Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

Expert tveksam till termen bibelbälte

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

– Att säga att det finns ett bibelbälte är ett meningslöst uttalande. För vad betyder det? Det som är intressant är hur människor talar om det och vilken roll föreställningen om det har, säger religionssociologen Andreas Häger.

– Om en församling som finns i Jakobstad har en åsikt anses den vara typisk för Jakobstad. Den förknippas inte med Lahtis eller Ekenäs fast samma samfund finns där och på trettio andra orter i Finland, säger Häger.

Kritisk till användning av termen

Häger motsätter sig inte att det kan finnas en högre grad av religiositet i Österbotten än i övriga Svenskfinland.

– De flesta tar termen bibelbälte för given. Ur mitt sociologiska perspektiv hör jag kanske till en av de mest kritiska, bland annat för att den stämplar dem som inte är religiösa.

Ett annat skäl till att förhålla sig kritisk till termen är om den blir ett regionalpolitiskt slagträ som medför negativa konsekvenser för regionen.

– Termen användes för några år sedan som ett argument i högskolepolitiken. Då ansågs det olämpligt att bygga ett konst -och kulturcampus i Jakobstad eftersom staden låg i bibelbältet. Det här är hittills det enda exemplet inom politik som jag själv stött på, säger Häger.

Begreppet lägger också en negativ skugga över landskapet, som sedan omkring nittiotalet beskrivits så. Den negativa associationen har sin förklaring i termens historia.

– Begreppet myntades av den amerikanske journalisten, författaren och religionskritikern H. L. Mencken på 1920-talet. Han använde ursprungligen ordet i negativt syfte och så används det fortfarande mest, säger Häger.

Försök att omvandla till positivt

Det är inte bara utomstående som använder ordet i negativ bemärkelse. Häger har lagt märke till att ett flertal österbottningar i exil använder begreppet för att ta avstånd från landskapet och religiositeten.

– Särskilt utflyttade österbottningars starkt negativa uppfattning om landskapet och negativa användning av termen har varit överraskande. Det handlar om enskilda individers upplevelser, men begreppet skulle inte användas om människor inte höll med och trodde på det.

Samtidigt som ordet skapat en negativ bild av Österbotten har det gjorts försök att överta och omvandla ordet till något positivt.

– Åbo Akademi ordnade en sommar ett seminarium i Jakobstad med rubriken ”Bibelbältets religiositet”. Eftersom arrangörerna var kyrkohistoriker och flera av dem österbottningar med rötter i väckelserörelser kan det ses som ett försök att erövra begreppet och göra det positivt, berättar Häger.

Behov av särpräglat landskap

Så vad räknas då till bibelbältet? Ibland avses hela svenska Österbotten, men oftast de norra orterna. Jakobstad brukar ses som huvudort men det handlar också om Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Även om det finns skäl att kritiskt granska användningen av termen finns det även en förklaring till att den används om just Österbotten. Häger berättar att alla platser har en image och ett värde.

– I det samhälle vi lever i representerar de större städerna det moderna. Landsbygden är periferi och står för det gammalmodiga.

Religion uppfattas som gammalmodig och kombinationen av religiositet och geografisk placering späder på föreställningen om Österbotten.

– Studier visar att det är vanligare med religiositet på landet än i städer. Människor har andra slags kontakter på landsbygden som gör det lättare att upprätthålla religionen. Jag tror också att Österbotten uppfattas som något väldigt annorlunda, säger Häger.

Statistik över antalet kyrkor och bönehus påverkar också folks uppfattningar, likaså de starka väckelserörelserna, exempelvis laestadianismen.

– I de områden där rörelsen är stark påverkar den utan vidare livet runt omkring också för dem som inte är laestadianer. Då tror jag att man tar den tanken och överför den på hela Österbotten.

Häger ställer sig också frågan varför människor vill att det ska finnas ett bibelbälte.

– I Svenskfinland finns det ganska sekularistiska tendenser och en stark föreställning om att vi är ett modernt och sekulärt folk. Jag tror att människor känner att de är bättre om någon annan kan uppfattas som konstig.

Människan älskar stereotyper

Bibelbältet är i grunden ett medialt påfund och medierna har utan vidare haft en betydande roll för ordets etablering och spridning i världen.

– I media och journalistik är det viktigt med förenklingar och det skapas många olika termer som börjar leva sitt eget liv, catchiga termer som blir populära och som människor kan använda utan att behöva tänka efter desto mer.

Men det är inte bara medierna som har ett behov av dessa förenklingar. Häger berättar att mediepubliken, och människor i allmänhet, törstar efter dem.

– Alla stereotyper är lätta att anamma. Inte enbart dem som handlar om platser. Då blir vi förstådda, får medhåll, och det är mycket svårt att gå emot föreställningar. Människor lyssnar kanske inte heller om vi säger något som inte förväntas.

Det att begreppet blivit så populärt både i medier och i vardagligt tal kan också delvis bero på att det helt enkelt låter bra.

– Det är snyggt med alliterationen. Koranbältet skulle inte låta lika snyggt eftersom ena ordet börjar på k.

Annat förhållningssätt i framtiden?

I ett allt mer sekulariserat samhälle är det lätt att tro att en term som bibelbältet får ännu starkare negativ klang, men Häger tror att det kan ta sig en annan vändning.

– I den mån samhället är sekulariserat är begreppet intressant, för då blir det någonting konstigt. På 1800-talet, när alla gick i kyrkan varje söndag, hade ju en term som bibelbältet inte haft någon betydelse. Men religionens position och ställning förändras. Om jag ska våga mig på att förutspå framtiden får vi kanske se att religion blir intressantare för de generationer som i sin uppväxt haft mycket mindre med religion att göra än vi. De får en mer nyfiken inställning till religion och då kanske bibelbältet inte på samma sätt kan användas som en negativ stämpel.

Det spelar inte så stor roll i samhället utan blir mer som ett kuriosum.

Häger avslutar med att poängtera att han inte vill förbjuda termen men att han önskar att den används med eftertanke.

– De som tycker att det är viktigt att prata om bibelbältet måste få göra det. Men de bör fundera på vad det betyder för dem, vad de menar med det och varför de vill använda ordet. För det är ju ett slags maktbruk. Språk är makt.


Andreas Häger
, författare och docent i religionssociologi, har skrivit kapitlet ”Konstruktionen av Österbotten som bibelbälte” i boken Föreställda finlandssvenskheter – intersektionella perspektiv på det svenska i Finland. Boken utgavs i år av Svenska litteratursällskapet i Finland.

Hanna Björklund



Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59
– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43
De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02