De här korten används i ortodox religionsundervisning i lågklasserna.

Kyrkslätt gjorde fel med religionsundervisningen

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

– Det känns bra att beslutet kom, och att det var tydligt, säger Jarri Vuorio, som väntat sedan förra hösten på att hans yngsta barn ska få den undervisning i ortodox tro han har rätt till.

I mars skrev Kyrkpressen att Vuorio varit missnöjd med att familjens yngsta barn inte längre fick undervisning i ortodox religion. I familjens hemkommun Kyrkslätt hade den svenska utbildningssektorn nämligen tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt, eller till och med önskvärt, att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Vuorio kämpat envist för sin sak. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket. Förra veckan kom Regionförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna, äntligen med sitt utslag i fallet: de delar av lärokurserna som inte till innehållet är lika kan inte undervisas av en gemensam lärare.
– Följande steg är att se hur det blir med undervisningen. Även om skolåret redan har börjat hoppas jag att det ska hända något konkret redan på hösten, säger Vuorio.

Jarri Vuorio är speciellt glad över att utlåtandena både från Diskrimineringsombudsmannens byrå och Utbildningsstyrelsen tydligt pekat på missförhållanden i den gemensamma undervisning i åskådningsämnen som införts i Kyrkslätt.
– När en lärare undervisar alla är det inte möjligt för minoritetsbarnen att få det stöd de skulle få om de hade en egen åskådningslärare. Och Utbildningsstyrelsens utlåtande visar tydligt att även om rubrikerna är likadana är innehållet i det stoff som ska undervisas inte likadant för de olika åskådningarna, säger Vuorio.

Också Milena Parland vid Ad Astra Helsingfors, en förening som stöder skolor i frågor som gäller dialog, mångfald och religion, är nöjd med beslutet.
– Man kan inte hinna med allt som finns i läroplanen om man ska undervisa i tre eller fem olika åskådningar, det kan ju vem som helst förstå. I praktiken dominerar den lutherska läroplanen.

I Kyrkslätt visade det sig att man undvikit att använda religiösa begrepp som till exempel ”dop” och talat om ”namngivning” i stället.
– Det här beror på okunskap. I skolan kan man lära sig om religioner, men man ska undvika att förkunna.
Klagoskriften till Regionförvaltningsverket poängterar att det i praktiken blivit så att man hittat på ett helt nytt ämne i Kyrkslätt.
– Så kan man inte göra. Det är synd att man inte använt sig av den expertis som de här frågorna kräver. Vid Utbildningsstyrelsen ger man råd, säger Parland.

Hon hoppas att beslutet ska leda till att man i kommunerna i god tid vänder sig till experter när man gör upp nya läroplaner i åskådningsämnen.
– En enkel tumregel är att kolla upp om minoriterena själva har hörts.
– Det är viktigt i all undervisning att tänka på att det barn som hör till en minoritet får sin röst hörd. Klimatet i hela gruppen blir bättre när mångfalden bejakas.

Hon påpekar att det är viktigt också för samhällsklimatet att religiösa minoriteter får stöd från skolan.
– De små muslimska samfunden har oerhört små resurser, det är jätteviktigt att skolan kan ge islam-undervisning som är i samklang med skolans värdegrund och samhället. Det finns inte en chans att göra det på en lektion där olika åskådningsgrupper ska sitta tillsammans om läraren saknar behörighet i islam. Forskning visar att de finländska minoritetsföräldrarna uppskattar den egna religionsundervisningen väldigt mycket, säger Parland.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00