Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

"Luoma har kanske en liten fördel"

Analys.

Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

8.2.2018 kl. 17:34

– Det var väntat att Tapio Luoma och Björn Vikström skulle vara de som går vidare. Det som är en liten överraskning när man ser på siffrorna är att Heli Inkinen i procent fick en mindre andel av rösterna än väntat, säger Kari Latvus som är teologie doktor och ledande sakkunnig vid Kyrkostyrelsen, och som bloggar om kyrkan på bloggen "Latvus".

Han menar att överraskningen på slutrakan är att den enda kvinnliga kandidaten Heli Inkinen och kvinnoprästmotståndaren Ville Auvinen fick nästan lika många röster.

– Från det övriga Finland fick Auvinen till och med fler röster än Inkinen. Det här var överraskande. Men det är inte överraskande att det blir en andra omgång, och tydligen en mycket spännande sådan.

Kan man dra den slutsatsen att Luoma är väldigt stark inför andra omgången?

– Kanske inte väldigt stark. Om Luoma skulle få alla röster som nu gått till Auvinen, och om Vikström skulle få alla Inkinens och Kantolas röster, så blir skillnaden 14 röster till Luomas fördel. Men det betyder som bäst enbart sju personer.

Han påpekar att det inte krävs mycket – bara att någon låter bli att rösta eller blir sjuk – så är den marginalen ganska liten.

– Skillnaden är mindre än en procent. Och man kan inte veta hur alla kommer att rösta inför andra omgången. Någon som röstat på Inkinen tänker kanske att om hen inte kan rösta på en kvinna röstar hen inte alls. Någon som stött Ville Auvinen kan i sin tur tycka att Luoma är för otydlig i sina ställningstaganden, och vill därför inte rösta på honom.

Inför andra omgången hoppas Latvus på en diskussion om på vilka punkter kandidaterna vill fortsätta på samma linje som Mäkinen – och på vilka punkter de vill göra saker annorlunda.

– I äktenskapsfrågan kommer ju skillnaderna fram, den frågan delar de här kandidaterna, och den kommer säkert att diskuteras mycket. Men hur ser de på ärkebiskopens roll som kyrkans röst och ansikte i olika frågor? Där stiger säkert små skillnader fram. Samtidigt är det bra att minnas att det inte finns några skarpa åsiktsskillnader mellan de här två.

Både Luoma och Vikström är välartikulerade, bra på att diskutera och motivera sig.

– Hos Björn Vikström märks kanske ett bredare teologiskt kunnande från olika områden. Han vill argumentera på ett mångsidigt och teologiskt välmotiverat sätt. Men också Luoma är en god retoriker som är bra på att artikulera också sin egen osäkerhet i olika frågor, vilket jag tycker är bra.

Vad tror du om språkfrågan, lider Björn Vikström av att finska inte är hans modersmål?

– Björn Vikström talar en mycket god finska. Att diskussionen går på finska kan till och med vara en fördel för honom, för liksom han själv har sagt leder det till att han måste uttrycka sig lite enklare och rakare, översätta det han vill säga i sina tankar, eftersom finska inte är hans modersmål. Så det kan både vara en styrka och en svaghet hos honom. Hos röstarna tror jag inte att frågan är särskilt central. John Vikström har ju varit Finlands ärkebiskop, och jag tror inte att någon har något att säga om språkfrågan när det gäller honom.

Kari Latvus påpekar att valdiskussionerna inför första omgången varit väldigt snälla.

– Jag hoppas på följdfrågor, ”Vad betyder det att du säger så här?”, och inte så att man bara nöjer sig med svaret. Jag önskar mig vassare valtenter, mera sådant som vi fick se inför presidentvalet.

Sofia Torvalds



I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26
Albanus väntar på pilgrimernas ankomst från vandringen utanför Sottunga.

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26
Leif Salméns bok ”Det orientaliska rummet” innehåller idé- och litteraturhistoriska funderingar.

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, kaplan i Vasa svenska församling, valdes i går till församlingens nya kyrkoherde. Han fick 56,9 procent av rösterna. 11.6.2017 kl. 22:39

Gudsbevis. Det är kanske lite enklare att tro på Gud i början av juni än i gråa november. 1.6.2017 kl. 00:00

sommar. Cirka 260 vägkyrkor från norr till söder öppnar sina dörrar igen till glädje för sommarresenärerna. 9.6.2017 kl. 09:06

litteratur. Patrik Hagman, Sofia Torvalds, Björn Vikström och Amanda Audas-Kass ger ut böcker på Fontana Media till hösten. 5.6.2017 kl. 15:08

– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15