Dagcentret kan erbjuda gemenskap och meningsfull sysselsättning för papperslösa och frivilliga. Från vänster projektkoordinator Nora Repo, frivilligkoordinator för Blåbandsstiftelsen Soile Bar-Yosef, darinkunniga Friba Majeed, projektchef Veera Vilkama och Eva Kuhlefelt från mångkulturellt arbete vid Röda Korset.
Dagcentret kan erbjuda gemenskap och meningsfull sysselsättning för papperslösa och frivilliga. Från vänster projektkoordinator Nora Repo, frivilligkoordinator för Blåbandsstiftelsen Soile Bar-Yosef, darinkunniga Friba Majeed, projektchef Veera Vilkama och Eva Kuhlefelt från mångkulturellt arbete vid Röda Korset.

Ett vardagsrum för alla

Träffpunkt.

Nu har målfärgen torkat och möblerna hittat sina platser. Det nya mångkulturella dagcentret är redo att bli en mötesplats för migranter och helsingforsare.

11.10.2017 kl. 18:50

Syftet med det alldeles nyöppande dagcentret är att hjälpa och stöda papperslösa och asylsökande i huvudstadsregionen. Bakom satsningen står projektet ”I korsets skydd” vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.

– Alla besökare är välkomna till centret, men tjänsterna är riktade till invandrare. En huvudtanke är att invandrare och helsingforsare ska få träffas, säger Nora Repo som är projektkoordinator för ”I korsets skydd”.

Dagcentret har inretts med talkokrafter, bland annat har gamla möbler piffats upp med ny färg. Man har också inrättat ett litet bibliotek och ordnat lokalen så att man kan hålla verkstäder och språkkurser på finska, svenska och engelska.

– Ett tydligare veckoprogram med verkstäder och annat kommer att växa fram så småningom.

På dagcentret kan migranter också få hjälp att hantera sina ärenden och de erbjuds tolktjänster på åtminstone dari, arabiska och somali. Dagcentret ska också ordna utflykter.

– Vi tänker oss ganska enkla och billiga utflykter inom Helsingfors till en början. Vi som jobbar med det här känner Helsingfors bra och kan ge den kunskapen vidare.

Besökarna erbjuds också information om möjligheter att motionera och gå med i idrottsföreningar samt om olika kulturevenemang.

– Det finns många aktiviteter som är helt gratis. Men ofta är informationen endast på finska och svenska. Vi kan hjälpa till att översätta. Det skulle vara viktigt för dem som inte just nu har möjlighet att jobba eller studera att hitta aktiviteter under dagarna.

Frivilliga insatser viktiga

Från dagcentret kan besökarna dirigeras vidare till enheten för specialdiakoni och använda tjänsterna där.

– Det finns exempelvis duschar och gym. Man kan också få hjälp med att få tag på kläder och mat samt boka samtal med diakoniarbetare, berättar Nora Repo.

Ett par handledningdagar för frivilliga har ordnats.

– Vi kommer att ordna nya utbildningar längre fram i november, efter att fler frivilliga har hittat oss och hunnit vara med en liten tid. Då kan de bättre reflektera över hur det känns att jobba med det här och säga vad de behöver hjälp med.

En viktig uppgift för frivilliga är helt enkelt att skapa en trevlig atmosfär och finnas till hands.

– Frivilliga kan bidra till att människor känner sig välkomna. Servering av te och kaffe är en annan uppgift. Det kommer också att komma frågor om allt möjligt och då kan frivilliga hjälpa till med att söka information.

När det kommer till komplicerade ärenden kan tid reserveras till anställda.

– Frivilliga kan kanske också gå med papperslösa till någon myndighet. Men det kan vara ganska tungt och då måste man se vem som kan ta på sig sådant, säger Nora Repo.

Så här kan du hjälpa

  • Gå med i Facebookgruppen ”Flytkingvänner i centrum”.
  • Dagcentret är öppet ti–fr kl. 12-16. Frivilliga är varmt välkomna att hälsa på och skriva sitt namn i papperskalendern de dagar de har möjlighet att hjälpa till.
  • De som vill får gärna lämna in tyger och andra pysselmaterial under dagcentrets öppettider. Om man har idéer om enkla aktiviteter som inte kräver ett gemensamt språk är man välkommen att komma in och diskutera.
  • Dagcentret är tills vidare ett samarbete mellan Enheten för specialdiakoni vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, Johannes församling, Röda korset, Blåbandsstiftelsen och Helsingfors diakonissanstalt.
  • Mer info ger Nora Repo, nora.repo@evl.fi, 09 2340 2525.
Liisa Mendelin och Ulrika Hansson



Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38