Eva Hietanen

De små minnena förgyller

sorg.
Så länge hon har åhörare berättar hon om honom.
– Är jag ensam så skriver jag, säger Eva Hietanen.
31.8.2017 kl. 09:52
För ett och ett halvt år sedan, i samband med att hon gick i pension, blev Eva Hietanen änka.
– Det blev jättestora omställningar på en gång. Det hade varit han och jag, och nu blev det ett tomrum. Jag har fått hitta nya sammanhang där jag behövs och får träffa folk.
Det går inte en dag utan att hon tänker på Mischa.
– Saknaden kommer i konkreta situationer. När jag ser eller gör något vi sett eller gjort tillsammans.
Muminmuggen hon håller i sin hand har hon fått av sin dotter. När Mischa besökte dottern sista gången lade han märke till muggen och sade att han inte sett den förut.
– Hon ville ge den åt mig för den har ett litet minne av honom. Jag blev glad. Det behöver inte vara mera än så. Det finns en koppling till honom, han har tittat på den. Många minnen tröstar mig.
Därför vill hon vill inte flytta ut ur huset i Vörå där de bott. Det är präglat av så många minnen.
– Men när jag första gången kom hem utan honom tänkte jag att jag inte går in. Visst känns det konstigt när han inte längre är här. Men ganska snart började jag känna att jag vill bo här. Jag vill ha konkreta minnen.
I det sköna, i ord, bilder, sånger, solnedgången och det vackra landskapet kommer Mischa nära.
– Det kan gå djupt, och det går rakt in i hjärtat.
Minnena kan göra ont. Även då kommer han nära.
– Där vill jag också vara ibland. Då kan jag berätta för Gud att det gör ont. Man minns ju också det som vart svårt i samlivet. En del saker behöver man förlåta. Då blir människan man älskar så vacker inför en. Jag ser hans ödmjukhet som jag inte såg lika tydligt då.
Trots att man förlåter kan minnet av det jobbiga ändå finnas kvar.
– När man förlåter förlorar minnet sin bitterhet. Det är en Guds gåva att få förlåta varandra. Också sig själv behöver man förlåta.
Läs mera i Kyrkpressen nr 35/2017
Johan Sandberg



JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00