En regnig söndagsmorgon i Helsingfors. I en bokhandel ett stenkast från Södra kajen har ett tiotal personer samlats till gudstjänst. Bokhandelsbordet har blivit altare, stolar har ställts fram och i det lilla köket puttrar kyrkkaffet.
En ung musikstuderande spelar det första ackordet på digitalorgeln, och församlingen brister ut i sång.
Det är medlemmarna i S:t Martins församling som samlas till veckans gudstjänst. Vid ankomsten har jag fått en lapp med välkomstord, men också en förmaning: ”Nattvarden är knuten till en bestående gemenskap och är inte ett individuellt val för dagen.” När det blir dags för nattvard är det jag och en annan som sitter kvar i bänken.
Efter gudstjänsten är stämningen hjärtlig. Halvar Sandell har klätt av sig sin gyllenglittrande mässhake (beställd från en katolsk webbshop i Polen) och vi äter äppelkaka med vaniljsås.
– Du hade sådan tur som kom just idag! säger en församlingsmedlem som var särskilt förtjust i dagens predikan.
S:t Martin är en nygrundad församling, och den är inte underställd något stift eller någon biskop. Sandell, som länge varit präst i folkkyrkan, har lämnat den, och några av dem som tidigare besökt hans högmässor har följt honom till den nya gudstjänstgemenskap han håller på att bygga upp.
– Vid årsskiftet 2017 trädde jag ut ur folkkyrkan. Då började jag ha fullständiga högmässor, säger Sandell.
Han påpekar att han säkert fått problem med anmälningar till biskop och domkapitel om han valt att stanna kvar i folkkyrkan och gjort anspråk på sitt ämbete där. Men nu gjorde han ”rent hus”.
Varför gjorde du det?
– Skulle vi utan hinder eller betänkligheter kunna gå i högmässor i de svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors skulle det vara orätt av oss att upprätta ett eget altare.
Som det nu är ser Sandell många problem och hinder med att ha nattvardsgemenskap med folkkyrkan. Kyrkan har liberaliserats, och kontakten till bibelordet saknas, menar han. Dessutom tycker han att bekännelsen måste vara just luthersk. Han vill lyfta fram evangeliet, sakramenten och Kristi reella närvaro i nattvardens element. Han menar att dagens folkkyrka inte står för den kontinuiteten.
Läs hela intervjun, samt kommentarer av biskop Björn Vikström och professorn i religionsvetenskap Peter Nynäs, i papperstidningen som utkommer i morgon.