Dagcentret kan erbjuda gemenskap och meningsfull sysselsättning för papperslösa och frivilliga. Från vänster projektkoordinator Nora Repo, frivilligkoordinator för Blåbandsstiftelsen Soile Bar-Yosef, darinkunniga Friba Majeed, projektchef Veera Vilkama och Eva Kuhlefelt från mångkulturellt arbete vid Röda Korset.

Ett vardagsrum för alla

Träffpunkt.

Nu har målfärgen torkat och möblerna hittat sina platser. Det nya mångkulturella dagcentret är redo att bli en mötesplats för migranter och helsingforsare.

11.10.2017 kl. 18:50

Syftet med det alldeles nyöppande dagcentret är att hjälpa och stöda papperslösa och asylsökande i huvudstadsregionen. Bakom satsningen står projektet ”I korsets skydd” vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.

– Alla besökare är välkomna till centret, men tjänsterna är riktade till invandrare. En huvudtanke är att invandrare och helsingforsare ska få träffas, säger Nora Repo som är projektkoordinator för ”I korsets skydd”.

Dagcentret har inretts med talkokrafter, bland annat har gamla möbler piffats upp med ny färg. Man har också inrättat ett litet bibliotek och ordnat lokalen så att man kan hålla verkstäder och språkkurser på finska, svenska och engelska.

– Ett tydligare veckoprogram med verkstäder och annat kommer att växa fram så småningom.

På dagcentret kan migranter också få hjälp att hantera sina ärenden och de erbjuds tolktjänster på åtminstone dari, arabiska och somali. Dagcentret ska också ordna utflykter.

– Vi tänker oss ganska enkla och billiga utflykter inom Helsingfors till en början. Vi som jobbar med det här känner Helsingfors bra och kan ge den kunskapen vidare.

Besökarna erbjuds också information om möjligheter att motionera och gå med i idrottsföreningar samt om olika kulturevenemang.

– Det finns många aktiviteter som är helt gratis. Men ofta är informationen endast på finska och svenska. Vi kan hjälpa till att översätta. Det skulle vara viktigt för dem som inte just nu har möjlighet att jobba eller studera att hitta aktiviteter under dagarna.

Frivilliga insatser viktiga

Från dagcentret kan besökarna dirigeras vidare till enheten för specialdiakoni och använda tjänsterna där.

– Det finns exempelvis duschar och gym. Man kan också få hjälp med att få tag på kläder och mat samt boka samtal med diakoniarbetare, berättar Nora Repo.

Ett par handledningdagar för frivilliga har ordnats.

– Vi kommer att ordna nya utbildningar längre fram i november, efter att fler frivilliga har hittat oss och hunnit vara med en liten tid. Då kan de bättre reflektera över hur det känns att jobba med det här och säga vad de behöver hjälp med.

En viktig uppgift för frivilliga är helt enkelt att skapa en trevlig atmosfär och finnas till hands.

– Frivilliga kan bidra till att människor känner sig välkomna. Servering av te och kaffe är en annan uppgift. Det kommer också att komma frågor om allt möjligt och då kan frivilliga hjälpa till med att söka information.

När det kommer till komplicerade ärenden kan tid reserveras till anställda.

– Frivilliga kan kanske också gå med papperslösa till någon myndighet. Men det kan vara ganska tungt och då måste man se vem som kan ta på sig sådant, säger Nora Repo.

Så här kan du hjälpa

  • Gå med i Facebookgruppen ”Flytkingvänner i centrum”.
  • Dagcentret är öppet ti–fr kl. 12-16. Frivilliga är varmt välkomna att hälsa på och skriva sitt namn i papperskalendern de dagar de har möjlighet att hjälpa till.
  • De som vill får gärna lämna in tyger och andra pysselmaterial under dagcentrets öppettider. Om man har idéer om enkla aktiviteter som inte kräver ett gemensamt språk är man välkommen att komma in och diskutera.
  • Dagcentret är tills vidare ett samarbete mellan Enheten för specialdiakoni vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, Johannes församling, Röda korset, Blåbandsstiftelsen och Helsingfors diakonissanstalt.
  • Mer info ger Nora Repo, nora.repo@evl.fi, 09 2340 2525.
Liisa Mendelin och Ulrika Hansson



KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00