Maria Terceros och Siw Bromans vägar korsades i Bolivia. I dag har de en stark vänskap och berättar om barnhemmen som gett mening i deras liv.
Maria Terceros och Siw Bromans vägar korsades i Bolivia. I dag har de en stark vänskap och berättar om barnhemmen som gett mening i deras liv.

Livslång vänskap föddes på barnhem

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03

Siw Broman och Maria Terceros har båda fått erfara betydelsen av barnhemsverksamhet. Maria som barnhemsbarn och Siw som grundare av Corazon Grande.

– En vän åkte som missionär till Argentina och jag bestämde mig för att ta tjänstledigt från mitt dåvarande arbete på ett barn – och ungdomshem och hälsa på henne. Under tiden där såg jag så mycket fattigdom och misär att jag kände att jag ville göra en insats.

Så berättar Siw Broman om hur hon bestämde sig för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. Först arbetade hon som volontär på Frälsningsarméns barnhem i Paraguay. Därefter var hon i Finland elva månader och sedan begav hon sig till Bolivia där hon bott i tjugotre år nu.

Foto: Privat

– Det är trevligt att bo där. Vacker natur och människorna är mycket vänliga. Men saker som är självklarheter här är inte självklarheter i Bolivia. Klyftan mellan fattiga och rika syns tydligt, säger Siw.

Välsignelse att få ett hem

Första tiden i Bolivia arbetade Siw som volontär på Frälsningsarméns barnhem. Där bodde även Maria Terceros som placerades på barnhemmet då hon bara var ett och ett halvt år. Maria är yngst av sina syskon, tre bröder och två systrar. På grund av mycket dåliga livsvillkor kunde deras mamma inte ta hand om dem och alla sex barn placerades på barnhem. Bröderna skickades till ett barnhem och Maria och hennes systrar fick plats på Frälsningsarméns barnhem. När Maria ser tillbaka på uppväxten där är hon tacksam.

– Att få bo på barnhemmet är det bästa som hänt i mitt liv. Jag känner mig välsignad som fick ett hem, mat och studier.

Faddrar ett viktigt stöd

Maria Terceros flyttade ut då hon var femton år, men innan sin aderton års födelsedag återvände hon till barnhemmet.

– Jag gick till Siws kontor och berättade att det snart är min födelsedag. Då gick vi och åt glass. Siw frågade hur jag mådde och vi pratade om livet.

Då fördjupades deras vänskap som är stark än idag. Efter barnhemstiden började Maria studera socialt arbete. Faddrar i Norge som skänkte pengar för studierna var viktiga.

– Det är inte enbart pengarna som är ett stöd utan även det att någon tror på en. Pengarna var såklart viktiga men jag arbetade också vid sidan om studierna. Men att de tänkte att någon i Sydamerika ville studera är något jag är oerhört glad över.

Ger barnen kristen grund

Under tiden Maria studerade började Siw och en väninna grunda ett eget barnhem. Processen att färdigställa det hela var inte en dans på rosor.

– Om jag hade vetat hur svårt det är skulle jag inte ha gjort det i dag, men med Guds hjälp är allting möjligt. Med pengar från Finland och Norge köpte vi mark och byggde allt från grunden. När vi var klara tog det ännu ett år att få barnhemmet godkänt, berättar Siw Broman.

Foto: Privat

År 2006 invigdes barnhemmet som fick namnet Corazon Grande, ”det stora hjärtat” på svenska. I dag har hemmet två hus med rum för tolv flickor i varje och barnen placeras via barnskyddet. Siw arbetar på Frälsningsarméns fadderkontor men är koordinator och ansvarig för Corazon Grande och tillbringar så mycket av sin lediga tid som möjligt till att arbeta frivilligt på barnhemmet. Sammanlagt arbetar tio andra på barnhemmet. En föreståndare, sex vårdare i skiftarbete och några timmar i veckan arbetar en psykolog, en socialarbetare och en bokförare.

Under de elva år som verksamheten funnits har barnhemmet tagit emot flickor med mycket svåra bakgrunder. De har blivit utsatta för sexuellt våld, en del har blivit övergivna och Siw minns speciellt en flicka som var så undernärd när hon kom till Corazon Grande att hon inte överlevt om hon inte fått hjälp inom två veckor.

– Men vi bemöter dem som vem som helst. De får mycket kärlek, psykologhjälp och själavård. Barnen växer upp som syskon hos oss. Vi lär dem kristna värderingar, går i kyrkan, ber bordsbön och har andaktsstunder, säger Siw.

Möter motgångar

På dagen går flickorna i skola. Bland annat har en flicka studerat till kock, en till ekonom och en till tandläkare. Sex flickor har nyligen avslutat studier i sömnad. Även om flickorna gör framsteg och även om Siw älskar sitt arbete är det tungt ibland.

– Det är svårt många gånger eftersom flickorna har svåra bakgrunder och har olika symptom som kommer fram i uppförandet. Det är lätt att tro att de kommer över trauman men i tonåren kommer minnen ofta tillbaka. De drömmer om en perfekt familj, kan inte vara helt lyckliga och inte leva fullt ut. Men min Guds tro hjälper mig när det är svårt. Även tanken att mitt arbete är viktigt och att människor tror på det hjälper.

I nuläget befinner sig Corazon Grande i en tuff situation på grund av dålig ekonomi och det politiska läget i Bolivia.

– Eurons värde har sjunkit mellan tjugofem och trettio procent samtidigt som priserna på mat har stigit. Presidenten Evo Morales vill också göra det svårare för den privata sektorn. Han vill att staten ska äga allting. Om Corazon Grande inte får flera faddrar är det osäkert om ekonomin låter oss fortsätta nästa år. Det känns väldigt ledsamt, säger Siw.

Som mor och dotter

Siw hoppas att fler donerar pengar så att hon kan fortsätta arbeta med det hon brinner för.

– Barnhemmet är mitt liv. Jag vill att det ska gå bra för flickorna, att de ska få ett lyckligt liv och få ett gott självförtroende.

Marias historia visar hur avgörande en plats på ett barnhem kan vara och vart fadderverksamhet kan föra en i livet. Idag är hon trettiotre år och uppskattar sitt liv idag.

– Jag känner mig lycklig. Jag kan resa till Finland och Norge och hälsa på vänner. Jag arbetar som lärare i engelska och tycker om att arbeta med barn. Som socialarbetare vet jag ännu inte vad jag vill göra.

Genom barnhemsverksamheten kommer Siw väldigt nära alla barnen.

– Maria är som en dotter till mig. Hon är väldigt kärleksfull, omtänksam, glad och delar sitt liv med mig. Både hennes lycka och sorger.

Maria tackar givmilt och berättar i sin tur vad hon anser är Siws viktigaste egenskaper.

– Det bästa med Siw är hennes stora hjärta. Hon bryr sig om alla barn som kommer in i hennes liv och jobbar för att göra deras liv bättre. Det är en speciell välsignelse att ha henne i mitt liv.

Vill du stöda Corazon Grande?
För mer information och eventuella bidrag kontakta Gunilla Boxberg-Wide 050-3477707 eller besök www.corazongrande.org

Hanna Björklund



domkapitlet. På grund av coronaepidemin sammanträder inte stiftsfullmäktige alls i vår. Det slog domkapitlet fast vid sitt sammanträde idag. 14.5.2020 kl. 16:28
Fred Wilén blir kaplan i Kyrkslätt i höst.

val. Fred Wilén, tf kyrkoherde i Matteus församling, blir kaplan i Kyrkslätt. 13.5.2020 kl. 08:52
Ditte Sandholm och Marlen Talus träffades regelbundet och ringde
otaliga samtal när Ditte mådde dåligt.

Bekräftelse. Andas in, andas ut. Det har ungdomsarbetsledare Marlen Talus sagt till Ditte Sandholm under otaliga nattliga samtal. Ditte hade så svår ångest att hon ville dö. – Om inte du hade funnits hade jag inte levt i dag, säger Ditte till Marlen. 11.5.2020 kl. 19:20
Ulrika Hansson och Sofia Torvalds skriver om det svåraste uppdrag de haft: moderskap.

mammalandet. Att vara mamma är att träna sig i ofullkomlighet. Att vara mamma är att vara starkast i världen. Två mammor med olika lång erfarenhet skriver om hur de klarat livets svåraste och vackraste uppdrag. 9.5.2020 kl. 18:00
Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.

anvisningar. Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. 8.5.2020 kl. 14:53
Karstein Volle är författare, konstnär och timlärare i bildkonst. Han växte upp i Norge men bor idag i Helsingfors och stortrivs där.

faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34
Monica Heikel-Nyberg är kaplan i Johannes församling.

val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45
I slutet av april höll kören sin första körövning över nätet.

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39
Kaj Kunnas är tacksam över att vara frisk, och över att det finns vardagsänglar som kämpar för ens bästa.

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00
Covid-19 påminner om att livet inte kan kontrolleras – men alla drabbas inte på samma sätt.

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13
Otto Gabrielsson bor i Stockholm. Han läser till att bli psykolog vid Karolinska Institutet.

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46
Från första juni står kyrkorna igen öppna för gudstjänst – men inte för fler än femtio personer, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00
Evangeliföreningens familjeläger på Klippan i Nykarleby och den fysiska missionsfesten i Nagu ställs nu in. Det gör också laestadianernas stormöte i Larsmo.

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02
Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09
Katarina Gäddnäs är församlingspastor och sjukhuspräst i Mariehamn. Hon minns bland annat en överraskande taxiresa.

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43
– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13