Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

Skapar en plats där det finns någon som förstår

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

Du är ute och julhandlar i trängseln, går i snöslasket på en julbelyst gata. Av människorna du möter där i stormarknaden, köpcentret, på gatan kommer varannan – statistiskt sett – att drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv. Depression är vanligast, men det kan också handla om ångest, fobier eller beroenden.

Varför talar vi så lite om psykisk ohälsa trots att det är så vanligt?

– Jag tror att människor inte vet om det. Kanske man känner att det är ett besvärligt samtalsämne och att man inte vill såra någon genom att ta upp det, säger Anne Ahlgren, verksamhetsledare för Psykosociala föreningen Sympati.

Men det är bra att reagera om någon i ens närhet visar tecken på att må dåligt – kanske tappar intresse för sådant den tidigare tyckt om.

– Vare sig det är i vänkretsen eller hemma, våga fråga: Hur mår du riktigt? Och ge dig tid att lyssna, säger Ahlgren.

Kamratstöd och kaffe

Den som trycker på summern och tar hissen eller trapporna till fjärde våningen på Eriksgatan 8 i Helsingfors hittar en dörr med färggrann skylt. Innanför dörren finns ”vardagsrummet”, med soffor runt ett dukat kaffebord. I lokalen finns också kök, bibliotek, ett mötesrum för allt från diskussioner till pyssel, och ett tv-rum.

Psykosociala föreningen Sympati hör till Psykosociala förbundet, som har medlemsföreningar på olika håll i landet. Sympatis historia är densamma som för många andra motsvarande föreningar: På 1980-talet stängdes många psykiatriska sjukhus och vårdplatserna blev färre.

– Plötsligt var det många som inte hade en plats att gå till, berättar Anne Ahlgren.

Föreningen erbjuder inte vård, utan olika former av självhjälp. Syftet är att motverka stigmatisering och främja mental hälsa. Grundpelaren i verksamheten stavas kamratstöd.

– Den som lider av psykisk ohälsa blir lätt isolerad. Man har kanske inte ork att upprätthålla sina sociala nätverk. Man kan uppleva att folk ser ner på en, man får skuld- och skamkänslor. Därför är det viktigt att kunna komma och utbyta erfarenheter med människor som haft liknande upplevelser, säger Ahlgren.

Människor som har eller någon gång haft psykisk ohälsa får komma hit och tala om sina upplevelser – eller om något helt annat. Anhöriga är också välkomna. När en person brottas med psykisk ohälsa är det något som starkt kan beröra hela familjen.

– Vi vill vara en plats med mycket låg tröskel.

Verksamheten omfattar öppet hus, grupper med olika teman och aktiviteter som motion och allsång, samt kurser och föreläsningar som ger stöd för att förbättra den egna hälsan.

Festerna är viktiga

Högtider och ledigheter kan vara speciellt tunga för den som är ensam, mår dåligt eller har det svårt ekonomiskt. Därför ordnar föreningen, även när det står jullov i kalendern, något program varje vecka. Verksamheten håller också igång hela sommaren.

Festerna utgör en viktig del. Umgänget, god mat och underhållande program kan betyda mycket för den som inte har ett stort socialt nätverk – eller tidigt blivit utanför arbetslivet och har knappa tillgångar.

Sympatis julfest är den mest välbesökta festen under året. Besök av Finlands nykrönta Lucia och julgubben hör till och det bjuds på julmat och allsång.

I huvudstadsregionen är Sympati den enda helt svenskspråkiga föreningen i sitt slag. Idag har föreningen ungefär 260 medlemmar och får hela tiden nya.

Nya vänner, ny kunskap, en trygg plats där man kan vara sig själv, är saker som Anne Ahlgren fått höra att medlemmarna värderar högt.

– Vi försöker hela tiden utvecklas så att så många som möjligt ska uppleva att de har en orsak att komma.

Ahlgren är den enda anställda. Mycket görs av medlemmar som frivilligt ställer upp som värdar under öppet hus, leder den praktiska verksamheten eller sitter med i styrelsen. När hon frågar de frivilliga vad som får dem att orka är svaret: ”Man får när man ger”.

Sympati är en obunden förening, men samarbetar med många andra svenskspråkiga organisationer i Helsingfors genom nätverket Frivilligt på svenska, från Folkhälsan och Luckan Integration till Finska Missionssällskapet och Kyrkans samtalstjänst. Tillsammans har de till exempel ordnat utbildning för dem som leder volontärverksamhet.

– Vi har större muskler tillsammans. Vi kan dela på arbetsbörda och kostnader och dela information med varandra, säger Ahlgren.

Psykisk ohälsa i Finland

  • Över en miljon finländare drabbas varje år av någon form av psykisk ohälsa.
  • En tiondel av befolkningen anlitar årligen mentalvårdstjänster.
  • Nästan 50 procent av alla sjukpensioneringar är relaterade till psykisk ohälsa, och det är en av de allra vanligaste orsakerna till att unga får sjukpension.
  • Psykisk ohälsa kostar samhället 5 miljarder euro varje år.
Emelie Wikblad



BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58