Dagcentret kan erbjuda gemenskap och meningsfull sysselsättning för papperslösa och frivilliga. Från vänster projektkoordinator Nora Repo, frivilligkoordinator för Blåbandsstiftelsen Soile Bar-Yosef, darinkunniga Friba Majeed, projektchef Veera Vilkama och Eva Kuhlefelt från mångkulturellt arbete vid Röda Korset.
Dagcentret kan erbjuda gemenskap och meningsfull sysselsättning för papperslösa och frivilliga. Från vänster projektkoordinator Nora Repo, frivilligkoordinator för Blåbandsstiftelsen Soile Bar-Yosef, darinkunniga Friba Majeed, projektchef Veera Vilkama och Eva Kuhlefelt från mångkulturellt arbete vid Röda Korset.

Ett vardagsrum för alla

Träffpunkt.

Nu har målfärgen torkat och möblerna hittat sina platser. Det nya mångkulturella dagcentret är redo att bli en mötesplats för migranter och helsingforsare.

11.10.2017 kl. 18:50

Syftet med det alldeles nyöppande dagcentret är att hjälpa och stöda papperslösa och asylsökande i huvudstadsregionen. Bakom satsningen står projektet ”I korsets skydd” vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.

– Alla besökare är välkomna till centret, men tjänsterna är riktade till invandrare. En huvudtanke är att invandrare och helsingforsare ska få träffas, säger Nora Repo som är projektkoordinator för ”I korsets skydd”.

Dagcentret har inretts med talkokrafter, bland annat har gamla möbler piffats upp med ny färg. Man har också inrättat ett litet bibliotek och ordnat lokalen så att man kan hålla verkstäder och språkkurser på finska, svenska och engelska.

– Ett tydligare veckoprogram med verkstäder och annat kommer att växa fram så småningom.

På dagcentret kan migranter också få hjälp att hantera sina ärenden och de erbjuds tolktjänster på åtminstone dari, arabiska och somali. Dagcentret ska också ordna utflykter.

– Vi tänker oss ganska enkla och billiga utflykter inom Helsingfors till en början. Vi som jobbar med det här känner Helsingfors bra och kan ge den kunskapen vidare.

Besökarna erbjuds också information om möjligheter att motionera och gå med i idrottsföreningar samt om olika kulturevenemang.

– Det finns många aktiviteter som är helt gratis. Men ofta är informationen endast på finska och svenska. Vi kan hjälpa till att översätta. Det skulle vara viktigt för dem som inte just nu har möjlighet att jobba eller studera att hitta aktiviteter under dagarna.

Frivilliga insatser viktiga

Från dagcentret kan besökarna dirigeras vidare till enheten för specialdiakoni och använda tjänsterna där.

– Det finns exempelvis duschar och gym. Man kan också få hjälp med att få tag på kläder och mat samt boka samtal med diakoniarbetare, berättar Nora Repo.

Ett par handledningdagar för frivilliga har ordnats.

– Vi kommer att ordna nya utbildningar längre fram i november, efter att fler frivilliga har hittat oss och hunnit vara med en liten tid. Då kan de bättre reflektera över hur det känns att jobba med det här och säga vad de behöver hjälp med.

En viktig uppgift för frivilliga är helt enkelt att skapa en trevlig atmosfär och finnas till hands.

– Frivilliga kan bidra till att människor känner sig välkomna. Servering av te och kaffe är en annan uppgift. Det kommer också att komma frågor om allt möjligt och då kan frivilliga hjälpa till med att söka information.

När det kommer till komplicerade ärenden kan tid reserveras till anställda.

– Frivilliga kan kanske också gå med papperslösa till någon myndighet. Men det kan vara ganska tungt och då måste man se vem som kan ta på sig sådant, säger Nora Repo.

Så här kan du hjälpa

  • Gå med i Facebookgruppen ”Flytkingvänner i centrum”.
  • Dagcentret är öppet ti–fr kl. 12-16. Frivilliga är varmt välkomna att hälsa på och skriva sitt namn i papperskalendern de dagar de har möjlighet att hjälpa till.
  • De som vill får gärna lämna in tyger och andra pysselmaterial under dagcentrets öppettider. Om man har idéer om enkla aktiviteter som inte kräver ett gemensamt språk är man välkommen att komma in och diskutera.
  • Dagcentret är tills vidare ett samarbete mellan Enheten för specialdiakoni vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, Johannes församling, Röda korset, Blåbandsstiftelsen och Helsingfors diakonissanstalt.
  • Mer info ger Nora Repo, nora.repo@evl.fi, 09 2340 2525.
Liisa Mendelin och Ulrika Hansson



Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34
Det ser ut att bli en spännande andra omgång i ärkebiskopsvalet. Vem ärver Heli Inkinens, Ville Auvinens och Ilkka Kantolas röster?

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05
Thomas Erikson är föreläsare och författare. Han har också skrivit thrillers.

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20
Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17
UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37
Tom Tiainen

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58