Cable-metoden stärker individen med hjälp av gruppen, fr.v. Henrica Lindholm, Carita Riitakorpi, Torbjörn Johansson, Annica Söderström och Henrika Hyttinen.
Cable-metoden stärker individen med hjälp av gruppen, fr.v. Henrica Lindholm, Carita Riitakorpi, Torbjörn Johansson, Annica Söderström och Henrika Hyttinen.

Ensam är faktiskt inte stark

Cablemetoden.

– Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling.

17.8.2017 kl. 00:00

Så säger diakon Henrika Hyttinen som nyligen avslutat sin första Cable-grupp i Matteus församling.

Cable är en relativt ny metod inom diakonin som i korthet går ut på att stärka individen med hjälp av gruppen.

– Det är en ny tanke inom församlingsarbetet att bygga gemenskaper av människor med olika erfarenheter. Grundtanken är att alla människor har något att ge men att vi måste skapa nya former där alla ryms med, säger Henrica Lindholm som för tillfället är projektanställd hos församlingarna i Helsingfors för att jobba med Cable.

Generationsfrågor sätter spår

Den första svenska Cable-gruppen i Helsingfors startade ifjol höstas i Matteus församling.

– Jag hittade sidor i mig själv som jag inte visste att jag hade,

summerar Torbjörn Johansson sin upplevelse av gruppen.

Varje träff har ett särskilt tema som utmanar deltagarna att få syn dels på sig själva, dels på sina egna sammanhang men också på alternativa vägar vidare.

– I en övning jobbade vi i par och klippte ut tidningsbilder som beskrev samhället under vår barndom. Det var intressant att höra vad som fastnat hos olika personer under olika årtionden och att diskutera kring olika barndomsminnen, säger Annica Söderström som också deltog i gruppen.

Tanken bakom just den övningen är att göra gruppmedlemmarna uppmärksamma på att det samhälle de växt upp i också präglat dem.

– Man märker kanske att många andra haft en liknande upplevelse. Det var inte bara mina föräldrar som blev arbetslösa under depressionen,

säger Henrica Lindholm.

Hon poängterar ändå att det inte är frågan om några ”tycka synd om sig själv-grupper”.

– Målet är att stärka de egna personliga resurserna genom insikten om att jag själv kan påverka mitt liv, speciellt i samverkan med andra.

Vägarna vidare söks konkret, dels genom olika projekt som gruppen gör tillsammans, dels genom att bekanta sig med församlingens verksamhet.

Ofrivilligt ensam

Som bas för det svenska Cable-projektet i Helsingfors ligger en kartläggning över var nöden är som störst på de svenska församlingarnas område i staden. Utredningen, som är gjord 2016, visar att ofrivillig ensamhet är ett stort problem i alla åldersgrupper. Ett annat problemområde är att de svenska tjänsterna, dels för arbetslösa, dels för mentalvårdspatienter, inte finns eller har reducerats.

– Det här är viktigt för församlingarna att känna till. Det finns många daglediga som söker en gemenskap uttryckligen för svenskspråkiga,

säger Lindholm.

Matteusgruppen träffades vanligen en kväll i veckan och inledde alltid med mat.

– Många bor ensamma och då är det särskilt trevligt att få äta tillsammans, berättar diakonissan Carita Riitakorpi som var en av ledarna för Matteusgruppen.

Sedan följde dagens uppgifter, allt från ”vad är jag bra på-bingo” till pararbeten kring goda värderingar. Varje träff avslutades med en stunds tystnad och reflektion.

Jag är otroligt tacksam över de tankar som deltagarna vågade dela med sig av. Vi kan inte befria varandra från all smärta i en handvändning. Men att en liten stund hjälpa varandra att få det bättre, det kan vi, säger Henrica Lindholm.

Hon tycker vi ska vara stolta över kyrkan som en vänlig gemenskap.

– En församling som möter också sargade människor på det här sättet, som är så öppen att också människor som kämpar med livet kan komma dit för att hitta en tillhörighet, det är en diakonal församling, säger Lindholm.

Nina Österholm



Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Camilla Svevar är ny kyrkoherde i Replots församling.

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13
Åbo domkyrka är huvudkyrka för Åbo svenska församling.

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38
Av alla femtonåringar deltog 77,4 procent i församlingarnas skriftskolor under fjolåret.

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06
Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24
Helen och David Weston

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27
Gå till en gudstjänst eller andlig samling som du vanligtvis aldrig skulle besöka. Fråga dig: Vad får jag här? Tillåt dig själv att inte värdera eller ifrågasätta.

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01

Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02