Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

Expert tveksam till termen bibelbälte

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

– Att säga att det finns ett bibelbälte är ett meningslöst uttalande. För vad betyder det? Det som är intressant är hur människor talar om det och vilken roll föreställningen om det har, säger religionssociologen Andreas Häger.

– Om en församling som finns i Jakobstad har en åsikt anses den vara typisk för Jakobstad. Den förknippas inte med Lahtis eller Ekenäs fast samma samfund finns där och på trettio andra orter i Finland, säger Häger.

Kritisk till användning av termen

Häger motsätter sig inte att det kan finnas en högre grad av religiositet i Österbotten än i övriga Svenskfinland.

– De flesta tar termen bibelbälte för given. Ur mitt sociologiska perspektiv hör jag kanske till en av de mest kritiska, bland annat för att den stämplar dem som inte är religiösa.

Ett annat skäl till att förhålla sig kritisk till termen är om den blir ett regionalpolitiskt slagträ som medför negativa konsekvenser för regionen.

– Termen användes för några år sedan som ett argument i högskolepolitiken. Då ansågs det olämpligt att bygga ett konst -och kulturcampus i Jakobstad eftersom staden låg i bibelbältet. Det här är hittills det enda exemplet inom politik som jag själv stött på, säger Häger.

Begreppet lägger också en negativ skugga över landskapet, som sedan omkring nittiotalet beskrivits så. Den negativa associationen har sin förklaring i termens historia.

– Begreppet myntades av den amerikanske journalisten, författaren och religionskritikern H. L. Mencken på 1920-talet. Han använde ursprungligen ordet i negativt syfte och så används det fortfarande mest, säger Häger.

Försök att omvandla till positivt

Det är inte bara utomstående som använder ordet i negativ bemärkelse. Häger har lagt märke till att ett flertal österbottningar i exil använder begreppet för att ta avstånd från landskapet och religiositeten.

– Särskilt utflyttade österbottningars starkt negativa uppfattning om landskapet och negativa användning av termen har varit överraskande. Det handlar om enskilda individers upplevelser, men begreppet skulle inte användas om människor inte höll med och trodde på det.

Samtidigt som ordet skapat en negativ bild av Österbotten har det gjorts försök att överta och omvandla ordet till något positivt.

– Åbo Akademi ordnade en sommar ett seminarium i Jakobstad med rubriken ”Bibelbältets religiositet”. Eftersom arrangörerna var kyrkohistoriker och flera av dem österbottningar med rötter i väckelserörelser kan det ses som ett försök att erövra begreppet och göra det positivt, berättar Häger.

Behov av särpräglat landskap

Så vad räknas då till bibelbältet? Ibland avses hela svenska Österbotten, men oftast de norra orterna. Jakobstad brukar ses som huvudort men det handlar också om Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Även om det finns skäl att kritiskt granska användningen av termen finns det även en förklaring till att den används om just Österbotten. Häger berättar att alla platser har en image och ett värde.

– I det samhälle vi lever i representerar de större städerna det moderna. Landsbygden är periferi och står för det gammalmodiga.

Religion uppfattas som gammalmodig och kombinationen av religiositet och geografisk placering späder på föreställningen om Österbotten.

– Studier visar att det är vanligare med religiositet på landet än i städer. Människor har andra slags kontakter på landsbygden som gör det lättare att upprätthålla religionen. Jag tror också att Österbotten uppfattas som något väldigt annorlunda, säger Häger.

Statistik över antalet kyrkor och bönehus påverkar också folks uppfattningar, likaså de starka väckelserörelserna, exempelvis laestadianismen.

– I de områden där rörelsen är stark påverkar den utan vidare livet runt omkring också för dem som inte är laestadianer. Då tror jag att man tar den tanken och överför den på hela Österbotten.

Häger ställer sig också frågan varför människor vill att det ska finnas ett bibelbälte.

– I Svenskfinland finns det ganska sekularistiska tendenser och en stark föreställning om att vi är ett modernt och sekulärt folk. Jag tror att människor känner att de är bättre om någon annan kan uppfattas som konstig.

Människan älskar stereotyper

Bibelbältet är i grunden ett medialt påfund och medierna har utan vidare haft en betydande roll för ordets etablering och spridning i världen.

– I media och journalistik är det viktigt med förenklingar och det skapas många olika termer som börjar leva sitt eget liv, catchiga termer som blir populära och som människor kan använda utan att behöva tänka efter desto mer.

Men det är inte bara medierna som har ett behov av dessa förenklingar. Häger berättar att mediepubliken, och människor i allmänhet, törstar efter dem.

– Alla stereotyper är lätta att anamma. Inte enbart dem som handlar om platser. Då blir vi förstådda, får medhåll, och det är mycket svårt att gå emot föreställningar. Människor lyssnar kanske inte heller om vi säger något som inte förväntas.

Det att begreppet blivit så populärt både i medier och i vardagligt tal kan också delvis bero på att det helt enkelt låter bra.

– Det är snyggt med alliterationen. Koranbältet skulle inte låta lika snyggt eftersom ena ordet börjar på k.

Annat förhållningssätt i framtiden?

I ett allt mer sekulariserat samhälle är det lätt att tro att en term som bibelbältet får ännu starkare negativ klang, men Häger tror att det kan ta sig en annan vändning.

– I den mån samhället är sekulariserat är begreppet intressant, för då blir det någonting konstigt. På 1800-talet, när alla gick i kyrkan varje söndag, hade ju en term som bibelbältet inte haft någon betydelse. Men religionens position och ställning förändras. Om jag ska våga mig på att förutspå framtiden får vi kanske se att religion blir intressantare för de generationer som i sin uppväxt haft mycket mindre med religion att göra än vi. De får en mer nyfiken inställning till religion och då kanske bibelbältet inte på samma sätt kan användas som en negativ stämpel.

Det spelar inte så stor roll i samhället utan blir mer som ett kuriosum.

Häger avslutar med att poängtera att han inte vill förbjuda termen men att han önskar att den används med eftertanke.

– De som tycker att det är viktigt att prata om bibelbältet måste få göra det. Men de bör fundera på vad det betyder för dem, vad de menar med det och varför de vill använda ordet. För det är ju ett slags maktbruk. Språk är makt.


Andreas Häger
, författare och docent i religionssociologi, har skrivit kapitlet ”Konstruktionen av Österbotten som bibelbälte” i boken Föreställda finlandssvenskheter – intersektionella perspektiv på det svenska i Finland. Boken utgavs i år av Svenska litteratursällskapet i Finland.

Hanna Björklund



Susan haraldson blickar framåt och njuter verkligen av sitt arbete och de människor hon har omkring sig. FOTO: Johan Myrskog

Susan Haraldson kom till Finland i slutet av 1980-talet då hon var med i en kringresande teatergrupp. Här träffade hon sin man och gifte sig. Men livet skulle snart föra med sig en verklig tragedi och Haraldson fick ge sitt allt för att inte duka under. 26.4.2013 kl. 14:14
Bjarne Strengell greppar borsten. Han kallar sig donare och tjänstgör som vikarierande arbetsledare för fastighetsskötarna i staden Jakobstad. FOTO: Johan Sandberg

Finns det klasskillnader i kyrkan och finns det rum för alla? Frågan ställde vi till en arbetare i Jakobstad. 26.4.2013 kl. 10:59
Foto: Carita Riitakorpi

Två observatörer från Borgå stift tog del av arbetet mot människohandel i Sydostasien. 25.4.2013 kl. 10:08

Beskedet om att de två kidnappade syriska biskoparna återbördats togs tillbaka. 25.4.2013 kl. 07:55
Lennart Ventin hoppas att teologistudierna leder till ett jobb som lärare, och Carolin Ahlvik drömmer om att kombinera teologi med att jobba med kognitivt funktionshindrade.

Hur skiljer sig den som tror på Gud från människor som inte gör det? Den frågan diskuteras i den färska antologin ”En liten skillnad”. 24.4.2013 kl. 12:57

De två kidnappade biskoparna har återfått friheten. 23.4.2013 kl. 20:15
Biskop Mar Yohanna Ibrahim kidnappades igår norr om Aleppo.

Strategisk attack mot kristna i Syrien. 23.4.2013 kl. 15:30

Kyrkostyrelsen utsåg Sixten Ekstrand att leda den svenska enheten. 23.4.2013 kl. 12:07
Kyrkpressen-redaktören Sofia Torvalds tror att det är viktigt att vuxna är goda förebilder genom att äta regelbundet och mångsidigt. FOTO: Christa Mickelsson

Forskning visar att ungas ätstörningar oftast har sin början i diffust illamående och missnöje med den egna kroppen. – Hur vi vuxna talar om oss själva och vår kropp färgar av sig på våra tonåringar, säger Sofia Torvalds som skrivit en bok om ätstörningar och föräldraskap. 21.4.2013 kl. 12:00
FRanciskus ödmjuka leverne illustreras så här i en teckning från 1600-talet, signerad Wenceslaus Hollar.  FOTO: WIKIMEDIA/ University of Toronto Wenceslaus Hollar Digital Collection

Enligt legenden predikade han för fåglarna och välsignade en varg. Han föddes rik men valde ett liv i fattigdom. Än i dag inspirerar Franciskus dem som tror på helhjärtad efterföljelse i Jesus spår. 20.4.2013 kl. 12:00
Sven-olav back anlände till Helsingfors (26.3)för att föreläsa på seminariet ”Lutherdomens sista dagar? ” FOTO: Tomas von Martens

Genom arbetet som präst i lutherska kyrkan blev han medveten om kyrkans katolska arv och dess betydelse för hans egen kristna tro. För fem år sedan konverterade han och blev katolik fullt ut. 19.4.2013 kl. 13:31
Frukostdukningen bjöd på allehanda godsaker och mättade ett hundratal magar. FOTO: Heidi Hendersson

I över tio år har Vasa svenska församling erbjudit morgonpigga damer både tilltugg och intressanta föreläsningar på lördagsmorgnarna. Månadens stora dragplåster var författaren Ulla-Lena Lundberg som lockade över hundra kvinnor till församlingssalen. 19.4.2013 kl. 10:08

Nämnden för Kyrkans central för svenskt arbete KCSA har den 11 april enhälligt beslutat föreslå stiftsdekan Sixten Ekstrand för tjänsten som direktor för KCSA. 18.4.2013 kl. 12:37
Calev myers tycker det är konstigt att israelerna ser ner på palestinierna och vice versa. Är inte alla människor lika värda?

Europa och USA pumpar in stora pengar för återuppbyggnad av de palestinska områdena. Enligt den israeliska människorättsjuristen Calev Myers går det mesta till att finansiera den palestinska regeringen. 18.4.2013 kl. 09:29
Sedan han gick i pension i november har Rainer Böling i Närpes fått mera tid får sitt specialintresse, lokalhistoria. Han intresserar sig för Närpesbornas insats för judarna under kriget.

En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag. 18.4.2013 kl. 13:04

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28