När inget längre är roligt

Depression.

Det är viktigt att vara uppmärksam på sig själv. Om inget längre är glädjefyllt är det dags att söka hjälp

17.11.2017 kl. 10:11

Den mörka tid på året vi nu befinner oss i kan kännas tung på många sätt.

– En del funderar på om det är mörkret som påverkar dem när de känner sig nere. Mörkret kan säkert vara en bidragande faktor, men är man depressiv beror det ofta i första hand på livssituationen. Det kan också vara kopplat till ens hormonbalans och till hur vårt samhälle fungerar i dag med människor som jobbar för mycket.

Det säger Anna Korkman Lopes som är utbildad psykolog och jobbar på familjerådgivningen i Helsingfors samfällighet.

Då är något på tok

Det är viktigt att vara uppmärksam på sig själv.

– Kvinnor fungerar ofta utifrån andras behov, men man måste ge de egna behoven den uppmärksamhet de kräver. Man kan inte ta sitt eget välmående som en självklarhet.

Det finns både psykiska och fysiska signaler som kan tyda på depression.

– Om man märker att man inte längre har något nöje av det man brukar tycka om att göra, om det är svårt att komma sig ur sängen och gå till jobbet eller studierna och om man bara vill vara för sig själv och inte gå någonstans – då har det gått för långt.

Och det är värt att kolla upp läget i tid.

– Om man känt sig deppig i mer än två veckor och inte fått livet att fungera så lönar det sig att söka hjälp, säger Korkman Lopes.

Var och en får sina egna och specifika symptom.

– Om man känner sig själv vet man vad man brukar få. Det är den svagaste länken som ger vika. En del får migrän, andra får ledvärk. Också då humöret svänger väldigt snabbt så att man är snäsig, saknar tålamod, är hemskt irriterad och arg på allt och ens reaktioner är oproportionerliga så kan det vara ett tecken på depression.

Andra signaler att vara uppmärksam på är svindel och ryckningar i ansiktet.

– Olika typer av ticks har med trötthet och stress att göra.

Självhjälp och andras hjälp

Det kan låta som en kliché, men faktum är att små justeringar i vardagen kan ha stor betydelse för ork och humör.

– Det finns klara samband mellan rörelse och välmående, därför brukar motion vara en del av behandlingen av depression.Vid rörelse producerar kroppen nämligen mera serotonin.

Motion behöver inte vara något krävande som utförs i gym eller simhall.

– Håll det enkelt. Uträtta ärenden till fots, ta trappan i stället för hissen. Tio minuter om dagen är betydligt mer än inget alls.

Också maten har betydelse.

– Hur skärpta vi är har att göra med vad vi ätit de senaste två timmarna. Det är värt att fundera på om näringen kommer från snabbmat och godis eller från naturliga råvaror.

Att välja bort i vardagen är en viktig konst.

– Vi kan lätt ta på oss ansvar och aktiviteter som inte skulle behövas. Även om vi är entusiastiska i början kan det bli för mycket. I barnfamiljer kräver dessutom barnens aktiviteter en hel del skjutsande. Om man inte lyckas välja bort kanske man i stället prutar på sömnbehovet, och det är aldrig en bra idé.

Mänsklig kontakt behöver vi alla, kanske speciellt om vi känner oss nere.

– Men i vilken dos måste man fundera ut själv. Vad ger mig energi och vad tröttar ut mig?

Många har fördomar mot mediciner och är rädda för eventuella biverkningar.

– Men depression är en allvarlig sjukdom, potentiellt dödlig. Därför är det värt att diskutera för- och nackdelar med mediciner med en läkare. Mediciner tar inte ensamma hand om problemet utan måste kombineras med att man tar itu med grundproblemet som kan ha med ens livssituation och relationer att göra

Ulrika Hansson



Även om hon fortfarande såg mycket elände bland flyktingarna i Turkiet och i barnhemmet i Azerbajdzjan så var Gunilla Luther-Lindqvist lycklig när hon kom hem från sin senaste resa. Jag upplever att vårt mål med att hjälpa dem är uppnått, säger hon. Livet segrar. 1.4.2015 kl. 10:24

kyrkans utlandshjälp. Kyrkans Utlandshjälp har öppnat en ettårig kampanj mot radikalisering både utomlands och i Finland. 26.3.2015 kl. 13:41

Esbo tar in portade missionsorganisationer. Kyrkans avtal ställer alla missionsorganisationer på samma streck. 26.3.2015 kl. 10:58
Tofsarna på den här kistan är misstänkt likt konstmaterial, konstaterar Pekka Mäkinen. Timo Rantala till vänster sköter krematoriet i Vasa.

Kistor tillverkade enbart i naturmaterial är det enda som duger i Vasa från och med 2016. 26.3.2015 kl. 09:58
Patrick Wingren vid de kännspaka pelarna i Terazzohörnet. Även om huset rivs kommer Terazzo att leva kvar i litteraturen och musiken.

Terazzohörnet var en central punkt i Jakobstadsungdomarnas liv gör fyrtio år sedan. Där satt man på café eller hängde utanför på gatan på kvällarna. 26.3.2015 kl. 09:16

alexandra äng. Alexandra Äng är Ålands yngsta präst. Hon vill vara en församlingsledare som tar sig tid och är närvarande i stunden. 26.3.2015 kl. 00:00

utskrivningar. Antalet inskrivna medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland överskred antalet utskrivningar i februari 2015. 23.3.2015 kl. 14:59

åland. Lars-Runar Knuts, som utsetts till specialutredare för en eventuell församlingssammanslagning på Åland, besökte ögruppen förra veckan. 23.3.2015 kl. 15:13

själavård. Bekymrad? Nu kan du skicka brev till kyrkan och få svar. 23.3.2015 kl. 15:11

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52
Påskspelet inleds i Gamla kyrkan och därifrån fortsätter vandringen till prästgårdens trädgård för att avslutas i Sibbo kyrka.

sibbo. Kyrklandskapet i Sibbo har i nästan två decennier frammanat bilder och idéer hos Putte Frisk. I år föll pusselbitarna på plats och på långfredagen ledsagar ensemblen i det nyskrivna påskspelet Kärlekens väg publiken genom påskens händelsen. 18.3.2015 kl. 00:00
Maria Sten och Julia Korkman utanför Trefaldighetskyrkans krypta i Vasa. (Foto: Michaela Rosenback)

julia korkman. Förra veckan ordnandes två seminariedagar i Vasa och Helsingfors med temat bemötande och förbyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan. 16.3.2015 kl. 11:15
John Hedley Brooke är emeritusprofessor i naturvetenskap och religion vid Oxford universitet. Förra veckan föreläste han vid Helsingfors universitet.

john hedley brooke. 25 myter om religion och vetenskap skjuts ner av forskare i boken Galileo Goes to Jail. 13.3.2015 kl. 10:24

jessica sundfors. Ända sedan hon gick i lågstadiet har Jessika Sundfors velat ta hand om andra. Nu ger hon sig iväg till Grekland för andra gången inom ett år för att jobba med flyktingar och prostituerade i Aten. 12.3.2015 kl. 07:28

Sonja Jakobsson är studentpräst i Helsingfors, tisdagar på Hanken och torsdagar på Arcada. Från årsskiftet även på Soc&kom och Helsingfors universitet.

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52
Moa Widjeskog uppskattar den amerikanska vänligheten.
– Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19
Mårten Wallendahl fick anledning att tänka igenom livet när han drabbades av blodförgiftning och hjärtoperation.

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37
Alla som vill – inte bara ålänningar – är välkomna med i bönegruppen på Facebook.

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45
Oskar är som vilken lillebror som helst i storasyster Iris värld. – Hon tror att alla bebisar går jättemycket till doktorn, säger Erika Boije.

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13