Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

Expert tveksam till termen bibelbälte

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

– Att säga att det finns ett bibelbälte är ett meningslöst uttalande. För vad betyder det? Det som är intressant är hur människor talar om det och vilken roll föreställningen om det har, säger religionssociologen Andreas Häger.

– Om en församling som finns i Jakobstad har en åsikt anses den vara typisk för Jakobstad. Den förknippas inte med Lahtis eller Ekenäs fast samma samfund finns där och på trettio andra orter i Finland, säger Häger.

Kritisk till användning av termen

Häger motsätter sig inte att det kan finnas en högre grad av religiositet i Österbotten än i övriga Svenskfinland.

– De flesta tar termen bibelbälte för given. Ur mitt sociologiska perspektiv hör jag kanske till en av de mest kritiska, bland annat för att den stämplar dem som inte är religiösa.

Ett annat skäl till att förhålla sig kritisk till termen är om den blir ett regionalpolitiskt slagträ som medför negativa konsekvenser för regionen.

– Termen användes för några år sedan som ett argument i högskolepolitiken. Då ansågs det olämpligt att bygga ett konst -och kulturcampus i Jakobstad eftersom staden låg i bibelbältet. Det här är hittills det enda exemplet inom politik som jag själv stött på, säger Häger.

Begreppet lägger också en negativ skugga över landskapet, som sedan omkring nittiotalet beskrivits så. Den negativa associationen har sin förklaring i termens historia.

– Begreppet myntades av den amerikanske journalisten, författaren och religionskritikern H. L. Mencken på 1920-talet. Han använde ursprungligen ordet i negativt syfte och så används det fortfarande mest, säger Häger.

Försök att omvandla till positivt

Det är inte bara utomstående som använder ordet i negativ bemärkelse. Häger har lagt märke till att ett flertal österbottningar i exil använder begreppet för att ta avstånd från landskapet och religiositeten.

– Särskilt utflyttade österbottningars starkt negativa uppfattning om landskapet och negativa användning av termen har varit överraskande. Det handlar om enskilda individers upplevelser, men begreppet skulle inte användas om människor inte höll med och trodde på det.

Samtidigt som ordet skapat en negativ bild av Österbotten har det gjorts försök att överta och omvandla ordet till något positivt.

– Åbo Akademi ordnade en sommar ett seminarium i Jakobstad med rubriken ”Bibelbältets religiositet”. Eftersom arrangörerna var kyrkohistoriker och flera av dem österbottningar med rötter i väckelserörelser kan det ses som ett försök att erövra begreppet och göra det positivt, berättar Häger.

Behov av särpräglat landskap

Så vad räknas då till bibelbältet? Ibland avses hela svenska Österbotten, men oftast de norra orterna. Jakobstad brukar ses som huvudort men det handlar också om Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Även om det finns skäl att kritiskt granska användningen av termen finns det även en förklaring till att den används om just Österbotten. Häger berättar att alla platser har en image och ett värde.

– I det samhälle vi lever i representerar de större städerna det moderna. Landsbygden är periferi och står för det gammalmodiga.

Religion uppfattas som gammalmodig och kombinationen av religiositet och geografisk placering späder på föreställningen om Österbotten.

– Studier visar att det är vanligare med religiositet på landet än i städer. Människor har andra slags kontakter på landsbygden som gör det lättare att upprätthålla religionen. Jag tror också att Österbotten uppfattas som något väldigt annorlunda, säger Häger.

Statistik över antalet kyrkor och bönehus påverkar också folks uppfattningar, likaså de starka väckelserörelserna, exempelvis laestadianismen.

– I de områden där rörelsen är stark påverkar den utan vidare livet runt omkring också för dem som inte är laestadianer. Då tror jag att man tar den tanken och överför den på hela Österbotten.

Häger ställer sig också frågan varför människor vill att det ska finnas ett bibelbälte.

– I Svenskfinland finns det ganska sekularistiska tendenser och en stark föreställning om att vi är ett modernt och sekulärt folk. Jag tror att människor känner att de är bättre om någon annan kan uppfattas som konstig.

Människan älskar stereotyper

Bibelbältet är i grunden ett medialt påfund och medierna har utan vidare haft en betydande roll för ordets etablering och spridning i världen.

– I media och journalistik är det viktigt med förenklingar och det skapas många olika termer som börjar leva sitt eget liv, catchiga termer som blir populära och som människor kan använda utan att behöva tänka efter desto mer.

Men det är inte bara medierna som har ett behov av dessa förenklingar. Häger berättar att mediepubliken, och människor i allmänhet, törstar efter dem.

– Alla stereotyper är lätta att anamma. Inte enbart dem som handlar om platser. Då blir vi förstådda, får medhåll, och det är mycket svårt att gå emot föreställningar. Människor lyssnar kanske inte heller om vi säger något som inte förväntas.

Det att begreppet blivit så populärt både i medier och i vardagligt tal kan också delvis bero på att det helt enkelt låter bra.

– Det är snyggt med alliterationen. Koranbältet skulle inte låta lika snyggt eftersom ena ordet börjar på k.

Annat förhållningssätt i framtiden?

I ett allt mer sekulariserat samhälle är det lätt att tro att en term som bibelbältet får ännu starkare negativ klang, men Häger tror att det kan ta sig en annan vändning.

– I den mån samhället är sekulariserat är begreppet intressant, för då blir det någonting konstigt. På 1800-talet, när alla gick i kyrkan varje söndag, hade ju en term som bibelbältet inte haft någon betydelse. Men religionens position och ställning förändras. Om jag ska våga mig på att förutspå framtiden får vi kanske se att religion blir intressantare för de generationer som i sin uppväxt haft mycket mindre med religion att göra än vi. De får en mer nyfiken inställning till religion och då kanske bibelbältet inte på samma sätt kan användas som en negativ stämpel.

Det spelar inte så stor roll i samhället utan blir mer som ett kuriosum.

Häger avslutar med att poängtera att han inte vill förbjuda termen men att han önskar att den används med eftertanke.

– De som tycker att det är viktigt att prata om bibelbältet måste få göra det. Men de bör fundera på vad det betyder för dem, vad de menar med det och varför de vill använda ordet. För det är ju ett slags maktbruk. Språk är makt.


Andreas Häger
, författare och docent i religionssociologi, har skrivit kapitlet ”Konstruktionen av Österbotten som bibelbälte” i boken Föreställda finlandssvenskheter – intersektionella perspektiv på det svenska i Finland. Boken utgavs i år av Svenska litteratursällskapet i Finland.

Hanna Björklund



Kyrka. Det råder delade åsikter om vad som ska göras med församlingens mark runt den före detta prästgården i Nedervetil. 24.5.2011 kl. 00:00

Kultur. – Hade jag varit ordförande eller tränare hade jag sagt att vi delar på en flaska champagne om vi vinner. Vi skålar och lägger korken på så länge vi representerar Finland. 24.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. – Trenden är den att allt färre präster vill arbeta i enprästförsamlingar, säger stiftsdekan Sixten Ekstrand vid domkapitlet och kommenterar det faktum att sju av elva lediga prästtjänster inte inom utsatt tid fått några sökanden. 24.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomssamlingen Höstdagarna arrangeras nästa gång i Lempäälä, cirka 20 km söder om Tammerfors. 23.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Aki Kaurismäkis film Le Havre har belönats med den ekumeniska juryns specialomnämnande under filmfestivalen i Cannes, rapporterar Yle. 23.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Borgå stift fick två nya präster i söndags när Jessica Bergström och Janne Heikkilä prästvigdes i Borgå domkyrka. 23.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Kuopio har meddelat att biskop Wille Riekkinen går i pension den 1 maj 2012. 23.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Efter två år i Sydösterbotten avvisas en kurdisk familj på sex personer från Finland. Kyrkoasylen ger dem en månads tidsfrist på avvisningen. 23.5.2011 kl. 00:00

Världen. Temat för den amerikanska popartisten Lady Gagas nyaste singel är lärjungen Judas. Videon till poplåten ”Judas” börjar med att de tolv lärjungarna åker in i en stad på motorcyklar. 21.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Det finska samhällets djupa religiösa rötter blev synliga i samband med årets ishockey-VM. Det säger Jussi Sohlberg, som är forskare vid Kyrkans forskningscentral, till tidningen Kotimaa. 20.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ett namnbyte diskuteras i nuvarande Lappfjärd-Kristinestads församling. Kyrkoherde Lars Nisula tror att det kunde bli aktuellt tidigast 2012.  20.5.2011 kl. 00:00

Världen. Den privatpraktiserande läkaren Allan Axelsen i Århus, Danmark, ber dagligen med sina patienter för att lindra deras smärta, skriver Kristeligt Dagblad. 22.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Hela sju av elva lediga prästtjänster i stiftet har inte inom utsatt ansökstid fått några sökanden. Samma gäller för sju av nio kantorstjänster. 19.5.2011 kl. 00:00

Människa. Forna studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors får något varmt i blicken när skolans vaktmästare Anders Westerholm kommer på tal. 19.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vad gör en församling med en hel ö? Ingå församling vill göra Stora Fagerö till en skärgårdsoas för såväl anställda, förtroendevalda som församlingsmedlemmar. 19.5.2011 kl. 00:00

Peter Lindbäck är Ålands representant i kyrkomötet.

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22
Församlingshemmet i Houtskär fungerar som tillfällig skola.

samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46
Lucas Snellman, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet, anser att det blir intressant att se vem som kommer att driva vilka frågor bland de nya kyrkomötesombuden.

Valanalys. Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande. 14.2.2020 kl. 11:29

kyrkomötesval. De moderata konservativa och liberala – de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – hade framgång i kyrkomötesvalet, konstaterar forskaren Veli-Matti Salminen. 13.2.2020 kl. 14:03
Köpcentret Iso Omena ligger nära till för Timo Soini, som bor i Ivisnäs i Esbo.

politiker. "Börja öva nu, för i himlen måste ni ändå komma överens." Det är Timo Soinis hälsning till sannfinländska politiker och finlandssvenska journalister. 13.2.2020 kl. 12:04