Svein Inge Olsen
Svein Inge Olsen

Protesterar mot apati och likgiltighet

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

– Även om jag sliter med tvivlen ser jag ingen mening utan tro.

Svein Inge Olsen plockar fram en tidskrift om Protestfestivalen i hans hemstad Kristiansand i Norge.


Protestfestivalen är hans livsverk. Där debatterar deltagarna ofta frågor som har med kristen tro och religion att göra. Ett av årets debattämnen är helvetet. Frågan som ställs är om helvetet är avskaffat när det talas så litet om synd i kristna församlingar i dag. Och kan det finnas en himmel om det inte finns något helvete? Flera teologer och kulturpersoner ska diskutera.


– Pingstpastorn Peter Halldorf har kallat helvetet en platslöshet. Det är inte vad vi fick lära oss i trosrörelsen på åttiotalet. En platslöshet vare ju toppen för alla icke-troende som anser att livet här på jorden är ett helvete.


Han frågar sig om Gud kan förändra sig eller om det är vi som förändrar Gud.


– Den frågan är jätteviktig. Föräldrarna ska tala om för sitt barn vad som är rätt och fel. Men om de inte gör det? Ska barnet bara få gå ut i trafiken och bli överkört? Vi tänker oss Gud som en far som vägleder oss. Men om vi inte har några regler, finns Gud då? Samma gäller helvetet. Många, även konservativa kristna, verkar ha avskaffat det.
Olsen är en av de tre personer som startade festivalen år 2000.


– Festivalen protesterar mot likgiltighet och apati. Kärnan i festivalen är debatten. Vi har föredrag, filmer, musik och konst. Publiken deltar också i debatten. Vi kallar oss Nordens värdefestival för någon motsvarighet till Protestfestivalen finns inte i Norden, sannolikt inte i Europa heller.


Redan det första året upptäckte arrangörerna att tiderna förändrats.


– Biskopen därifrån vi kommer mobbades plötsligt i tidingarna för sin syn på homosexualitet. Han var en mild person och hade inte ens uttalat sig i frågan. Det var bara en åsikt som fick gälla. De som ropade högst om tolerans var de minst toleranta. Det tyckte vi var farligt.


Därför ville de ha en festival där alla skulle få komma till tals.


– Vi inbjöd inte bara anarkister och kommunister utan också konservativa kristna att delta. Det var inte populärt i alla kretsar.


Men när den nya äktenskapslagen kom i Norge 2008 ställde de konservativa kristna inte upp i debatten.


– Trots att det var en värderevolution på gång var det bara den liberala sidan som kom till tals i media. Vi irriterade oss på att kristna konservativa inte fick utrymme. Men trots att vi skrev ett provocerande brev till präster och pastorer ställde de inte upp. I en radiodiskussion senare gav en frikyrkopastor oss rätt: de anser att den nya lagen är dramatisk men de vågar inte uttala sig då de blir mobbade och överkörda. De höll sig tysta.


Stein Inge Olsen provoceras av det han kallar flockmentaliteten.


– Det är skrämmande att alla människor ska tycka lika. Det leder till en utveckling där folk inte längre får ha någon åsikt, där man ska hålla käft om man inte omfattar den allmänna åsikten.


Levde som Jesushippie


Innerst inne är Svein Inge Olsen en hippie. Men han är född 1963 och för ung att ha upplevt rörelsens blomstringstid.


Han växte upp med en far som var djupt troende och som han ser som den finaste människan någonsin. Men som ung ville Olsen inte ha något med kristen tro att göra.


– Jag har alltid varit rädd för att dö. När jag var ung sades det att Gud tar hem dem som dött. Det ville jag inte att skulle hända mig. I trosrörelsen där jag kom till tro 1984 predikades att Gud tvärtom inte vill någons död utan att de sjuka ska bli friska. Det stod i kontrast till den pietism jag vuxit upp i.


Det är den fysiska döden han är rädd för, förruttnelsen. Rädslan har inget med religion att göra.


– Därför irriterar jag mig på dem som säger att jag inte ska vara rädd, bara tro på Jesus.
Han beskriver trosrörelsen som intensiv och positiv.


– På sjuttiotalet var jag idealist, ung och fattig och levde lite som en Jesus-hippie.
Jesusrörelsen på sjuttiotalet fascinerar honom fortfarande, för den står i kontrast till den materialism han ser att präglar många kristna i dag.


– Trosrörelsen utvecklades till en klick där medlemmarna håller sig till varandra och det handlar mycket om pengar. Många kristna i bibelbältet i södra Norge stöder Fremskrittspartiet, ett individualistiskt och populistiskt parti. Som jag ser det är kontrasten till det Jesus predikade stor.


Han upplever att hans numera döda fars böner fortfarande bär honom.


– De senaste åren har jag upplevt sådant som jag inte kan förklara annars. Under en och samma dag 2010 fick jag höra att jag förlorat mitt arbete, att Protestfestivalen gått i konkurs och att min fru ville skilja sig. Hon krävde omvårdnaden av barnen.


Då började han en kamp. Först för att rädda huset, en förutsättning att få behålla baren. Sedan för att få delad vårdnad om barnen. Han vann båda kamperna mot alla odds.


Protestfestivalen räddades också. En kristen affärsman räddade den genom att låna dem pengar.


– Jag ser det som att det finns en mening med festivalen.

Johan Sandberg



Kyrka. Församlingen i Janakkala kom undan med blotta förskräckelsen då Tervakoski träkyrka, byggd 1936, tändes på natten till lördagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Världen. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kultur. En klagomur har rests vid Narinkens torg vid Kampen i Helsingfors. Muren är en del av den byggnadskonstruktion bakom vilken det sedan länge tillbaka planerade träkapellet håller på att ta form. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tio diakoner vigdes och två ungdomsarbetsledare välsignades i Borgå domkyrka förra torsdagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ämbetsfrågan fick än en gång stort utrymme i stiftsfullmäktige. Initiativet att underlätta för teologer med traditionell ämbetssyn förföll, men lever delvis kvar i en kläm. 6.6.2011 kl. 00:00

Människa. Att se jorden breda ut sig medan han flyger mot den vackra solnedgången är en upplevelse som får Stefan Vikström att överväldigas av Guds skapelse. 2.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det ekonomiska läget gör att Karleby kyrkliga samfällighet skjuter upp  det planerade krematoriet. 1.6.2011 kl. 00:00

Människa. Penny Colston festade loss, jobbade dygnet runt och gick i väggen innan hon insåg att hon behövde Gud. 1.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Tanken om att ge vidare av det livets goda man själv fått följde med judendomen in i såväl kristendomen som islam. I den senare ingår allmosan, zakat, som en av de fem grundpelarna. I de kristna kyrkorna och samfunden är tiondegivandet starkt, särskilt inom frikyrkorna. 1.6.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Som liten lär jag ofta ha frågat min mamma om hon blev glad. När jag städat rummet eller ritat en teckning kom frågan: Blev du glad nu? 1.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sökandena till kyrkoherdetjänsten i Åbo svenska församling, kyrkoherde Johan Westerlund och omsorgspräst TD Björn Öhman har båda förklarats behöriga för tjänsten. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Teologin drar in på teatern. Den finska nationalscenen har med pjäsen ”Kristi brud” tacklat kyrkans ömma punkter inför utsålda hus i över ett år. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. När den finlandssvenska sång- och musikfesten Ta i Ton samlas i Åbo i juni är en av attraktionerna svart gospel. 30.5.2011 kl. 00:00

Världen. Frankrikes lutherska och reformerta kyrka planerar en sammanslagning, skriver tidningen Sändaren. 30.5.2011 kl. 00:00

Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06