 29.3 och 10.5).
Ulrika Hansson



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00