Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

Skapar en plats där det finns någon som förstår

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

Du är ute och julhandlar i trängseln, går i snöslasket på en julbelyst gata. Av människorna du möter där i stormarknaden, köpcentret, på gatan kommer varannan – statistiskt sett – att drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv. Depression är vanligast, men det kan också handla om ångest, fobier eller beroenden.

Varför talar vi så lite om psykisk ohälsa trots att det är så vanligt?

– Jag tror att människor inte vet om det. Kanske man känner att det är ett besvärligt samtalsämne och att man inte vill såra någon genom att ta upp det, säger Anne Ahlgren, verksamhetsledare för Psykosociala föreningen Sympati.

Men det är bra att reagera om någon i ens närhet visar tecken på att må dåligt – kanske tappar intresse för sådant den tidigare tyckt om.

– Vare sig det är i vänkretsen eller hemma, våga fråga: Hur mår du riktigt? Och ge dig tid att lyssna, säger Ahlgren.

Kamratstöd och kaffe

Den som trycker på summern och tar hissen eller trapporna till fjärde våningen på Eriksgatan 8 i Helsingfors hittar en dörr med färggrann skylt. Innanför dörren finns ”vardagsrummet”, med soffor runt ett dukat kaffebord. I lokalen finns också kök, bibliotek, ett mötesrum för allt från diskussioner till pyssel, och ett tv-rum.

Psykosociala föreningen Sympati hör till Psykosociala förbundet, som har medlemsföreningar på olika håll i landet. Sympatis historia är densamma som för många andra motsvarande föreningar: På 1980-talet stängdes många psykiatriska sjukhus och vårdplatserna blev färre.

– Plötsligt var det många som inte hade en plats att gå till, berättar Anne Ahlgren.

Föreningen erbjuder inte vård, utan olika former av självhjälp. Syftet är att motverka stigmatisering och främja mental hälsa. Grundpelaren i verksamheten stavas kamratstöd.

– Den som lider av psykisk ohälsa blir lätt isolerad. Man har kanske inte ork att upprätthålla sina sociala nätverk. Man kan uppleva att folk ser ner på en, man får skuld- och skamkänslor. Därför är det viktigt att kunna komma och utbyta erfarenheter med människor som haft liknande upplevelser, säger Ahlgren.

Människor som har eller någon gång haft psykisk ohälsa får komma hit och tala om sina upplevelser – eller om något helt annat. Anhöriga är också välkomna. När en person brottas med psykisk ohälsa är det något som starkt kan beröra hela familjen.

– Vi vill vara en plats med mycket låg tröskel.

Verksamheten omfattar öppet hus, grupper med olika teman och aktiviteter som motion och allsång, samt kurser och föreläsningar som ger stöd för att förbättra den egna hälsan.

Festerna är viktiga

Högtider och ledigheter kan vara speciellt tunga för den som är ensam, mår dåligt eller har det svårt ekonomiskt. Därför ordnar föreningen, även när det står jullov i kalendern, något program varje vecka. Verksamheten håller också igång hela sommaren.

Festerna utgör en viktig del. Umgänget, god mat och underhållande program kan betyda mycket för den som inte har ett stort socialt nätverk – eller tidigt blivit utanför arbetslivet och har knappa tillgångar.

Sympatis julfest är den mest välbesökta festen under året. Besök av Finlands nykrönta Lucia och julgubben hör till och det bjuds på julmat och allsång.

I huvudstadsregionen är Sympati den enda helt svenskspråkiga föreningen i sitt slag. Idag har föreningen ungefär 260 medlemmar och får hela tiden nya.

Nya vänner, ny kunskap, en trygg plats där man kan vara sig själv, är saker som Anne Ahlgren fått höra att medlemmarna värderar högt.

– Vi försöker hela tiden utvecklas så att så många som möjligt ska uppleva att de har en orsak att komma.

Ahlgren är den enda anställda. Mycket görs av medlemmar som frivilligt ställer upp som värdar under öppet hus, leder den praktiska verksamheten eller sitter med i styrelsen. När hon frågar de frivilliga vad som får dem att orka är svaret: ”Man får när man ger”.

Sympati är en obunden förening, men samarbetar med många andra svenskspråkiga organisationer i Helsingfors genom nätverket Frivilligt på svenska, från Folkhälsan och Luckan Integration till Finska Missionssällskapet och Kyrkans samtalstjänst. Tillsammans har de till exempel ordnat utbildning för dem som leder volontärverksamhet.

– Vi har större muskler tillsammans. Vi kan dela på arbetsbörda och kostnader och dela information med varandra, säger Ahlgren.

Psykisk ohälsa i Finland

  • Över en miljon finländare drabbas varje år av någon form av psykisk ohälsa.
  • En tiondel av befolkningen anlitar årligen mentalvårdstjänster.
  • Nästan 50 procent av alla sjukpensioneringar är relaterade till psykisk ohälsa, och det är en av de allra vanligaste orsakerna till att unga får sjukpension.
  • Psykisk ohälsa kostar samhället 5 miljarder euro varje år.
Emelie Wikblad



JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00